loading














Människor går på 16:e gatan där borgmästare Muriel Bowser lät måla "Black Lives Matter", i närheten av Vita Huset, Washington D.C. den 5 juni 2020. Foto: Tasos Katopodis/Getty Images
Människor går på 16:e gatan där borgmästare Muriel Bowser lät måla "Black Lives Matter", i närheten av Vita Huset, Washington D.C. den 5 juni 2020. Foto: Tasos Katopodis/Getty Images
Utrikes

Black Lives Matter – radikal rörelse som anklagas för våld

Matthew Vadum

Black Lives Matter-rörelsen, vars protester varit en del av oroligheterna efter George Floyds död, har blivit en inflytelserik spelare i amerikansk politik. Rörelsen har vunnit stöd för sina påståenden att svarta systematiskt dödas av polis i USA. Rörelsen uppmanar till ett slut på våldet, men den har en historia av våldshandlingar, och dess företrädare uppmanar ofta till våld mot poliser.

Den radikala vänsterrörelse i USA som bland annat kräver ersättning till landets svarta befolkning för slavperioden, och att polisen ska avskaffas, har växt sig så stark att Washingtons borgmästare lät måla orden ”Black Lives Matter” i stora, gula bokstäver på asfalten i närheten av Vita huset strax innan en stor protest den 6 juni. Det här inspirerade andra, och samma sak planeras nu till alla New Yorks fem distrikt.

Samtidigt som Black Lives Matter (BLM) får stöd från både demokrater och republikaner i den amerikanska kongressen, så är Demokraternas stöd mycket mer uttalat.

Democratic National Committee stöttade officiellt Black Lives Matter 2015, och har allt mer stöttat den identitetspolitiska aktivism som blev vanlig under Barack Obamas presidentskap. Obama hedrade rörelsen genom att upprepade gånger bjuda in dess ledare till Vita Huset.

President Donald Trump, liksom politiker runt om i USA, har fördömt den polisbrutalitet som ledde till George Floyds död. Han sade den 1 juni att han var ”en anhängare av alla fredliga demonstranter”.

Men under kampanjen 2015 gjorde han klart att han inte stöttade Black Lives Matter-rörelsen.

– Jag tycker att de är ett problem. Jag tror att de är ute efter bråk, sade han.

– Jag tittade på några ur gruppen som blev intervjuade. Jag såg dem komma ner för gatan förra veckan med hat, de pratade om poliser och vad som borde göras med dem. Och det var inte bra. Och jag tycker att det är skamligt att de kommer undan med det.

Black Lives Matter grundas

Rörelsen, som nu står i centrum av de ofta våldsamma protesterna i städer runt om i USA, växte fram efter den svarte tonåringen Trayvon Martins död.

Den 11 april 2013 anklagades George Zimmerman för mord på Martin, men det framkom att Martin angripit honom. I juli 2013 frikände en jury Zimmerman.

Fallet mot Zimmerman var ”Obama-årens stora rasbluff”, enligt dokumentärfilmsproducenten Joel Gilbert. Hans film ”The Trayvon Hoax: Unmasking the Witness Fraud That Divided America”, släpptes förra året.

Alicia Garza, Patrisse Cullors och Opal Tometi grundade Black Lives Matter som en reaktion på Trayvon Martins död.

"Jag skapade #BlackLivesMatter med Patrisse Cullors och Opal Tometi, två av mina systrar, för att uppmana svarta människor till handling efter att 17-årige Trayvon Martin ställdes inför rätta efter sin död, för mordet på sig själv, och mördaren George Zimmerman inte hölls ansvarig för det brott han begick. Det var en respons på rasismen mot svarta som genomsyrar vårt samhälle", skrev Garza i The Feminist Wire 2014.

Hashtaggen #BlackLivesMatter skapades från början som en plattform på nätet för att underlätta aktivism, enligt Discover the Networks. Den blev tidigt populär på Twitter.

Garza är aktivist för social rättvisa. En av Garzas förebilder är den marxistiska revolutionären och dömda polismördaren Assata Shakur, som var med i Svarta pantrarna. En annan är Angela Davis, före detta medlem av Svarta pantrarna som kandiderade till vicepresident 1980 och 1984 för det amerikanska kommunistpartiet.

Cullors kallar sig själv ”konstnär, organisatör och frihetskämpe”, och försöker reformera landets rättssystem som hon menar är rasistiskt. Hon har sagt till Vice.com att hon blev utkastad från sitt hem som 16-åring.

Tometi volontärarbetade under sina högskolestudier för ett projekt för American Civil Liberties Union (ACLU) för att motverka vad de kallade "medborgargarden" som försökte förhindra illegala invandrare från att komma in i USA. 2011 blev hon nationell organisatör för Black Alliance for Just Immigration, en organisation som finansieras av George Soros.

Våld

Även om Black Lives Matter framställer sig själv som ett spontant upprop, så är det faktiskt "den senaste och farligaste skepnaden av ett nätverk av välfinansierade socialistiska/kommunistiska organisationer som har uppviglat mot USA i årtionden”, enligt forskaren James Simpson, som kandiderar till den amerikanska kongressen.

Rörelsen själv hävdar att den inte använder våld.

”Nätverket Black Lives Matter förespråkar värdighet, rättvisa och respekt. … Svarta aktivister uppmanar till ett slut på våldet, inte en ökning av det”, står det på hemsidan BlackLivesMatter.com. Ändå uppmanar aktivister för Black Lives Matter ofta till våld mot polisen.

De senaste protesterna, upploppen och plundringarna i hundratals städer i USA har fått kommentatorer att likna situationen vid 1968, som var det år man senast såg sådana omfattande oroligheter efter morden på Martin Luther King och demokraternas presidentkandidat Robert Kennedy.

Kritiker menar dock att Black Lives Matter alltid varit våldsamt. 2016 stängde aktivister av en motorväg i Minnesota i fem timmar, skriver Simpson. Under demonstrationen skadades poliser av stenar, stålrör och fyrverkerier. En polis fick ryggradsfrakturer efter att någon släppte ett betongblock på hans huvud.

Rörelsen växte efter att en annan svart tonåring, Michael Brown, dödades av en vit polis i Ferguson, Missouri 2014. Brown sköts efter att han hade försökt ta polisens pistol under ett bråk. Händelsen utreddes på order av USA:s dåvarande justitieminister Eric Holder, men man kom fram till att polisen hade agerat i självförsvar.

Epoch Times har kontaktat organisationen Black Lives Matter för en kommentar, men inte fått något svar. Flera högskolelärare som har uttryckt stöd för rörelsen har inte heller svarat.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading














Människor går på 16:e gatan där borgmästare Muriel Bowser lät måla "Black Lives Matter", i närheten av Vita Huset, Washington D.C. den 5 juni 2020. Foto: Tasos Katopodis/Getty Images
Människor går på 16:e gatan där borgmästare Muriel Bowser lät måla "Black Lives Matter", i närheten av Vita Huset, Washington D.C. den 5 juni 2020. Foto: Tasos Katopodis/Getty Images
Utrikes

Black Lives Matter – radikal rörelse som anklagas för våld

Matthew Vadum

Black Lives Matter-rörelsen, vars protester varit en del av oroligheterna efter George Floyds död, har blivit en inflytelserik spelare i amerikansk politik. Rörelsen har vunnit stöd för sina påståenden att svarta systematiskt dödas av polis i USA. Rörelsen uppmanar till ett slut på våldet, men den har en historia av våldshandlingar, och dess företrädare uppmanar ofta till våld mot poliser.

Den radikala vänsterrörelse i USA som bland annat kräver ersättning till landets svarta befolkning för slavperioden, och att polisen ska avskaffas, har växt sig så stark att Washingtons borgmästare lät måla orden ”Black Lives Matter” i stora, gula bokstäver på asfalten i närheten av Vita huset strax innan en stor protest den 6 juni. Det här inspirerade andra, och samma sak planeras nu till alla New Yorks fem distrikt.

Samtidigt som Black Lives Matter (BLM) får stöd från både demokrater och republikaner i den amerikanska kongressen, så är Demokraternas stöd mycket mer uttalat.

Democratic National Committee stöttade officiellt Black Lives Matter 2015, och har allt mer stöttat den identitetspolitiska aktivism som blev vanlig under Barack Obamas presidentskap. Obama hedrade rörelsen genom att upprepade gånger bjuda in dess ledare till Vita Huset.

President Donald Trump, liksom politiker runt om i USA, har fördömt den polisbrutalitet som ledde till George Floyds död. Han sade den 1 juni att han var ”en anhängare av alla fredliga demonstranter”.

Men under kampanjen 2015 gjorde han klart att han inte stöttade Black Lives Matter-rörelsen.

– Jag tycker att de är ett problem. Jag tror att de är ute efter bråk, sade han.

– Jag tittade på några ur gruppen som blev intervjuade. Jag såg dem komma ner för gatan förra veckan med hat, de pratade om poliser och vad som borde göras med dem. Och det var inte bra. Och jag tycker att det är skamligt att de kommer undan med det.

Black Lives Matter grundas

Rörelsen, som nu står i centrum av de ofta våldsamma protesterna i städer runt om i USA, växte fram efter den svarte tonåringen Trayvon Martins död.

Den 11 april 2013 anklagades George Zimmerman för mord på Martin, men det framkom att Martin angripit honom. I juli 2013 frikände en jury Zimmerman.

Fallet mot Zimmerman var ”Obama-årens stora rasbluff”, enligt dokumentärfilmsproducenten Joel Gilbert. Hans film ”The Trayvon Hoax: Unmasking the Witness Fraud That Divided America”, släpptes förra året.

Alicia Garza, Patrisse Cullors och Opal Tometi grundade Black Lives Matter som en reaktion på Trayvon Martins död.

"Jag skapade #BlackLivesMatter med Patrisse Cullors och Opal Tometi, två av mina systrar, för att uppmana svarta människor till handling efter att 17-årige Trayvon Martin ställdes inför rätta efter sin död, för mordet på sig själv, och mördaren George Zimmerman inte hölls ansvarig för det brott han begick. Det var en respons på rasismen mot svarta som genomsyrar vårt samhälle", skrev Garza i The Feminist Wire 2014.

Hashtaggen #BlackLivesMatter skapades från början som en plattform på nätet för att underlätta aktivism, enligt Discover the Networks. Den blev tidigt populär på Twitter.

Garza är aktivist för social rättvisa. En av Garzas förebilder är den marxistiska revolutionären och dömda polismördaren Assata Shakur, som var med i Svarta pantrarna. En annan är Angela Davis, före detta medlem av Svarta pantrarna som kandiderade till vicepresident 1980 och 1984 för det amerikanska kommunistpartiet.

Cullors kallar sig själv ”konstnär, organisatör och frihetskämpe”, och försöker reformera landets rättssystem som hon menar är rasistiskt. Hon har sagt till Vice.com att hon blev utkastad från sitt hem som 16-åring.

Tometi volontärarbetade under sina högskolestudier för ett projekt för American Civil Liberties Union (ACLU) för att motverka vad de kallade "medborgargarden" som försökte förhindra illegala invandrare från att komma in i USA. 2011 blev hon nationell organisatör för Black Alliance for Just Immigration, en organisation som finansieras av George Soros.

Våld

Även om Black Lives Matter framställer sig själv som ett spontant upprop, så är det faktiskt "den senaste och farligaste skepnaden av ett nätverk av välfinansierade socialistiska/kommunistiska organisationer som har uppviglat mot USA i årtionden”, enligt forskaren James Simpson, som kandiderar till den amerikanska kongressen.

Rörelsen själv hävdar att den inte använder våld.

”Nätverket Black Lives Matter förespråkar värdighet, rättvisa och respekt. … Svarta aktivister uppmanar till ett slut på våldet, inte en ökning av det”, står det på hemsidan BlackLivesMatter.com. Ändå uppmanar aktivister för Black Lives Matter ofta till våld mot polisen.

De senaste protesterna, upploppen och plundringarna i hundratals städer i USA har fått kommentatorer att likna situationen vid 1968, som var det år man senast såg sådana omfattande oroligheter efter morden på Martin Luther King och demokraternas presidentkandidat Robert Kennedy.

Kritiker menar dock att Black Lives Matter alltid varit våldsamt. 2016 stängde aktivister av en motorväg i Minnesota i fem timmar, skriver Simpson. Under demonstrationen skadades poliser av stenar, stålrör och fyrverkerier. En polis fick ryggradsfrakturer efter att någon släppte ett betongblock på hans huvud.

Rörelsen växte efter att en annan svart tonåring, Michael Brown, dödades av en vit polis i Ferguson, Missouri 2014. Brown sköts efter att han hade försökt ta polisens pistol under ett bråk. Händelsen utreddes på order av USA:s dåvarande justitieminister Eric Holder, men man kom fram till att polisen hade agerat i självförsvar.

Epoch Times har kontaktat organisationen Black Lives Matter för en kommentar, men inte fått något svar. Flera högskolelärare som har uttryckt stöd för rörelsen har inte heller svarat.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024