Det finns trots allt ljuspunkter för de hårt drabbade svenska bönderna. Bankerna lovar ställa upp med nya lån och amorteringsfrihet de närmaste åren.

– Det är bara för dem att ringa, säger Ulf Möller, ansvarig för skogs- och lantbruk på Swedbank och sparbankerna.

Inget vet säkert hur stor slutnotan blir för lantbruket efter sommarens extremtorka. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppskattar den till 10 miljarder kronor, men även det är en kvalificerad gissning. Problemet är att ett bakslag av den här storleken får effekter under flera år, oavsett vilken form av lantbruk det handlar om.

Vissa delar av landet har klarat sig bättre, men där torkan varit svårast är det mjölkbönderna som långsiktigt drabbas hårdast om de tvingas slakta kor i förtid, och dessutom till långa priser, vilket minskar de kommande årens mjölkproduktion och därmed intäkterna.

Det kan också uppstå brist på kalvar som ska fylla luckorna i mjölkbesättningarna.

Lyfta luren

Lantbrukare som i första hand producerar spannmål får i år kanske bara hälften av förväntade inkomster, men måste ändå betala dyrt för utsädet som behövs för kommande skördar.

De senaste veckorna har det startats upprop som kan sammanfattas med att "alla måste hjälpa till" och redan görs mycket på frivillig väg. Betesmarker som tidigare inte använts letas fram och lantbrukare i norr skickar foder söderut.

Men vad som framför allt kommer att saknas är pengar. Regeringen har anslagit 1,2 miljarder kronor och böndernas kooperation Lantmännen 220 miljoner, vilket tillsammans bara utgör knappt 15 procent av den beräknade slutnotan. Även om det kommer mer stöd utifrån så måste bönderna klara den största delen själva och då kommer förstås bankerna in i bilden.

Enligt den största finansiären av det svenska lantbruket, Swedbank och sparbankerna, är det bara för den enskilde bonden att lyfta luren.

– Det här handlar om enskilda människor om slitit hårt så vi måste ha ett schysst förhållningssätt. Vi ska ha en enkelhet, öppenhet och ödmjukhet inför de här kunderna. Det här handlar ju inte om klantighet eller vanskötsel, här kan man verkligen tala om force majeure (oväntade eller oförutsägbara händelser), säger Ulf Möller.

Skrämmande alternativ

Det kan handla om amorteringseftergifter, även om det inte handlar om jättestora pengar, så i första hand kommer vi att behöva finansiera ett rörelsekapital. Det enda vi kräver att lantbrukaren pratar med sin revisor och att de tillsammans kommer fram till hur mycket det kommer att gå back innan det vänder.

Alternativet – konkurser – skulle vara förödande för både lantbruket och bankerna. Enligt SCB:s senaste siffror är i dag 265 miljarder kronor utlånade med lantbruksfastigheter som säkerhet.

– Det finns ingen i branschen som över huvud taget diskuterar det, säger Ulf Möller.

(Björn Ewenfeldt/TT)

En mungo omringad av fyra lejon – det borde vara en lätt match

Den här förföljelsen har pågått i 19 år – känner du till den?