Omkring 75 miljarder kronor eller ett par hundralappar per villahushåll. Så mycket kostar den jättelika elsatsningen – att bättre bygga ihop syd med norr – som Svenska kraftnäts styrelse klubbat.

På senare år har det blivit allt mer uppenbart. All el som produceras i norr når inte fram till södra Sverige, med kapacitetsbrist och högre elpriser i syd som följd. Flaskhalsen finns framför allt i Mellansverige. Därför har Svenska kraftnät beslutat om att öka överföringskapaciteten rejält.

Mellan trakterna runt Sollefteå och ner till Mälardalen byggs fyra ben med nya kraftledningar ut, totalt 200 mil ledningsgator, till Karlstad, Hallsberg, Västerås och Uppsala. Det är den långsiktiga investeringsplanen på totalt 75 miljarder kronor, färdig runt 2040. I ett första steg handlar det om investeringar på åtta miljarder kronor, runt Sollefteå, Uppsala och Västerås.

Staten ger och tar

Men Svenska kraftnät har ingen egen bank. De kraftiga avgiftshöjningar, som dels redan tidigare har beslutats och dels måste tas framåt, landar hos elföretagen och slutligen hos elkonsumenterna.

De 75 miljarder kronorna över en 20-årsperiod kan för hushållen grovt räknat översättas till en avgiftshöjning på 1–1,5 öre per kilowattimme (kwh), enligt Svenska kraftnät. Det ger för en villakund som gör av med 20 000 kwh på ett år en fördyring med 200–300 kronor på ett år, för en lägenhetskund mindre än en hundring. De 75 miljarderna är också högre jämfört med den omreglering av elnätsavgiften som regeringen lade fram härom året och som skulle sänka de tidigare kraftigt höjda nätavgifterna med sammanlagt 60 miljarder kronor.

Mer vindkraft

Bakgrunden till den kraftiga utbyggnaden är dels att gamla ledningar måste bytas ut, men framför allt handlar det om att bygga ihop det avlånga elsverige, enligt Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe. Vattenkraften har alltid medfört att det varit gott om el i norr. Men den på senare år rejäla expansionen av vindkraft i landets norra delar i kombination med stängning av kärnkraftverk i söder har skapat en obalans. Att vinden dessutom inte är planerbar gör systemet känsligare – stamnäten som byggdes för runt 50 år sedan kom till under andra omständigheter, för i stort sett enbart vatten och kärnkraft.

– Nu har vi ett annat system helt enkelt, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Lätt vara efterklok

Men helt som en blixt från klar himmel har ändå inte de nya förutsättningarna kommit. Flera aktörer på elmarknaden har ansett Svenska kraftnäts agerande som något saktfärdig. Men Lotta Medelius-Bredhe pekar på att den kraftiga vindkraftsutbyggnaden i norr kommit ganska snabbt.

– Hade man vetat vad man vet i dag hade vi dragit igång det här tidigare, säger hon.

(Olle Lindström/TT)