(TT)
Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmästare 1994.
2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. I valet 2002 fick han inte ställa upp som kandidat, då han tidigare avtjänat ett kortare fängelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansågs propagera för islamistiskt våld.
Han tog över som premiärminister 2003, en roll han hade fram till 2014 med Abdullah Gül som president.
2014 valdes Erdogan själv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.
Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.
Efter valet 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret att omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.
Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.