loading

Anslag utan för kinesiska ambassaden i London, den 10 januari 2016. Foto: Chris McKenna/CC BY-SA 4.0
Anslag utan för kinesiska ambassaden i London, den 10 januari 2016. Foto: Chris McKenna/CC BY-SA 4.0
Blogg

Analys: Domen mot Gui Minhai ställer högre krav på Sverige

Jojje Olsson

Denna text publicerades först på nyhetsbloggen InBeijing. Den återges här med författaren Jojje Olssons tillstånd. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Natten mot i tisdags svensk tid, meddelades plötsligt att Gui Minhai, den svenska förläggaren som hållits fängslad utan rättegång sedan oktober 2015, döms till tio års fängelse. Han fälls för att ha delat hemlig information med utländska aktörer.

Domen offentliggjordes via en hemsida tillhörandes den domstol i staden Ningbo som fattat beslutet. Det förklarades att Gui Minhai erkänt sig skyldig och inte tänker överklaga domen.

I samband med domen meddelades även att Gui Minhai förvisso blev svensk medborgare 1996, men på nytt ansökte om kinesiskt medborgarskap 2018. Nedan några reflektioner i punktform:

1) Eftersom Kina vill ge sken av att vara en fungerande rättstat, så var det väntat att någon form av dom mot Gui Minhai skulle komma förr eller senare. Och timingen är inget sammanträffande. När medier, politiker och organisationer nu är upptagna med att bevaka och följa det coronavirus som nyligen brutit ut i Kina, räknar regimen med att Gui Minhais öde inte kommer att uppmärksammas lika mycket som annars vore fallet.

Detta är en vanlig strategi från kinesiska myndigheters sida. Liksom även exempelvis svenska eller andra myndigheter – eller för den delen företag – tenderar att släppa jobbiga nyheter/rapporter på fredagseftermiddagar, så tenderar Kina att döma ut straff i politiskt känsliga fall när omvärldens blickar riktas någon annanstans. Därför är det extra viktigt att vi nu inte faller i fällan och förringar vikten av det inträffade

2) Brottsrubriceringen, att ha försett utländsk aktör med hemliga underrättelser, är en av många gummiparagrafer som Kina använder för att sätta dit aktivister och individer som regimen anser problematiska.

Tack vare brottets natur, kan man avstå från att precisera närmare vad saken gäller genom att hänvisa till att det rör sig om statshemligheter.

Detta är något vi bara inte får acceptera. Vilken hemlig information kan Gui Minhai möjligtvis ha försett utländska aktörer med? Det kan till och med vara så ondskefullt att man från Kinas sida hänvisar till att han berättat om sina villkor under fångenskapen för vänner, familjemedlemmar eller svenska diplomater.

Som Amnesty understryker, så måste Gui Minhai friges omedelbart om Kina inte kan precisera konkreta och trovärdiga bevis som backar upp domen.

3) Inte heller får vi acceptera den kinesiska utsagan om att Gui Minhai åter skulle ha ansökt om kinesiskt medborgarskap 2018. En sådan ansökan skulle per automatik inkludera att överge det svenska medborgarskapet, eftersom Kina inte erkänner dubbla medborgarskap.

Varför i allsin dar skulle Gui Minhai under sin fångenskap vilja byta svenskt mot kinesiskt medborgarskap? Om detta har skett, så är enda förklaringen att det skett under hot eller tortyr. Och då är det precis lika illa som om det skulle röra sig om en blålögn från Kinas sida.

4) En benådning förefaller ytterst osannolik. Ända från början har Gui Minhais fall använts för att statuera exempel; för att skrämma andra personer som ägnar sig åt liknande verksamhet. Vidare har fallet sedermera blivit en internationell stornyhet.

Att mot denna bakgrund benåda storfisken, skulle enligt den kinesiska regimens synsätt framstå som ett svaghetstecken. Kinesiska myndigheter har under Xi Jinpings ledning inte direkt gjort sig kända för att kompromissa. Vidare vill man sannolikt inte att Gui Minhai berättar sin historia för omvärlden.

5) Domen är ett stort misslyckande för den tysta diplomati som Sverige ägnat sig åt i fallet, och som jag tidigare vid flera tillfällen kritiserat. Det är nu av största vikt att svenska myndigheter börjar arbeta öppet och offentligt med Gui Minhais öde.

Ett första steg är att – öppet och offentligt – söka internationellt stöd, inom EU och andra sammanhang, för att ställa den kinesiska regimen mot väggen. Spela en ledande roll i att multilateralt kräva ansvar från Kina samt Gui Minhais omedelbara frigivning.

Fortsatt relativ passivitet från svenska myndigheters sida är livsfarligt, inte bara för Gui Minhai utan för framtida liknande fall samt den upptrappade aggressionen mot Sverige från kinesiskt håll i stort.

Ann Lindes upprepade krav på tisdagen om att Gui Minhai ska släppas fri är en bra början. Väg nu inte alltför noggrant vad krav och även handlingar mot Kina i detta läge potentiellt skulle kosta i ekonomiska eller handelsmässiga termer. Vi kan bättre än så.

6) Ann Linde berättar även att svenska myndigheter inte har fått någon information om fallet, inte haft tillträde till rättegången eller kunnat granska åtalet.

”Det går inte alls i linje med hur det diplomatiska konsulära arbetet går till. Vi har rätt till att få tillträde till svenska medborgare. Det har vi krävt, men inte fått”, säger Linde enligt SVT.

Även Angela Gui berättar för Expressen att hon inte visste någonting om den så kallade rättegången mot hennes far innan den var över. Hon fick reda på domen av en journalist som ringde från Hongkong, efter att ha läst om det hela på den kinesiska domstolens hemsida.

Om någon fortfarande tvivlade, så visar allt detta med stor tydlighet att Kina inte är någon fungerande rättstat. Det är också ett direkt avslöjande av ambassadör Gui Congyous lögner, då han nyligen hävdade att Kina aldrig har nekat svenska myndigheter att träffa Gui Minhai.

Reuters påpekar vidare hur Kina återigen använder coronaviruset till sin fördel. Enligt landets utrikesdepartement, tillåts svenska diplomater inte besöka Gui Minhai på grund av faror förknippade med virusets härjningar.

7) Apropå den åtalade Kinaambassadören Anna Lindstedt, så visar domen främst att Kina aldrig hade för avsikt att frige Gui Minhai. Man utnyttjade Lindstedt för att försöka tysta Angela Gui, utan minsta tanke på att hennes far skulle släppas.

För övrigt befinner jag mig på resande fot, men avser givetvis följa utvecklingen i takt med att nya uppgifter framkommer.

Jojje Olsson är journalist och författare bosatt i Taipei sedan 2016. Han levde tidigare i Peking i åtta år, men är nu svartlistad från Kina på grund av sitt arbete. Jojje har skrivit för över 100 svenska tidningar och jobbar nu på sin sjätte bok om Kina. Han har sedan 2010 drivit bloggen InBeijing, som är Sveriges största nyhetssida om Kina.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Anslag utan för kinesiska ambassaden i London, den 10 januari 2016. Foto: Chris McKenna/CC BY-SA 4.0
Anslag utan för kinesiska ambassaden i London, den 10 januari 2016. Foto: Chris McKenna/CC BY-SA 4.0
Blogg

Analys: Domen mot Gui Minhai ställer högre krav på Sverige

Jojje Olsson

Denna text publicerades först på nyhetsbloggen InBeijing. Den återges här med författaren Jojje Olssons tillstånd. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Natten mot i tisdags svensk tid, meddelades plötsligt att Gui Minhai, den svenska förläggaren som hållits fängslad utan rättegång sedan oktober 2015, döms till tio års fängelse. Han fälls för att ha delat hemlig information med utländska aktörer.

Domen offentliggjordes via en hemsida tillhörandes den domstol i staden Ningbo som fattat beslutet. Det förklarades att Gui Minhai erkänt sig skyldig och inte tänker överklaga domen.

I samband med domen meddelades även att Gui Minhai förvisso blev svensk medborgare 1996, men på nytt ansökte om kinesiskt medborgarskap 2018. Nedan några reflektioner i punktform:

1) Eftersom Kina vill ge sken av att vara en fungerande rättstat, så var det väntat att någon form av dom mot Gui Minhai skulle komma förr eller senare. Och timingen är inget sammanträffande. När medier, politiker och organisationer nu är upptagna med att bevaka och följa det coronavirus som nyligen brutit ut i Kina, räknar regimen med att Gui Minhais öde inte kommer att uppmärksammas lika mycket som annars vore fallet.

Detta är en vanlig strategi från kinesiska myndigheters sida. Liksom även exempelvis svenska eller andra myndigheter – eller för den delen företag – tenderar att släppa jobbiga nyheter/rapporter på fredagseftermiddagar, så tenderar Kina att döma ut straff i politiskt känsliga fall när omvärldens blickar riktas någon annanstans. Därför är det extra viktigt att vi nu inte faller i fällan och förringar vikten av det inträffade

2) Brottsrubriceringen, att ha försett utländsk aktör med hemliga underrättelser, är en av många gummiparagrafer som Kina använder för att sätta dit aktivister och individer som regimen anser problematiska.

Tack vare brottets natur, kan man avstå från att precisera närmare vad saken gäller genom att hänvisa till att det rör sig om statshemligheter.

Detta är något vi bara inte får acceptera. Vilken hemlig information kan Gui Minhai möjligtvis ha försett utländska aktörer med? Det kan till och med vara så ondskefullt att man från Kinas sida hänvisar till att han berättat om sina villkor under fångenskapen för vänner, familjemedlemmar eller svenska diplomater.

Som Amnesty understryker, så måste Gui Minhai friges omedelbart om Kina inte kan precisera konkreta och trovärdiga bevis som backar upp domen.

3) Inte heller får vi acceptera den kinesiska utsagan om att Gui Minhai åter skulle ha ansökt om kinesiskt medborgarskap 2018. En sådan ansökan skulle per automatik inkludera att överge det svenska medborgarskapet, eftersom Kina inte erkänner dubbla medborgarskap.

Varför i allsin dar skulle Gui Minhai under sin fångenskap vilja byta svenskt mot kinesiskt medborgarskap? Om detta har skett, så är enda förklaringen att det skett under hot eller tortyr. Och då är det precis lika illa som om det skulle röra sig om en blålögn från Kinas sida.

4) En benådning förefaller ytterst osannolik. Ända från början har Gui Minhais fall använts för att statuera exempel; för att skrämma andra personer som ägnar sig åt liknande verksamhet. Vidare har fallet sedermera blivit en internationell stornyhet.

Att mot denna bakgrund benåda storfisken, skulle enligt den kinesiska regimens synsätt framstå som ett svaghetstecken. Kinesiska myndigheter har under Xi Jinpings ledning inte direkt gjort sig kända för att kompromissa. Vidare vill man sannolikt inte att Gui Minhai berättar sin historia för omvärlden.

5) Domen är ett stort misslyckande för den tysta diplomati som Sverige ägnat sig åt i fallet, och som jag tidigare vid flera tillfällen kritiserat. Det är nu av största vikt att svenska myndigheter börjar arbeta öppet och offentligt med Gui Minhais öde.

Ett första steg är att – öppet och offentligt – söka internationellt stöd, inom EU och andra sammanhang, för att ställa den kinesiska regimen mot väggen. Spela en ledande roll i att multilateralt kräva ansvar från Kina samt Gui Minhais omedelbara frigivning.

Fortsatt relativ passivitet från svenska myndigheters sida är livsfarligt, inte bara för Gui Minhai utan för framtida liknande fall samt den upptrappade aggressionen mot Sverige från kinesiskt håll i stort.

Ann Lindes upprepade krav på tisdagen om att Gui Minhai ska släppas fri är en bra början. Väg nu inte alltför noggrant vad krav och även handlingar mot Kina i detta läge potentiellt skulle kosta i ekonomiska eller handelsmässiga termer. Vi kan bättre än så.

6) Ann Linde berättar även att svenska myndigheter inte har fått någon information om fallet, inte haft tillträde till rättegången eller kunnat granska åtalet.

”Det går inte alls i linje med hur det diplomatiska konsulära arbetet går till. Vi har rätt till att få tillträde till svenska medborgare. Det har vi krävt, men inte fått”, säger Linde enligt SVT.

Även Angela Gui berättar för Expressen att hon inte visste någonting om den så kallade rättegången mot hennes far innan den var över. Hon fick reda på domen av en journalist som ringde från Hongkong, efter att ha läst om det hela på den kinesiska domstolens hemsida.

Om någon fortfarande tvivlade, så visar allt detta med stor tydlighet att Kina inte är någon fungerande rättstat. Det är också ett direkt avslöjande av ambassadör Gui Congyous lögner, då han nyligen hävdade att Kina aldrig har nekat svenska myndigheter att träffa Gui Minhai.

Reuters påpekar vidare hur Kina återigen använder coronaviruset till sin fördel. Enligt landets utrikesdepartement, tillåts svenska diplomater inte besöka Gui Minhai på grund av faror förknippade med virusets härjningar.

7) Apropå den åtalade Kinaambassadören Anna Lindstedt, så visar domen främst att Kina aldrig hade för avsikt att frige Gui Minhai. Man utnyttjade Lindstedt för att försöka tysta Angela Gui, utan minsta tanke på att hennes far skulle släppas.

För övrigt befinner jag mig på resande fot, men avser givetvis följa utvecklingen i takt med att nya uppgifter framkommer.

Jojje Olsson är journalist och författare bosatt i Taipei sedan 2016. Han levde tidigare i Peking i åtta år, men är nu svartlistad från Kina på grund av sitt arbete. Jojje har skrivit för över 100 svenska tidningar och jobbar nu på sin sjätte bok om Kina. Han har sedan 2010 drivit bloggen InBeijing, som är Sveriges största nyhetssida om Kina.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024