loadingVraket efter Estonia undersöktes i somras på uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Vraket efter Estonia undersöktes i somras på uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes

Fler militära transporter på Estonia

Erik Widmark

Försvarsmakten genomförde fler transporter av försvarsmateriel på olycksfärjan Estonia än vad som tidigare varit känt. Det konstaterar Statens haverikommission efter att ha intervjuat företrädare för försvaret.

Jonas Bäckstrand, ordförande för den pågående Estoniautredningen på Statens haverikommission (SHK), säger att kommissionen har ställt flera frågor till Försvarsmakten för att räta ut frågetecken som har funnits under de snart tre årtionden som har gått sedan olycksnatten den 28 september 1994.

En del av frågetecknen har rört transporter av försvarsmateriel ombord på Estonia. Försvarsmakten har tidigare uppgett att två sådana transporter har ägt rum, den 14 och 20 september samma år. Men nu konstaterar alltså SHK att försvaret genomförde fler sådana transporter.

Estonia

(TT)

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder och sjönk sedan inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde användas för hemlig införsel av militär utrustning från Ryssland. Dokument om fartygets sista last är fortfarande hemligstämplade.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, väckte stor uppmärksamhet med bilder visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Ytterligare undersökningar vid vraket pågår. Den nya utredningen ska även intervjua personer som överlevde katastrofen.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVraket efter Estonia undersöktes i somras på uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Vraket efter Estonia undersöktes i somras på uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Inrikes

Fler militära transporter på Estonia

Erik Widmark

Försvarsmakten genomförde fler transporter av försvarsmateriel på olycksfärjan Estonia än vad som tidigare varit känt. Det konstaterar Statens haverikommission efter att ha intervjuat företrädare för försvaret.

Jonas Bäckstrand, ordförande för den pågående Estoniautredningen på Statens haverikommission (SHK), säger att kommissionen har ställt flera frågor till Försvarsmakten för att räta ut frågetecken som har funnits under de snart tre årtionden som har gått sedan olycksnatten den 28 september 1994.

En del av frågetecknen har rört transporter av försvarsmateriel ombord på Estonia. Försvarsmakten har tidigare uppgett att två sådana transporter har ägt rum, den 14 och 20 september samma år. Men nu konstaterar alltså SHK att försvaret genomförde fler sådana transporter.

Estonia

(TT)

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder och sjönk sedan inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde användas för hemlig införsel av militär utrustning från Ryssland. Dokument om fartygets sista last är fortfarande hemligstämplade.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, väckte stor uppmärksamhet med bilder visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Ytterligare undersökningar vid vraket pågår. Den nya utredningen ska även intervjua personer som överlevde katastrofen.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024