Forensik omfattar de metoder som polisen använder i sina brottsutredningar för att hjälpa utredningsverksamheten att säkra och undersöka digitala och fysiska spår. Verksamheten är indelad i tre delar:

Kriminaltekniskt fältarbete: undersöker brottsplatser och säkrar forensiska spår, såsom dna, fingeravtryck, vapen och narkotika. Kriminalteknikerns arbete bidrar till att visa vad som har hänt, hur, var, när och av vem i en brottsutredning.

Laborativ forensik: De vanligaste undersökningarna är dna- och narkotikaundersökningar.

It-forensik: planerar, säkrar, extraherar, analyserar och värderar digitala spår från elektroniska enheter eller källor.

Huvuddelen av polisens it-forensiska verksamhet bedrivs i de sju polisregionerna, vid regionala it-brottscentrum. Nationell it-forensisk verksamhet sker även vid Nationellt It-brottscentrum, vid Nationella operativa avdelningen och på Nationellt forensiskt centrum.

Källa: Brå, Polisen