Den eviga frågan med långa väntetider till adekvat vård finner hela tiden nya vägar att ältas. Under tiden, medan varken vårdgivare, regioner eller staten tar ett reellt ansvar för att lösa problematiken, hamnar patienterna i kläm.
Byråkratiska regler gällande ”vårdgaranti” ger inte patienterna snabb vård, utan tenderar i stället att leda till att vårdgivaren anser sig ha rätt att ha de väntetider som satts upp som maximigräns. Vårdgarantin är utformad utifrån sjukvårdens byråkratiska perspektiv, där varje led i en kontaktkedja från första kontakt till levererad vård, består av fyra olika delar som var och en börjar där den föregående slutar. Principen för maximal ”garanterad” väntetid är relativt enkel:
1. Första telefonkontakt: samma dag