Encrochat gav insyn till den kriminella världen
I slutet av september inleddes hovrättsförhandlingen mot det så kallade Vårbynätverket. Målet rör grova brott som mordförsök, sprängdåd och kidnappning. Foto: Johan Hallnäs/TT


Polisen kunde kliva rakt in på en arena där mord, narkotikaaffärer och sprängdåd diskuterades helt öppet, när olika kommunikationstjänster knäcktes. Men metoderna fortsätter att ifrågasättas, inte minst när ett av de största åtalen baserat på Encrochatbevisning ska prövas av hovrätten.

Ett tiotal förhindrade mordplaner. 232 personer häktade. 39 handeldvapen, 36 automatvapen, 420 kilo sprängämnen och 52 miljoner kronor i kontanter i beslag. Flera stora åtal och domar mot tongivande kriminella nätverk som stått för grov organiserad brottslighet.

Det är några av resultaten efter att den svenska polisen fick tillgång till material från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat, som knäcktes av fransk polis förra våren. Det som avslöjades i chattarna vände tidigare frustrationer till framgångar, åtminstone utifrån en polisiär synvinkel.

Polisen har många gånger haft god kännedom om olika kriminella individer och deras verksamhet. Men det har inte räckt till, berättade Linda H Staaf, underrättelsechef på polisens nationella operativa avdelning vid en föreläsning vid Svenska juriststämman.

– Den stora utmaningen för oss är att vi haft en god underrättelsebild, vi ser vilka som ligger bakom de våldsdåd som skett i Sverige, vi har god information, men den har inte varit tillräcklig som bevisning, sade Linda H Staaf och fortsatte:

– Det har varit väldigt frustrerande när vi ser att våldet eskalerar, blir värre och vanligare i den kriminella miljön.

Vapen en "ickefråga"

I Encromaterialet kunde polisen se hur kriminella aktörer i klartext planerade grova brott som mord, storskaliga narkotikaaffärer, sprängdåd och kidnappningar. Det gav också polisen viktiga lärdomar om hur affärsmässiga uppgörelserna mellan olika nätverk ofta varit. Hur utförare erbjudit en "totalentreprenad" där alltifrån spaning på måltavlan till flyktmöjligheter ordnas. Att få tag på vapen beskrivs av Staaf som en "ickefråga" och ett beställningsmord har kunnat kosta från 100 000 kronor upp till en miljon.

– Ibland har anstiftarna haft önskemål om hur skjutningen ska gå till, exempelvis att det ska vara i huvudet så man är säker på att personen dör, berättade Linda H Staaf.

Att ha tillgång till en Encrotelefon har inneburit en viss status på den kriminella arenan, enligt underrättelsechefen:

– Det är de högre skikten som haft de här telefonerna, och har man haft en sådan har det fungerat som en entrébiljett till nya kriminella kontakter.

Materialet förändras?

Medan dekrypteringen av Encrochat har beskrivits som en stor framgång för polis och åklagare har försvarsadvokater upprepade gånger pekat på vad de ser som frågetecken kring bevisningen som detta genererat. En av dessa är Filip Rydin som företräder den 33-årige man som pekats ut som det kriminella Vårbynätverkets ledare.

– Jag tycker att det är en brist att vi inte har klara regler för hur materialet ska och får hanteras. Vi lägger ju ut brottsutredningarna på entreprenad till andra stater där de här åtgärderna är tillåtna, säger han till TT i en av pauserna under första förhandlingsdagen i hovrätten där målet mot Vårbygrupperingen prövas.

Till hovrätten har försvarssidan tagit med sig ny bevisning i form av ett sakkunnigutlåtande från en brittisk professor som granskat Encrochatärendet. Försvaret hoppas att detta dels ska kunna belysa hur materialet tagits fram, dels hur materialet har hanterats längs vägen.

– Ett dataforensiskt material är alltid väldigt föränderligt, när du så att säga har det på ett minne, byter till en annan lagringsform, du börjar bearbeta det genom program ett, du börjar bearbeta det med program två – det finns alltid en risk att allting förändras, säger Rydin.

Verklighetsförankring

Från åklagarhåll har hänvisats till att det Sverige fått tillgång till är överskottsmaterial från den franska utredningen, som där skaffats fram i enlighet med fransk lagstiftning. Inte heller har något brott mot gällande lag eller internationella överenskommelser gjorts när materialet kommit svenska utredningar till del.

Och hursomhelst så gäller fri bevisprövning i svensk rätt, vilket innebär att parter kan lägga fram bevisning även om den kommit till på ett olagligt eller oklart sätt.

Encrochatmaterialet utgör en tung del av bevisningen i Vårbymålet, men den kompletteras även med andra typer av bevisning. Och i tingsrätten bedömdes den som tillförlitlig då den haft så pass mycket verklighetsförankring.

– Det har inte bara varit en textmassa eller tomt prat. Det har verkligen varit saker och ting som har hänt i verkligheten som vi har kunnat koppla till verkligheten. Där har vi funnit att den är tillförlitlig, sade juristdomaren Kian Amraée i samband med domen.

(TT/Erika Nekham)

(TT/Beatrice Nordensson)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Fakta

Processen mot Vårbynätverket

(TT)

Rättegången mot det så kallade Vårbynätverket är ett av de största gängmål som Stockholm sett och handlar om grov och organiserad brottslighet kopplat till ett kriminellt nätverk i södra Stockholm.

Några av de brott som ryms inom åtalet är mordförsöket på en man som beskrivits som "dödsfiende" till Vårbynätverkets ledare, kidnappningen av en rapartist där två andra rappare varit inblandade, omfattande narkotikahandel och sprängningar. Bevisningen bygger till stora delar på kommunikation från krypteringstjänsten Encrochat.

Nätverket har beskrivits som mycket hierarkiskt och militäriskt inspirerat med en tydlig ledare i toppen – en 33-årig man som i tingsrätten dömdes till 17 år och tio månaders fängelse för inblandning i nästan samtliga åtalspunkter. Under honom har funnits en "platschef" i Vårby, samt "mellanchefer" eller kaptener. Dessa kaptener har i sin tur styrt över personer som beskrivs som "kaptener i fält". Längst ned i hierarkin hittas mycket unga personer, som kan kallas soldater eller utförare. Man har också samarbetat med nätverk i andra områden.

Både åklagare och tilltalade har överklagat tingsrättens dom och i slutet av september inleddes hovrättsförhandlingen i målet. Den väntas pågå fram till början av december.

Källa: Södertörns tingsrätt, Svea hovrätt, m.fl.