EU: 27 medlemsländer – men nio nya knackar på porten

EU:s ambition att växa går inte att ta miste på. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, tryckte hårt på utvidgningen i sitt årliga tal till unionen i september 2023. Vägen dit är dock allt annat än rak.

Frågan om utvidgning av EU med flera av länderna på Balkan, Turkiet och länder som Ukraina och Georgien, är på olika sätt en het potatis i unionen. För att kunna bli medlem i EU måste ett land uppfylla de krav som ställs i fördragen, och i den processen finns det många fallgropar för både EU och kandidatländerna. Se lilla artikeln uppe till höger för mer information om de krav som ställs.

Att EU:s toppolitiker gärna skulle vilja skynda på en utvidgning av unionen är ingen hemlighet. Ståndpunkten uttalas ofta och ihärdigt. I sitt uppmärksammade linjetal i september sade Ursula von der Leyen att Ukraina och Georgien, som ligger i gränslandet mellan EU och Ryssland, liksom länder på Balkan, ”har sin framtid i EU”.

EU:s framväxt efter andra världskriget

1951 Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) skapas för att stärka den ekonomiska utvecklingen i Europa, genom undertecknandet av Parisfördraget. Frankrike, Italien, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg ansluter.

1957 Romfördraget undertecknas och EEG (Europeiska ekonomiska gemenskapen), liksom Euratom (Europeiska atomenergigemenskapen) bildas.

1958 EG (Europeiska gemenskaperna) bildas genom en sammanslagning av de tre delarna.

1968 EG:s tullunion skapas, där den inre marknadens tullfrihet etableras.

1993 EU bildas formellt och den inre marknadens fyra huvudlinjer; fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital, är etablerade.

1994 EES-avtalet träder i kraft mellan EU och Island, Liechtenstein och Norge.

1995 Finland, Österrike och Sverige blir medlemmar.

1999 Euron införs som valuta. Den europeiska centralbanken, ECB, fyller ett år. Euromynt och dito sedlar ges ut först 2002.

2020 Storbritannien lämnar som första land unionen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

EU:s ambition att växa går inte att ta miste på. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, tryckte hårt på utvidgningen i sitt årliga tal till unionen i september 2023. Vägen dit är dock allt annat än rak.

EU:s framväxt efter andra världskriget