Dramatisk ändring av tonläget i debatten om Kina i Sverige
Foto: (vä) Andrys Stienstra och (hö) 文 邵


Denna text publicerades först på nyhetsbloggen InBeijing. Den återges här med författaren Jojje Olssons tillstånd. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

På bara ett par år har tonläget i debatten om Kina genomgått en drastisk ändring bland svenska medier, organisationer och politiker. Insikten slog mig särskilt under gårdagen på grund av denna ledartext från Dagens Industri:

Det är med anledning av en kartläggning om kinesiska förvärv av svenska företag från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som Dagens Industri nu uppmärksammar regimens brott mot mänskliga rättigheter, och konstaterar att världen aldrig har haft en diktatur som är världens ekonomiska kraftcentrum. Tidningen frågar sig bland annat följande:

"Vilka ekonomiska slutsatser kan man dra av uppgifterna om koncentrationsläger för uigurer i västra Kina? Vad händer med kinesiskt utlandsägande om Kinas beteende går över smärtgränsen i Hongkong, snart Taiwan eller mot den egna befolkningen och en skarp konflikt med den demokratiska världen blir oundviklig?"

Något måste göras för att skydda demokratiernas kontroll över sina ekonomier, eftersom vi inte kan tillåta ett förstatligande via kinesiska uppköp, säger Dagens Industri nu. Detta kommer alltså från en tidning som tidigare varit bland den största uppmuntraren till kinesiska investeringar i Sverige.

För bara drygt två år sedan publicerade samma ledarsida en text med rubriken ”Hög tid att hoppa på det kinesiska tåget”, där Xi Jinping framställs som en ansvarstagande global ledare i jämförelse med Donald Trump.

Och i början av förra året var Dagens Industri en av få tidningar att försvara en kinesisk aktörs uppköp av en hamn i Lysekil genom en ledarartikel med rubriken ”Håll hamnen öppen också för kineserna”. Där talas om en ”alarmism” kring ”kinesiska bolags eventuella politiska agendor”.

Dessa ledarartiklar, som väl kan sägas inte har åldrats särskilt väl, analyserar jag närmare här:

Dagens Industri positiv till kinesisk hamn i Lysekil” (5 jan 2018)
Huvudlös ledartext om Kina i Dagens industri” (9 juli 2017)

Nu ska förvisso sägas att de ovanstående artiklarna från 2017 och 2018 är skrivna av Frida Wallnor, en reporter som verkar vara helt blind inför Kinas ”eventuella” hot mot den liberala marknadsekonomi som tidningen utger sig för att vilja försvara. Den nya texten är däremot skriven av PM Nilsson, som även i tidigare sammanhang uttryckt skepsis mot den pågående utvecklingen i Kina.

Icke desto mindre så utgör den nya ledarartikeln en kursändring vad gäller Kina av Dagens Industri, vilket den politiske chefredaktören PM Nilsson också bekräftar via Twitter:

Detta kan ses som ett av många exempel på hur den kinesiska regimens aktiviteter – såväl inrikes som utrikes – äntligen har väckt stora frågetecken på flera håll i Sverige angående Kinas utveckling under Xi Jinping.

Sent omsider har det kulturella folkmordet i Xinjiang – vilket inkluderar inlåsningen av upp till 1,8 miljoner muslimer i politiska fångläger – börjat väcka uppmärksamhet i den svenska debatten. En kompromisslös, förtyckande politik vars eko gör sig gällande även i Hongkong och Taiwan.

Och givetvis så också i Sverige. Den kinesiska ambassadörens regelbundna hot och uppläxningar har nog knappast undgått någon av InBeijings läsare. Förra veckan tog ambassadören ännu ett steg då han i en intervju med Sveriges Radio sade ”vi behandlar våra vänner med gott vin”, och sedan tillade att ”åt våra fiender har vi hagelgevär”.

En budskap som inte är särskilt trevligt att försöka tolka för mig eller någon annan i den växande skaran av journalister, akademiker, politiker eller organisationer som hamnat i den kinesiska ambassadens skottlinje.

Som jag skrev för ett par månader sedan, så har 70 procent av alla svenskar nu en negativ syn på Kina, enligt en årlig undersökning av PEW Research. Endast 25 procent har nu en god bild av Kina, jämfört med 42 procent året innan.

Denna opinion börjar också avspegla sig i politiken. “I grund och botten förstår Kina bara maktspråk, det är alldeles uppenbart”, sade Ulf Kristersson nyligen till SVT efter nyligen läckta dokument om den fasansfulla situationen i Xinjiang. Han efterlyste ett ”gemensamt synande” av Xi Jinpings politik från EU och USA.

Delvis tack vare FOI:s nya rapport om kinesiskt ägande i svenska företag, börjar nu alltså även aktörer som vanligtvis anser ekonomi viktigare än mänskliga rättigheter att skruva på sig.

Kartläggningen visar att kinesiska förvärv av svenska företag ökat snabbt de senaste åren, samt att en majoritet av dessa sker i sektporer som kinesiska myndigheter pekat ut som särskilt viktiga. Dessutom tros mörkertalet vara stort. Rapporten kan laddas ner i sin helhet via FOI:s hemsida, eller läsas som en kort sammanfattning via Sveriges Radio.

Trollbindningen inför Kinas framfart kan alltså sägas ha avtagit ordentligt, särskilt med tanke på alla brutna löften om öppenhet och reformer även på det ekonomiska området.

Detta är ingalunda unikt i Sverige, utan tvärtom något som stora delar av Europa börjar vakna upp till. Denna trend kan bland annat anas i artikeln ”Europe needs to adopt a harder line on relations with China, former envoy says” i South China Morning Post.

Där säger Dietmar Schweisgut, EU:s tidigare ambassadör i Kina, bland annat följande:

"The new European Commission, which takes office on Monday, should stop relying on “vague promises of reform” from Beijing and focus on creating a level playing field amid China’s ever-growing influence on the world stage, a former EU diplomat said.

Dietmar Schweisgut, who was the European Union’s ambassador to China until last year, dismissed the perception that China could take advantage of a sour EU-US relationship to inch closer to Europe.

“The EU has clearly moved to a more realistic assessment and is adjusting to the fact that the balance of challenges and opportunities presented by China has shifted,” he said.

'There is much greater awareness now in Europe, that the EU can no longer rely on vague promises of reform but needs to develop its own instruments to level the playing field in the absence of real progress.'"

Såväl vad gäller politik som mänskliga rättigheter och ekonomi så börjar utmaningarna från Kina – trots att varningssignalerna länge funnits – nu bli tydliga för allt fler aktörer även i den svenska debatten.

Dagens Industris linjeförflyttning i synen på Kinas ekonomiska inflytande är ett av de tydligaste exemplen hittills på detta.

Jojje Olsson är journalist och författare bosatt i Taipei sedan 2016. Han levde tidigare i Peking i åtta år, men är nu svartlistad från Kina på grund av sitt arbete. Jojje har skrivit för över 100 svenska tidningar och jobbar nu på sin sjätte bok om Kina. Han har sedan 2010 drivit bloggen InBeijing, som är Sveriges största nyhetssida om Kina.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.