Fler gripna för militäroperation i Venezuela
Venezuelas riksåklagare Tarek William Saab under en presskonferens i Caracas i fredags med ett foto på ammunition som han hävdar beslagtagits i samband med gripanden efter landstigningsförsöken i förra helgen. Foto: Matias Delacroix/AP/TT


Ytterligare åtta personer har gripits i Venezuela misstänkta för delaktighet i landstigningsförsöken i förra helgen, enligt landets myndigheter.

– Vi har letat minutiöst efter alla inblandade och vi kommer att fånga dem alla, sade president Nicolás Maduro i lördags.

Totalt har 45 personer gripits för inblandning i försöken att ta sig in i Venezuela sjövägen. Åtta personer dödades då en första grupp beväpnade män stoppades den 3 maj vid kustorten Macuto norr om Caracas, dit de anlänt i båtar från Colombia, enligt venezuelanska myndigheter. Dagen därpå meddelades att 13 personer gripits då en andra grupp stoppades vid en kustort längre västerut.

Bland de gripna finns två amerikanska ex-soldater som häromdagen formellt anklagades för bland annat terrorism.

Amerikanskt säkerhetsföretag

Den amerikanska militärveteranen Jordan Goudreau, som driver säkerhetsföretaget Silvercorp USA i Florida, har för bland andra Washington Post berättat att han organiserat invasionsförsöket och att syftet varit att tillfångata Maduro.

Presidenten anklagar oppositionsledaren Juan Guaidó för att ha beställt kuppförsöket av Silvercorp, i maskopi med Colombia och USA. Guaidó och regeringarna i de båda länderna nekar bestämt till inblandning och ifrågasätter Maduros version av händelserna.

Löfte om belöning

En rådgivare till Guaidó, Juan José Rendón, har i intervjuer medgett att han i höstas skrev under ett "tillfälligt" avtal med Silvercorp. Han hävdar dock att tanken var att utforska möjligheterna att få bort Maduro från makten och att Goudreau inte fått klartecken att verkställa planerna.

USA utlovade i mars en belöning på upp till 15 miljoner dollar för den som bidrar till att Maduro kan gripas.

Washington, som betraktar Guaidó som Venezuelas rättmätige president, anklagar Maduro för inblandning i internationell droghandel och har sedan tidigare infört kraftiga sanktioner mot landet.

Fakta

Makten i Venezuela

(TT)

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI