EU-länderna kan ännu inte enas om nästa långtidsbudget. Veckans toppmöte avbryts utan enighet.
Fiasko blev till sist resultatet efter mer än ett dygns möte i Bryssel.
Strax efter klockan 19 på fredagskvällen kom besked om att toppmötet avbryts utan uppgörelse.
– De senaste veckorna och senaste dagarna har vi arbetat väldigt hårt för att försöka nå en uppgörelse. Olyckligtvis har vi i dag upptäckt att det inte går att nå. Vi behöver mer tid, säger EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på sin presskonferens.
"Det tar sin tid"
Hur arbetet med långtidsbudgeten går vidare är ännu oklart.
– Vi kommer nu att se framöver hur vi kan arbeta med det här ämnet för att få fram enighet i rådet (bland EU:s stats- och regeringschefer), säger Michel.
– Vi måste ha lite informella konsultationer de närmaste dagarna eller veckorna för att se vad som är det bästa sättet att arbeta på. Allt ligger fortfarande på bordet. Jag är övertygad om att om vi fortsätter med en respektfull dialog så är det möjligt att nå en uppgörelse, säger den belgiske förre premiärministern.
– Arbetet går oavbrutet vidare. Vi vet att vi har en ganska lång sträcka framför oss för att nå enighet, säger i sin tur EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
– Det här är demokrati. Vi har 27 olika medlemsländer med 27 olika intressen. Jag tror att det är en bra tradition i en demokrati att man debatterar olika åsikter och olika fokus som läggs fram. Och det tar sin tid, säger von der Leyen på presskonferensen.
Svensk skepsis
Sverige har tillhört de länder som varit mest skeptiskt mot liggande budgetförslag. Tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark anser Sverige att utgiftstaket är för högt. Men inte heller de många medlemsstater som vill slå vakt om EU:s jordbruks- och regionalstöd, till exempel Polen, Ungern och Spanien, är nöjda.
En rad olika möten i olika format hölls under fredagen för att hitta enighet, utan att lyckas.
Storleken på EU:s långtidsbudget för 2021–2027 är en av de stora stötestenarna. EU:s ordförande Michel har i sitt nu liggande förslag satt utgiftstaket på 1 095 miljarder euro.
Det kan jämföras med taket på 1 083 miljarder euro för 2014-2020. I den siffran är de stöd som Storbritannien fått innan landet lämnade EU exkluderade.
Det som gör budgetförhandlingarna extra svåra denna gång är att britterna lämnar ett stort hål i finansieringen av EU:s budget efter sig. De betalade in 60–70 miljarder mer årligen än vad de fick tillbaka i form av EU-stöd. Frågan är nu vems pengar som ska fylla det hålet.
(Peter Wallberg/TT)
(Wiktor Nummelin/TT)
