loading
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Inrikes

Företag betalar bluffakturor för miljonbelopp

Epoch Times

Antalet polisanmälningar gällande bluffakturor halverades i fjol. Men fortfarande uppskattas svenska företag betala omkring 270 miljoner kronor om året till blufföretag.

– Det är fortfarande flera tusen som drabbas och betalar innan de upptäcker att det var en bluff och inte får tillbaka sina pengar, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie på polisens nationella it-brottscentrum.

Under 2018 anmäldes 4 616 ärenden om fakturabedrägerier. Det är en minskning med drygt 50 procent jämfört med föregående år. I februari i år anmäldes 550 ärenden.

Mörkertalet tros dock vara stort, då många företag aldrig upptäcker att de blivit utsatta för bedrägeri.

Enligt en beräkning från säkerhetsföretaget Inyett gör svenska mellanstora och stora företag i genomsnitt tre betalningar om året till blufföretag och snittsumman är ungefär 27 000 kronor om året.

Företagens ansvar

Uppskattningen grundas på de betalningar som Inyetts 1 000 kunder, med en årsomsättning på över 300 miljoner kronor, gör till företag listade på Svensk handels varningslista.

Kriminalkommissarie Jan Olsson, på polisens nationella it-brottscentrum, påpekar att polisen utreder så många bedrägerier de kan, men att det vore en utopi att tro att man skulle hinna med alla ärenden.

– Ansvaret läggs på den enskilde att inte bli utsatt för den här typen av brott. Skriv inte under eller ingå ett avtal på något du inte är säker på vad det innebär. Är det så att du skriver under och anser att du är vilseledd, då ska du inte betala den fakturan, säger han.

Enligt Jan Olsson väljer många företag medvetet att betala fakturor som de vet kommer från blufföretag för att de helt enkelt inte anser att det är värt besväret att bestrida dem.

Våga bestrida

– De som betalar medvetet måste dock inse att de då finansierar grov organiserad brottslighet, säger han.

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel upplever att polisens insatser och samarbetet med Skatteverket gjort det svårare för bedragare att lura företag. Samtidigt har bovarna blivit mer sofistikerade.

– Man vänder sig hellre till kommuner och skolor eller utomlands.

Hans råd till den som utsätts för en bluffaktura är enkelt:

– Man ska våga bestrida en faktura om man inte är överens. Om man gör bedömningen att företaget ljugit eller dolt information ska man polisanmäla.

Digitala verktyg

Enligt Tommie Holmertz på säkerhetsföretaget Inyett måste företagens ekonomiavdelningar anpassa sig till den digitala verklighet vi lever i.

– Hos stora företag med automatiserade transaktionsflöden på hundratals miljoner kronor har manuella processer ersatts av inskanningscentraler där ingen människa rör vid fakturan.

Historiskt har oftast en revisor gjort stickprov på utbetalningar genom att gå igenom papper i en pärm.

– I dag behöver vi digitala kontrollmekanismer som flaggar för misstänkta felbetalningar, säger han.

(Helen Preutz/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Inrikes

Företag betalar bluffakturor för miljonbelopp

Epoch Times

Antalet polisanmälningar gällande bluffakturor halverades i fjol. Men fortfarande uppskattas svenska företag betala omkring 270 miljoner kronor om året till blufföretag.

– Det är fortfarande flera tusen som drabbas och betalar innan de upptäcker att det var en bluff och inte får tillbaka sina pengar, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie på polisens nationella it-brottscentrum.

Under 2018 anmäldes 4 616 ärenden om fakturabedrägerier. Det är en minskning med drygt 50 procent jämfört med föregående år. I februari i år anmäldes 550 ärenden.

Mörkertalet tros dock vara stort, då många företag aldrig upptäcker att de blivit utsatta för bedrägeri.

Enligt en beräkning från säkerhetsföretaget Inyett gör svenska mellanstora och stora företag i genomsnitt tre betalningar om året till blufföretag och snittsumman är ungefär 27 000 kronor om året.

Företagens ansvar

Uppskattningen grundas på de betalningar som Inyetts 1 000 kunder, med en årsomsättning på över 300 miljoner kronor, gör till företag listade på Svensk handels varningslista.

Kriminalkommissarie Jan Olsson, på polisens nationella it-brottscentrum, påpekar att polisen utreder så många bedrägerier de kan, men att det vore en utopi att tro att man skulle hinna med alla ärenden.

– Ansvaret läggs på den enskilde att inte bli utsatt för den här typen av brott. Skriv inte under eller ingå ett avtal på något du inte är säker på vad det innebär. Är det så att du skriver under och anser att du är vilseledd, då ska du inte betala den fakturan, säger han.

Enligt Jan Olsson väljer många företag medvetet att betala fakturor som de vet kommer från blufföretag för att de helt enkelt inte anser att det är värt besväret att bestrida dem.

Våga bestrida

– De som betalar medvetet måste dock inse att de då finansierar grov organiserad brottslighet, säger han.

Per Geijer, säkerhetschef på Svensk handel upplever att polisens insatser och samarbetet med Skatteverket gjort det svårare för bedragare att lura företag. Samtidigt har bovarna blivit mer sofistikerade.

– Man vänder sig hellre till kommuner och skolor eller utomlands.

Hans råd till den som utsätts för en bluffaktura är enkelt:

– Man ska våga bestrida en faktura om man inte är överens. Om man gör bedömningen att företaget ljugit eller dolt information ska man polisanmäla.

Digitala verktyg

Enligt Tommie Holmertz på säkerhetsföretaget Inyett måste företagens ekonomiavdelningar anpassa sig till den digitala verklighet vi lever i.

– Hos stora företag med automatiserade transaktionsflöden på hundratals miljoner kronor har manuella processer ersatts av inskanningscentraler där ingen människa rör vid fakturan.

Historiskt har oftast en revisor gjort stickprov på utbetalningar genom att gå igenom papper i en pärm.

– I dag behöver vi digitala kontrollmekanismer som flaggar för misstänkta felbetalningar, säger han.

(Helen Preutz/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024