Den legendariske italienske filmkompositören och dirigenten Ennio Morricone är död. Han blev 91 år.
– Alla som arbetar med filmmusik har inspirerats av honom, säger kompositören Peter Bryngelsson.
Morricone avled på ett sjukhus i Rom där han vårdades för ett brutet lårben efter ett fall, skriver den italienska nyhetsbyrån Ansa.
Han "förblev helt klar och hade stor värdighet ända fram till slutet", säger kompositörens advokat och vän Giorgio Assuma i ett uttalande.
Under sin halvsekellånga karriär komponerade och arrangerade Ennio Morricone över 500 filmmusikverk i vitt skilda genrer.
Den svenske dirigenten och musikarrangören Hans Ek kallar honom "den störste".
– Det som är så fascinerande med honom är att han har skrivit musik till jag vet inte hur många filmer, och man kan höra direkt att det är han när man hör musiken. Han har ett fingeravtryck som gör att man hör att "det här är Morricone", säger han.
Genombrott med spagettivästern
Musiken fungerar dessutom utanför filmerna, tycker Ek.
– Det är som tonsättare jag upplever honom. Hans musik har en sådan integritet och ett sådant tonspråk.
Ennio Morricone fick sitt genombrott 1964 med sin gamle skolkamrat Sergio Leones film "För en handfull dollar". Han stod sedan för musiken i alla Leones västernklassiker. Han hade dock ingen budget för stora symfoniorkestrar, utan fick använda sig av oväntade ljud som visslingar, pistolskott och pisksnärtar.
De italienskproducerade filmerna med Clint Eastwood blev oväntade succéer, inte minst tack vare musiken, berättar musikern och kompositören Peter Bryngelsson, som har skrivit flera böcker om filmmusik.
– Spagettivästernfilmerna gjordes från början som b-filmer, det var ingen som trodde att de skulle bli så framgångsrika, och kanske var det därför som han kunde sätta den rätta touchen på dem. Det finns ett slags ironiskt småleende över hela musiken, med sin roliga blandning av symfoniorkestrar, munspel och pisksnärtar. Man känner att han hade kul när han gjorde den, säger Bryngelsson.
"Otroligt uttrycksfulla"
Morricones inflytande på filmmusiken är enormt, anser Bryngelsson.
– Jag tror att alla som arbetar med filmmusik har inspirerats av honom, på något sätt. Det går inte att komma förbi honom. Men att faktiskt få till den där lätta touchen som han har, det är väldigt svårt.
På senare år skrev Morrcone bland annad musiken till Quentin Tarantinos filmer "Django unchained" och "The hateful eight". Den senare vann han en Oscar för 2016, efter fem tidigare nomineringar.
Hans Ek nämner musiken till den italienska maffiaserien "Bläckfisken" som en av sina personliga favoriter.
– Det som har lockat mig är en kombination av det här superitalienska, väldigt romantiska och en modernistisk ådra. Kombinationen av det smart kalkylerande med det otroligt uttrycksfulla, säger han.
Vägrade lämna ut noter
2010 tilldelades Morricone Polarpriset. Hans Ek dirigerade då Kungliga Filharmonikerna i en konsert i samband med att Morricone tog emot utmärkelsen i Stockholm. Då blev han också varse om kompositörens passionerade hållning till den egna musiken.
Ennio Morricone hatade covers och nya arrangemang av sin musik. Allt skulle låta precis som han hade skrivit det. Men han vägrade samtidigt att lämna ut noterna till sina kompositioner inför konserten.
– Han hade inte förtroende för att låta andra göra det. Där stod vi, vi skulle göra en hel tv-sänd konsert och fick inga noter. Så jag transkriberade musiken och försökte göra det så nära jag kunde. Så började vi konserten med att spela upp en filmsnutt med originalmusiken och tonar in musiken med orkestern. Och han såg helt rasande ut. Men sedan efter konserten såg han glad ut och kom fram i applådtacket, berättar Hans Ek.
Morricone har också haft stort inflytande på pop- och rockmusik under de senaste 50 åren. Många musiker har nämnt honom som inspirationskälla och bandet Metallica inleder sina konserter med att spela upp Morricones "L'estasi dell'oro" från filmen "Den gode, den onde, den fule".
Så sent som förra året turnerade Morricone runt hela världen tillsammans med en symfoniorkester. I januari 2019 ledde han avskedskonserten "Last ever tour" i Globen.
– När publiken lyssnar på min musik på en biograf kan den inte på djupet förstå arbetet bakom allt detta. De ser aldrig kompositören, det vet inte vem han är. Jag tycker att det är viktigt att visa mig själv, och att presentera musiken utan rörliga bilder, sade han då till TT.
(Björn Berglund/TT)
(Erika Josefsson/TT)
(Matilda Källén/TT)
