De hittade meteoriten bakom ljusfenomenet
Här är huvudstycket från det observerade meteoritfallet den 7 november 2020. Det väger 14 kilogram och hittades utanför Enköping av Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist. Foto: Naturhistoriska riksmuseet/Handout/TT


Ljusfenomenet sent på kvällen den 7 november fick tusentals svenskar att häpna. Nu har den unika meteoriten bakom ljusskenet hittats.

– Jätteroligt och fantastiskt, säger Anders Zetterqvist, som tillsammans med Andreas Forsberg fann meteoriten.

Dan Holtstam, samlingsansvarig på Naturhistoriska riksmuseet, berättar att fyndet är mycket ovanligt.

– Inte sedan 50-talet har man hittat en meteorit i samband med ett fall i Sverige, säger han.

– Det är en fantastisk händelse. Man får tänka på att den här meteoriten har färdats 400 miljoner mil ungefär innan den kom till oss. Ursprunget är asteroidbältet bortom planeten Mars. De flesta järnmeteoriter är lika gamla som solsystemet – 4,5 miljarder år. Det är inte mycket man kan se på med egna ögon och ta på som är äldre. Meteoriten är från solsystemets begynnelse.

Enormt hög fart

Eric Stempels, astronom på Uppsala Universitet, berättar att meteoritens ursprungsmassa när den brakade in i jordens atmosfär, var nio ton.

– Det verkar kanske konstigt att nio ton järn försvinner i atmosfären, men det gör det. Det som blev kvar är en 14 kilos klump plus splitter, säger han till TT.

Vad hade meteoriten för hastighet när den slog i marken?

– Enormt hög fart. 150 meter per sekund eller 500 kilometer i timmen.

TT: Då ska man vara glad att den inte träffade någon?

– Ja, men chansen att den träffar någon är så otroligt liten. Vi människor tar upp väldigt lite plats på jorden, säger Stempels.

Efter himlafenomenet, som upplevdes av hundratusentals människor i östra Svealand den 7 november, räknade Stempels ut det troligaste nedslagsområdet för en meteorit.

Det var nära byn Ådalen i Enköpings kommun och meteoritjägare flockades i området.

Så gjordes fyndet

Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist, två meteoritintresserade geologer från Stockholm, var två av de hoppfulla. Efter ett par dagars letande hittade Anders Zetterqvist misstänkta spår i marken.

– Det gick ytterligare någon dag innan vi visste om det var ett meteoritnedslag eller om det var något djur som hade varit där och rivit. Men när vi drog en magnet i spåret fastnade det lite metallflisor och då förstod vi att det var något som hade kommit ner där, säger Zetterqvist.

– Meteoriten hade slagit ner och studsat vidare. Någon dag letade vi åt ett håll och en annan dag åt ett annat håll. Men till slut gav vi upp. Det var mycket folk som gick omkring där och letade så vi tänkte att det är någon som redan har tagit den.

Men undersökningar av Naturhistoriska riksmuseet visade att fragmenten från spåret kom från en järnmeteorit och det gav Forsberg och Zetterqvist nytt hopp. Och den 5 december, 20 dagar efter att de funnit nedslagsplatsen, fick de lön för mödan.

Stack upp genom mossan

– Det var Andreas som hittade den till slut. Och det var bara av en ren slump. Han gick genom området ungefär 70 meter från nedslagsplatsen och fick syn på den. Den stack upp genom mossan på ett ställe, säger Anders Zetterqvist.

TT: Hur var känslan när ni hittade den?

– Det var jätteroligt, fantastiskt. Det är ju länge sedan det hittades någon meteorit senast i Sverige. Speciellt också eftersom det är en järnmeteorit. Bara några få procent av de som faller är järnmeteoriter. Så det var spännande.

TT: Har det varit svårt att hålla tyst om det här sedan den 5 december?

– Jo, det är klart. Jag hade väl egentligen velat gå ut med det här lite tidigare. Men det var Andreas som hittade den och då fick han bestämma.

TT: Äger man meteoriten om man hittar den?

– Bra fråga, vi tror att det är allemansrätten som gäller. Men det verkar vara lite oklart. Nu är den är utlånad till Naturhistoriska riksmuseet. Vi har ju lämnat den dit och den ska undersökas där. Sedan hoppas vi att den ska hamna där så att den kan ställas ut för allmänheten.

(Fredrik Lilja/TT)

Tror du också på den klassiska journalistikens ursprungliga roll att rapportera – utan någon agenda? Prova då Sveriges nya nyhetstidning i en månad för endast 99 kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

Fakta

Fakta meteoriter

(TT)

Meteoriter är material från rymden som faller ned på jorden. Om de är så små att de smälter och blir till gas i jordens atmosfär innan de hinner falla ned, kallas de meteorer eller stjärnskott.

* Meteoriterna är rester från solsystemets barndom, och deras sammansättning kan ge viktig information om solsystemets bildande och den tidiga jorden.

* Det stora flertalet meteoriter (94 procent) är stenar, resten består av nickelhaltigt järn samt en mindre andel sten-järnblandingar.

* Många av de meteoriter som träffar jorden kommer från asteroider som har kolliderat med varandra, splittrats, kommit ur kurs och korsat jordens bana. Kometkärnor anses också vara en källa för vissa meteoriter.

* Meteoriter är ovanliga. Ungefär fem nyfallna meteoriter samlas in varje år i hela världen. Man känner bara till nio olika meteoriter som fallit i Sverige sedan mitten av 1800-talet.

* Den mest kända svenska stenmeteoriten, kallad Hessle efter nedslagsplatsen i Uppland, exploderade 1869 i atmosfären och gav upphov till en meteoritskur där hundratals individuella stenar kunde tillvaratas.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet