När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.
Det har blivit populärt att sticka och virka igen, och särskilt nu under pandemin är det till och med svårt att få tag på rätt garn till sitt handarbete.
Vackra och roande tidsfördriv
Idag finns otaliga grupper på sociala medier där man kan få inspiration och hjälp med problemlösning. Nätet är fullt av mönster och beskrivningar av olika tekniker. I bokhandeln finns också otaliga böcker och tidskrifter med mönster och instruktioner såväl för nybörjare som för de mer erfarna. Men hur bar de sig åt på 1800-talet när de skulle handarbeta?
– Det finns väldigt lite forskning om vilken roll som mönsterförlagor har spelat för hur stiltrender, handarbetspraktiker och uppfattningar om textilt handarbete etablerats, spridits och förändrats, säger Hanna Bäckström, doktorand vid Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande, och den som ligger bakom avhandlingen, ”Förmedling av mönsterfrågor för stickning och virkning. Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt”.
Under 1800-talets första hälft och mitt var det också populärt att sticka och virka. De första manualerna för stickning och virkning på svenska gavs ut på 1840-talet. Handarbetsmönster blev ett framträdande inslag i modejournalerna där stickning och virkning lyftes fram som vackra och roande tidsfördriv för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan.
Tryckfel och krångliga termer
Enligt avhandlingen förändrades förmedlingen av tryckta mönster vid 1800-talets mitt på grund av tre olika faktorer. En är tryckteknikens möjligheter och begränsningar. Den andra är hur den marknad som mönsterförlagorna såldes på var organiserad. Den tredje faktorn är utgivarnas uppfattning om målgruppens färdigheter, vanor och smak.
Även i Storbritannien fanns en stor marknad för handarbetsmönster vid mitten av 1800-talet. Men avhandlingen visar att de svenska mönstren huvudsakligen översattes från tyska publikationer.
Hanna Bäckström har även studerat hur de specifika termer och system som används inom stickning och virkning utvecklades under 1800-talet.
– I de första manualerna för virkning används olika och ganska krångliga termer för luftmaskor och stolpar, till exempel uppåtlöpande dubbla kedjemaskor. Mot slutet av 1840-talet har termerna luftmaskor och stolpar etablerats, säger hon i pressmeddelandet.
En analys av de attityder till stickning och virkning som uttrycks i manualernas förord visar att uppfattningar om att stickning och virkning är kvinnliga sysslor förstärktes och fördes vidare, samtidigt som stickningens bakgrund som ett mansdominerat skråhantverk ignorerades, enligt Bäckström.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
v
