Tjänstemän inom gränspolisen beskriver sin arbetsplats som kaotisk. I vintras riktade EU stark kritik mot den svenska gränskontrollen, men många problem kvarstår. Bland annat saknar högt uppsatta polischefer relevant utbildning.

– Det kommer att ta fem år att åtgärda allt, säger Patrik Engström, nationell gränspolischef.

De är för få, de saknar relevant kompetens och ledningen är bristande. I en EU-rapport från i vintras kritiserades hur den svenska gränspolisen lever upp till åtaganden inom Schengensamarbetet.

Gränskontrollerna på flygplatsen Arlanda utanför Stockholm fick hård kritik. Resande från så kallade tredje länder, alltså länder utanför Schengensamarbetet, ska kontrolleras i två linjer. En första gallring sker vid passkontrollen från vilken gränsvakter kan skicka resenärer vidare till den andra linjen, som ska bemannas av personal med expertkunskap om resedokument och säkerhetshot.

"Samarbetet mellan första och andra linjen är inte på en god nivå", står det i Schengenrapporten.

Enligt en gränskontrolltjänsteman på Arlanda som TT har talat med har situationen inte förbättrats sedan rapporten offentliggjordes.

– Det händer att vi ringer poliserna och så säger de "kolla med din kollega, det här kan ni bättre än oss". Det är jättejobbigt när de som man ska luta sig mot inte har kompetens i dokumentfrågor och gränskunskap, säger en tjänstemannen, som vill vara anonym.

Kaotisk gränskontroll

Tjänstemannen beskriver situationen på Arlanda som kaotisk och säger att det råder en kronisk brist på personal.

– Det drabbar passagerarna och det drabbar alla andra också, för det blir en dålig gränskontroll.

I februari kommenterade gränspolisens nationelle chef Patrik Engstöm situationen, som han då beskrev som allvarlig. Han menade att fler än 500 personer, både poliser och civila, behövdes för att nå en tillfredsställande bemanning inom gränspolisen. Polisen upprättade en så kallade särskild händelse med namnet Terminus för att åtgärda akuta brister vid gränsen.

Stora rekryteringar

Sedan årsskiftet har runt 100 personer rekryterats till gränspolisen i hela landet. Enligt Patrik Engström kommer stora rekryteringar att ske under de kommande två-tre åren, under förutsättning att pengar finns.

– Innan man kan ta in flera hundra nya medarbetare måste man bygga upp en struktur för att ta hand om dem och det är det arbetet som vi har ägnat åt oss nu, säger han.

På Arlanda har runt 60 personer rekryterats, men bara 30 av dem har hunnit tillträda sina tjänster. Resten börjar i september då de ska gå den åtta veckor långa grundutbildning som krävs för att arbeta med gränskontroller.

Lisa Ström, gränspolischef i Stockholm, medger att det finns brister vad gäller kompetens, men säger att utbildning prioriteras högt.

– Vi har utbildat alla nya gränskontrolltjänstemän och sedan har vi utbildat 20 gränspoliser av vår utbildningsskuld, det är så gott som samtliga poliser, säger hon.

Chefer saknar utbildning

Den utbildningsskuld som Lisa Ström talar om är stor. Hon beräknar att det kommer att krävas insatser under cirka två år innan alla har relevant kompetens. I Schengenrapporten konstateras att många som arbetar på Arlanda inte har fått någon fortbildning på sju eller några fall mer än tio år.

– Den här kunskapen är färskvara, det handlar om olika sorters resedokument från olika länder och det förändras snabbt, säger gränskontrollanten till TT.

En annan tjänsteman inom gränspolisen är starkt kritisk till bristen på kompetens hos ledningen och säger till TT:

– Om man har chefer som inte ens är gränskontrollutbildade, hur ska man då få svar i arbetet?

Samtliga gruppchefer i gränskontrollen i Stockholm har gått den grundläggande utbildningen, men chefer högre upp i hierarkin saknar gränsutbildningen. Det gäller även Stockholmschefen.

– På sektionsnivå och enhetsnivå har nog ingen av oss gått den här långa utbildningen. Vi har prioriterat resursen i den operativa verksamheten som måste fatta beslut dagligen, säger Lisa Ström.

"Ett öppet såll"

Hur stor andel av personalen inom gränspolisen i hela riket som har genomgått grundutbildningen vet inte Patrik Engström.

– Vi för inte någon sådan statistik och jag vill inte gissa, men jag kan säga att det är för få, säger han.

TT: Kan man lita på att personer som inte ska in i Sverige stoppas vid gränsen?

– Om förutsättningarna finns att upptäcka dem, då kommer de att upptäckas. Om det finns någonting som vi kan identifiera de personerna på så hittar vi dem.

En av TT:s uppgiftslämnare ger en annan bild av läget vid gränskontrollen på Arlanda.

– Det är som ett öppet såll. Jag vet att det stämplas fel. Det är slarvigt och det är mycket som inte fungerar. Det är ingen ordning alls i den gränskontrollen. Det är öppna dörrar.

(Carl Cato/TT)