Debatt: Svenska nyhetsredaktioner behöver skilja på fakta och fabel
Energi
Debattören menar att många missar att ökande värme och koldioxid sedan lilla istiden har gynnat gröda och skördar. Foto: Lex van Lieshout/AFP via Getty Images


Svenska nyhetsredaktioner borde bättre skilja mellan å ena sidan önsketänkande och modeller, å andra sidan faktisk, upplevd verklighet – inte minst när det gäller klimat och energi. Hela jordens befolkning och övriga liv behöver energi – inte bara när det blåser eller är solsken, utan hela tiden. Dag som natt. Dag ut och dag in. Året om. Det skriverv Tege Tornvall.


Då kommer vind- och solkraft till korta. Det blåser bara lagom ibland. Det är bara tillräckligt med solsken ibland. Sällan när vi behöver det som mest.

Det spelar ingen roll hur många vindkraftverk och solpaneler vi installerar. Vi får inte mer vind eller solsken för det.

När vi inte får tillräckligt av den varan, måste vi få el från andra källor. Det fick Sverige länge i form av vattenkraft och kärnkraft samt på marginalen kraftvärme.

Svenska nyhetsmedia måste skildra energi- och försörjningsfrågor som de verkligen är.

Då exporterade vi till andra länder. Nu kan vi bara exportera ibland och tvingas i stället importera ibland, beroende på behov, belastning och nyckfulla vindar.

Men när vi har god vind har oftast även grannländerna god vind och behöver inte vårt överskott. Vi tvingas slumpa bort mycket tillfälligt överskott.

När det blåser för litet, blåser det för litet även i grannländerna. Då blir det dyrt att importera – om det alls finns något att importera. Annars får vi koppla in oljekraftverket i Karlshamn.

Helt eller delvis utan vatten- och kärnkraft behöver flertalet av världens länder kolbaserad kraft för sin el- och allmänna energiförsörjning. Kol, olja och gas svarar för 85 procent av världens samlade energiförbrukning.

Runt en miljard av världens 7,8 miljarder invånare (13 procent) bor i utvecklade välfärdsländer. Vi förbrukar mer energi än fattigare länder men minskar vår förbrukning per invånare med ny teknik och effektivare metoder.

Men välfärdsländers välstånd är marginellt. Om vi avstår från 20–25 procent blir det knapert. Då hamnar vi bland de 2–3 miljarder som reder sig hyggligt.

De som lever hyggligt behöver likväl mer energi; 3–4 miljarder människor i utvecklingsländer behöver flerfalt mer energi för att få värme, ljus, elkraft, drivmedel, livsmedel, sjukvård etcetera.

Om en miljard människor förbrukar 20–25 procent mindre energi, räcker det inte långt för de 3–4 miljarder som behöver flerfalt mer. Det får de med kol, olja och gas, som innehåller mycket energi och är lätt tillgängligt till låg kostnad.

Att mer koldioxid skulle värma atmosfären bygger på att jordens marknära atmosfär har värmts en dryg grad sedan slutet av 1800-talet och att atmosfärens CO2-halt under samma tid påstås ha ökat från 0,03 till 0,04 procent.

Halten 0,03 procent (280 ppm, miljondelar) har mätts i borrkärnor från Antarktis. Men CO2-molekylen vandrar i isen och bildar föreningar med andra ämnen. Kemiska växtanalyser, växters klyvöppningar och årsringar i träd visar växlande och högre halter.

Ytligt samband mellan CO2-halt och temperatur innebär inte orsak. Lyckligtvis har atmosfären globalt värmts en dryg grad sedan 1800-talets slut. Då slutade nämligen den periodvis kalla lilla istiden, cirka år 1300–1870.

Dagens klimatlarm är oroande historielösa. Få vet eller förstår vad lilla istidens kyla förde med sig. Värst var kanske 1697–98. Efter flera års missväxt svalt då 100 000 människor i Sverige och 80 000 i Finland ihjäl.

Så sent som 1867–68 svalt 10 000 ihjäl i det inre av Norrland för att för små och för sena hjälpsändningar hindrades av snö och is – gripande skildrat av Magnus Västerbro i boken ”Svälten”.

Många missar att mer värme och koldioxid sedan lilla istiden har gynnat gröda och skördar. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält – med reservation för följderna av covid och Rysslands krig i Ukraina.

Därför måste svenska nyhetsmedia nu för sina läsare, lyssnare och tittare skildra energi- och försörjningsfrågor som de verkligen är.

Tege Tornvall - Chefredaktör för Nordens enda facktidning för/om fordonsindustri 2000–2011. Tidigare svensk korrespondent för Automotive News Europe, AutoTechnology, Autosport, Motoring News, Motorsport Aktuell, AutoHebdo, Sport Auto och Autosprint. Tidigare racingredaktör för Bilsport och racingreporter för Idrottsbladet och Bilsport Rally Racing.