loadingKronärtskockor med sås, lagade efter Cajsa Wargs recept. Foto: Ulrica Söderlind
Kronärtskockor med sås, lagade efter Cajsa Wargs recept. Foto: Ulrica Söderlind
Mat

Cajsa Warg – vår första kändiskock

Lotta Svedin

Vad var det som gjorde att Cajsa Wargs kokbok gjorde sådan succé i 1700-talets Sverige? Även om man vet ganska lite om hennes liv och person är ändå namnet Cajsa Warg fortfarande välbekant för många svenskar.

En ny studie från Umeå universitet har försökt ta reda på vad som gjorde Cajsa Wargs kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber så enormt populär under 1700-talets andra hälft. Första utgåvan av boken utkom 1755 och redan på den tiden var konkurrensen hård och Cajsa Warg var inte ensam om att ge ut en kokbok.

Ulrica Söderlind, som är lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå universitet, har gått igenom Cajsa Wargs kokbok och tre andra svenska kokböcker från samma tid för att förstå mer om matlagningen i 1700-talets Sverige och om vad som gjorde Wargs kokbok så speciell.

– När man läser hennes recept framgår det att Cajsa Warg måste ha varit väldigt skicklig, hon måste ha fått lära sig att laga mat från grunden redan när hon var ung. Hennes recept var också mycket korta och raka. De gav dig precis det du behövde veta, inget utöver det, säger Ulrika Söderlind, i ett pressmeddelande.

Många tekniker och ovanliga kryddor

Hon menar att det mest unika med Cajsa Wargs matlagning var komplexiteten. Hon använde många matlagningstekniker och väldigt många ovanliga importkryddor som normalt inte fanns i Sverige vid den tiden, till exempel ingefära, koriander, anis och tryffel.

I sin kokbok kombinerade hon också folkliga recept med mer moderna anrättningar. Hennes bok är till exempel den enda som ägnar korvrätter ett helt eget kapitel. Hon är också den enda av den tidens kokboksförfattare som, motvilligt, tar upp nymodigheten glass.

– Cajsa Warg skriver i sin kokbok att det inte går att underlåta att ha recept på glass i en kokbok, men hon påpekar också att glass inte är bra för hälsan. Hon kallade glassen, som var av en sort vi idag hade kallat för sorbet, för ett ”kylande waten” och det ska nog förstås som negativt.  Man ska dock komma ihåg att färskvatten var en bristvara i Stockholm på den här tiden, så det fanns en hälsoaspekt i hennes kritik, säger Ulrica Söderlind.

Förebild för dagens kokböcker

Hennes kokbok var också pedagogiskt upplagd med olika kategorier av recept som soppor, bakverk, fiskrätter och så vidare, något som lever kvar i dagens moderna kokböcker.

Ulrica Söderlind menar att Cajsa Warg måste ha varit en målmedveten person. För även om man som hon tillhörde ett övre samhällsskikt var det inte lätt att ge ut en kokbok under 1700-talet. Och man vet till exempel att hon bekostade första upplagan av sin bok själv. Under den här tiden var det också många som inte var läskunniga och en bok skriven av en kvinna var något mycket ovanligt

Och hur var det nu, kan man hitta de bevingade orden ”Man tager vad man haver” i hennes kokbok?

– Nej, haha, tyvärr finns ingen dokumentation av att hon skulle ha uttryckt sig så, säger Ulrica Söderlind.

Andra kokböcker

Förutom Cajsa Wargs kokbok studerade Ulrika Söderlind tre andra kokböcker skriva av Susanna Egerin (utgiven 1733), Margareta Elzberg (utgiven 1751) och Johan Winberg (utgiven 1761).

Johan Winbergs matlagning var vad vi idag kanske skulle kalla ”kontinental”. Han verkade vara influerad av medelhavsländerna och använde exklusiva råvaror som parmesanost, kinesisk soja och basilikaolja. Det kan ha gjort hans recept lite för udda för den breda allmänheten på 1700-talet, tror Ulrica Söderlind.

Margareta Elzbergs och Susanna Egerins kokböcker är stramare och har en strängare ton än Warg. Det är en känsla av uppsträckning och givakt som riktas till de unga husfruar som ska använda böckerna, berättar Ulrica Söderlind.

Fakta

Anna Christina Warg (Cajsa Warg) föddes i Örebro 1703

Cajsa Warg arbetade som mamsell hos familjen Klinckowström i Stockholm under en stor del av sitt liv.

1755 utkom hon med sin första kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber.

Kokboken som blev en enorm succé gavs ut i totalt 14 upplagor, den översattes också till tyska och dess eftermäle lever kvar än idag.

Mer om projektet om matlagningen i 1700-talets Sverige finns att läsa i den nyutgivna boken Cajsa Wargs kokkonst – Fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal, av Ulrica Söderlind, Emil Gredmo och Peter Stenman

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKronärtskockor med sås, lagade efter Cajsa Wargs recept. Foto: Ulrica Söderlind
Kronärtskockor med sås, lagade efter Cajsa Wargs recept. Foto: Ulrica Söderlind
Mat

Cajsa Warg – vår första kändiskock

Lotta Svedin

Vad var det som gjorde att Cajsa Wargs kokbok gjorde sådan succé i 1700-talets Sverige? Även om man vet ganska lite om hennes liv och person är ändå namnet Cajsa Warg fortfarande välbekant för många svenskar.

En ny studie från Umeå universitet har försökt ta reda på vad som gjorde Cajsa Wargs kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber så enormt populär under 1700-talets andra hälft. Första utgåvan av boken utkom 1755 och redan på den tiden var konkurrensen hård och Cajsa Warg var inte ensam om att ge ut en kokbok.

Ulrica Söderlind, som är lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå universitet, har gått igenom Cajsa Wargs kokbok och tre andra svenska kokböcker från samma tid för att förstå mer om matlagningen i 1700-talets Sverige och om vad som gjorde Wargs kokbok så speciell.

– När man läser hennes recept framgår det att Cajsa Warg måste ha varit väldigt skicklig, hon måste ha fått lära sig att laga mat från grunden redan när hon var ung. Hennes recept var också mycket korta och raka. De gav dig precis det du behövde veta, inget utöver det, säger Ulrika Söderlind, i ett pressmeddelande.

Många tekniker och ovanliga kryddor

Hon menar att det mest unika med Cajsa Wargs matlagning var komplexiteten. Hon använde många matlagningstekniker och väldigt många ovanliga importkryddor som normalt inte fanns i Sverige vid den tiden, till exempel ingefära, koriander, anis och tryffel.

I sin kokbok kombinerade hon också folkliga recept med mer moderna anrättningar. Hennes bok är till exempel den enda som ägnar korvrätter ett helt eget kapitel. Hon är också den enda av den tidens kokboksförfattare som, motvilligt, tar upp nymodigheten glass.

– Cajsa Warg skriver i sin kokbok att det inte går att underlåta att ha recept på glass i en kokbok, men hon påpekar också att glass inte är bra för hälsan. Hon kallade glassen, som var av en sort vi idag hade kallat för sorbet, för ett ”kylande waten” och det ska nog förstås som negativt.  Man ska dock komma ihåg att färskvatten var en bristvara i Stockholm på den här tiden, så det fanns en hälsoaspekt i hennes kritik, säger Ulrica Söderlind.

Förebild för dagens kokböcker

Hennes kokbok var också pedagogiskt upplagd med olika kategorier av recept som soppor, bakverk, fiskrätter och så vidare, något som lever kvar i dagens moderna kokböcker.

Ulrica Söderlind menar att Cajsa Warg måste ha varit en målmedveten person. För även om man som hon tillhörde ett övre samhällsskikt var det inte lätt att ge ut en kokbok under 1700-talet. Och man vet till exempel att hon bekostade första upplagan av sin bok själv. Under den här tiden var det också många som inte var läskunniga och en bok skriven av en kvinna var något mycket ovanligt

Och hur var det nu, kan man hitta de bevingade orden ”Man tager vad man haver” i hennes kokbok?

– Nej, haha, tyvärr finns ingen dokumentation av att hon skulle ha uttryckt sig så, säger Ulrica Söderlind.

Andra kokböcker

Förutom Cajsa Wargs kokbok studerade Ulrika Söderlind tre andra kokböcker skriva av Susanna Egerin (utgiven 1733), Margareta Elzberg (utgiven 1751) och Johan Winberg (utgiven 1761).

Johan Winbergs matlagning var vad vi idag kanske skulle kalla ”kontinental”. Han verkade vara influerad av medelhavsländerna och använde exklusiva råvaror som parmesanost, kinesisk soja och basilikaolja. Det kan ha gjort hans recept lite för udda för den breda allmänheten på 1700-talet, tror Ulrica Söderlind.

Margareta Elzbergs och Susanna Egerins kokböcker är stramare och har en strängare ton än Warg. Det är en känsla av uppsträckning och givakt som riktas till de unga husfruar som ska använda böckerna, berättar Ulrica Söderlind.

Fakta

Anna Christina Warg (Cajsa Warg) föddes i Örebro 1703

Cajsa Warg arbetade som mamsell hos familjen Klinckowström i Stockholm under en stor del av sitt liv.

1755 utkom hon med sin första kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber.

Kokboken som blev en enorm succé gavs ut i totalt 14 upplagor, den översattes också till tyska och dess eftermäle lever kvar än idag.

Mer om projektet om matlagningen i 1700-talets Sverige finns att läsa i den nyutgivna boken Cajsa Wargs kokkonst – Fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal, av Ulrica Söderlind, Emil Gredmo och Peter Stenman

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024