Brett Kavanaugh svors under en kort ceremoni i Washington in som domare i USA:s högsta domstol.
HD:s chefsdomare John Roberts höll i ceremonin, assisterad av pensionerade Anthony Kennedy som Kavanaugh är tänkt att ersätta.
Samtidigt pågick högljudda protester utanför domstolen.
Ceremonin satte punkt för en av historiens mest uppmärksammade och kontroversiella utnämningar av en HD-domare i USA. Och president Donald Trump uppnår en av sina största framgångar hittills när han fått välja en andra domare till USA:s högsta juridiska instans, med senatens goda minne.
Med minimal marginal – 50 röster mot 48 – sade senaten tidigare på lördagen ja till Trumps HD-domarkandidat Kavanaugh. Det är den jämnaste omröstningen om en HD-domare sedan 1881.
Oklart in i det sista
Det var in i det sista oklart hur stort stödet för Brett Kavanaugh var i senaten. Först på fredagen meddelade de republikanska senatsledamöterna Jeff Flake och Susan Collins, samt demokraten Joe Manchin, att de skulle rösta ja vid lördagens slutgiltiga omröstning. Med det stod det i det närmaste klart att det skulle bli ett ja, om än med liten marginal. Om voteringen ändå hade slutat lika så hade vicepresidenten Mike Pence fått utslagsrösten.
Två republikanska senatorer avstod från att rösta, men det påverkade inte utgången eftersom en av dem hade planerat att rösta ja och den andre nej.
Enligt Högsta domstolen kommer Kavanaugh att inleda sitt arbete vid domstolen omgående.
USA:s federala polis FBI har den senaste veckan genomfört en snabbutredning av anklagelserna mot Kavanaugh, som bland annat gör gällande att han ska ha försökt våldföra sig på Christine Blasey Ford, i dag psykologiprofessor i Kalifornien, på en fest i början av 1980-talet. Utredningen har inte offentliggjorts, men Republikanerna i senaten anser att ingenting i den bevisar Kavanaughs skuld.
Påverkar valet
Den bittra striden om Brett Kavanaughs plats i USA:s högsta domstol tros även kunna påverka höstens mellanårsval.
Den 6 november ska alla 435 ledamöterna i representanthuset samt en tredjedel av senatens 100 ledamöter väljas om. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 239 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.
Republikaner är övertygade om att uppståndelsen kring HD-domarutnämningen kan mobilisera delar av deras mer passiva väljarbas. Medan vissa demokrater tror på ett bakslag för Republikanerna, då de menar att turbulensen kring Kavanaugh kan medföra att de förlorar kvinnliga väljare.
(Emma Gyllestad/TT)
