loading



Folkets befrielsearmé i Peking. De 31 kinesiska företagen som nu stoppas från amerikanska
investeringar är samtliga ”ägda eller kontrollerade” av kinesiska militären.
Foto: Getty Images/Fredric J Brown
Folkets befrielsearmé i Peking. De 31 kinesiska företagen som nu stoppas från amerikanska investeringar är samtliga ”ägda eller kontrollerade” av kinesiska militären. Foto: Getty Images/Fredric J Brown
Utrikes

Amerikanskt ägande i kinesiska bolag stoppas

Fan Yu och Emel Akan

Den amerikanske presidenten Donald Trump utfärdade den 12 november en order som stoppar amerikanska investerare från ägande i 31 kinesiska företag som bedöms ha kopplingar till olika grenar av den kinesiska militären och underrättelsetjänsten.

Ordern kom som en respons på växande oro över att kapital från amerikanska fonder flödar in Kina och stödjer den totalitära regimen. Många välkända kinesiska företag berörs, däribland icke publika bolag som Huawei och noterade bolag som China Mobile och Hangzhou Hikvision. De 31 företagen har tidigare listats av Pentagon som ”ägda eller kontrollerade” av Folkets befrielsearmé – det officiella namnet på den kinesiska militären.

Peking ”utnyttjar alltmer amerikanskt kapital för att skaffa resurser till och för att möjliggöra utveckling och modernisering av sin militär, underrättelsetjänst och andra säkerhetsfunktioner”, sägs det i ordern.

Förbudet kan vara ett tecken på vad som kan komma att hända kinesiska företag med nära band till kommunistpartiet. Det kan bli allt svårare att skaffa kapital från USA. När man undersöker det utländska ägandet i de här företagen finner man dessutom att många av dem delvis ägs av framstående amerikanska riskkapitalbolag, försäkringsbolag och pensionsfonder.

Trumps senaste begränsning för kinesiska företag kommer att hindra amerikanskt kapital från att finansiera den kinesiska militären och underrättelsetjänster som kan skada amerikanska intressen. Amerikanska medborgare och företag förbjuds att köpa nya andelar i de listade företagen med start 11 januari 2021. Investerare som redan äger andelar i företagen har närmare ett år på sig, till november 2020, att dra sig ur sina investeringar. 

– Presidentens agerande har till syfte att skydda amerikanska investerare från att oavsiktlig tillhandahålla kapital som går till att förstärka kapaciteten hos Folkets befrielsearmé och Folkrepubliken Kinas underrättelsetjänst, sade Robert O’Brien, säkerhetsrådgivare i Vita huset.

Den republikanske senatorn Marco Rubio, känd för att vara hård i retoriken mot Kina, applåderade beslutet. I ett uttalande den 12 november sade han att Kinas ”exploatering av den amerikanska kapitalmarknaden är en tydlig och fortlöpande risk för den amerikanska ekonomin och nationens säkerhet”.

Epoch Times har genomfört en analys av ägandet i de här 31 kinesiska företagen som avslöjar att amerikanskt kapital i mångmiljardklassen redan har flödat in i aktier i dessa företag, som alla ska ha kopplingar till den kinesiska militären och till underrättelseorganisationer.

I de 16 publika bolagen, som antingen finns på listan eller är dotterbolag eller besläktade med företagen på listan, har amerikanska investerare för närvarande aktier värda 14,9 miljarder dollar, baserat på stängningskursen den 20 november och de senaste tillgängliga offentliga uppgifterna sammanställda av Bloomberg.

Den allra största andelen av dessa närmare 15 miljarder dollar har investerats i två av Kinas största giganter inom telekommunikation. Överst på listan är China Mobile Ltd och China Telecom Corp., där det tillsammans har investerats 10,4 miljarder dollar. Båda företagen tros ha kopplingar till kinesiska militären, enligt amerikanska försvarsdepartementet.

Trea på listan är Hangzhou Hikvision Digital Technology, tillverkare av övervakningsutrustning, med investeringar på 1,7 miljarder dollar. Hikvision har kritiserats i väst för att ha tillverkat utrustning som använts för att övervaka muslimska uigurer i nordöstra delen av Xinjiang.

Föga förvånande är bolag som investeringsrådgivare och fondförvaltare den enskilt största gruppen som investerat i de här kinesiska företagen, med 13,5 miljarder i investeringar. De följs av statliga fonder och pensionsfonder med värden på 466 miljoner dollar, och hedgefonder med investeringar på 406 miljoner dollar. Andra grupper av investerare med stora innehav är försäkringsbolag.

Bland investeringsrådgivare är passiva förvaltare som BlackRock och Vanguard dominerande, med mer än två miljarder dollar vardera i tillgångar i bolagen. Den största delen av tillgångarna i amerikanska pensions- eller investeringsfonder kommer från California Public Employees Retirement Systems, som bedöms ha omkring 400 miljoner dollar investerade i flera statligt kontrollerade företag som China Mobile, China Telecom och China Unicom.

Framledes kommer banker och börsmäklare behöva uppdatera sina varningslistor för klienternas räkning. Investeringsbolag kommer att förbjudas att köpa nya andelar i dessa företag. De får dock en viss tid på sig att göra sig av med sina befintliga innehav.

Relativt sett utgör de här investeringarna en väldigt liten andel av amerikanska fonder. Till exempel har BlackRock, vars fonder är värda 2,4 miljarder dollar i de 16 företag Epoch Times har undersökt, 7500 miljarder dollar i tillgångar totalt. I absoluta tal är emellertid 15 miljarder dollar i amerikanskt kapital ett enormt belopp. 

Ett antal obetalda förfallna skulder i statligt ägda företag den senaste tiden har gjort att kreditvärdigheten i kinesiska lokala och provinsiella regeringar har ifrågasatts, liksom deras skyddsmekanismer mot betalningsinställelser. Bland de större betalningsinställelserna märks de som gjorts av företagen Tsinghua Unigroup ocn Huachen Automotive Group. Dessa båda orsakade utförsäljningar av kinesiska obligationer i mitten av november.

Så här långt har skuldsmittan begränsats till vissa sektorer och provinser. Det kan dock vara en tidsfråga innan det blir större spridning och nationella storföretag drabbas. Att förbjuda amerikanska investerare från att involvera sig i kinesiska företags kapitalmarknad skär av en viktig finansieringskälla för bolag som har likviditetsbrist.

– Även om myndigheter vill ha disciplin på marknaden för mer riskfyllda företag kan de [Kina] inte vet hur mycket kreditrisk som krävs för en bredare spridning. Ingen kan veta säkert var gränsen går, med tanke på att det inte finns någon tidigare motsvarighet till denna risk i Kinas finansiella system, skrev Rhodium Group i ett kundmeddelande nyligen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Folkets befrielsearmé i Peking. De 31 kinesiska företagen som nu stoppas från amerikanska
investeringar är samtliga ”ägda eller kontrollerade” av kinesiska militären.
Foto: Getty Images/Fredric J Brown
Folkets befrielsearmé i Peking. De 31 kinesiska företagen som nu stoppas från amerikanska investeringar är samtliga ”ägda eller kontrollerade” av kinesiska militären. Foto: Getty Images/Fredric J Brown
Utrikes

Amerikanskt ägande i kinesiska bolag stoppas

Fan Yu och Emel Akan

Den amerikanske presidenten Donald Trump utfärdade den 12 november en order som stoppar amerikanska investerare från ägande i 31 kinesiska företag som bedöms ha kopplingar till olika grenar av den kinesiska militären och underrättelsetjänsten.

Ordern kom som en respons på växande oro över att kapital från amerikanska fonder flödar in Kina och stödjer den totalitära regimen. Många välkända kinesiska företag berörs, däribland icke publika bolag som Huawei och noterade bolag som China Mobile och Hangzhou Hikvision. De 31 företagen har tidigare listats av Pentagon som ”ägda eller kontrollerade” av Folkets befrielsearmé – det officiella namnet på den kinesiska militären.

Peking ”utnyttjar alltmer amerikanskt kapital för att skaffa resurser till och för att möjliggöra utveckling och modernisering av sin militär, underrättelsetjänst och andra säkerhetsfunktioner”, sägs det i ordern.

Förbudet kan vara ett tecken på vad som kan komma att hända kinesiska företag med nära band till kommunistpartiet. Det kan bli allt svårare att skaffa kapital från USA. När man undersöker det utländska ägandet i de här företagen finner man dessutom att många av dem delvis ägs av framstående amerikanska riskkapitalbolag, försäkringsbolag och pensionsfonder.

Trumps senaste begränsning för kinesiska företag kommer att hindra amerikanskt kapital från att finansiera den kinesiska militären och underrättelsetjänster som kan skada amerikanska intressen. Amerikanska medborgare och företag förbjuds att köpa nya andelar i de listade företagen med start 11 januari 2021. Investerare som redan äger andelar i företagen har närmare ett år på sig, till november 2020, att dra sig ur sina investeringar. 

– Presidentens agerande har till syfte att skydda amerikanska investerare från att oavsiktlig tillhandahålla kapital som går till att förstärka kapaciteten hos Folkets befrielsearmé och Folkrepubliken Kinas underrättelsetjänst, sade Robert O’Brien, säkerhetsrådgivare i Vita huset.

Den republikanske senatorn Marco Rubio, känd för att vara hård i retoriken mot Kina, applåderade beslutet. I ett uttalande den 12 november sade han att Kinas ”exploatering av den amerikanska kapitalmarknaden är en tydlig och fortlöpande risk för den amerikanska ekonomin och nationens säkerhet”.

Epoch Times har genomfört en analys av ägandet i de här 31 kinesiska företagen som avslöjar att amerikanskt kapital i mångmiljardklassen redan har flödat in i aktier i dessa företag, som alla ska ha kopplingar till den kinesiska militären och till underrättelseorganisationer.

I de 16 publika bolagen, som antingen finns på listan eller är dotterbolag eller besläktade med företagen på listan, har amerikanska investerare för närvarande aktier värda 14,9 miljarder dollar, baserat på stängningskursen den 20 november och de senaste tillgängliga offentliga uppgifterna sammanställda av Bloomberg.

Den allra största andelen av dessa närmare 15 miljarder dollar har investerats i två av Kinas största giganter inom telekommunikation. Överst på listan är China Mobile Ltd och China Telecom Corp., där det tillsammans har investerats 10,4 miljarder dollar. Båda företagen tros ha kopplingar till kinesiska militären, enligt amerikanska försvarsdepartementet.

Trea på listan är Hangzhou Hikvision Digital Technology, tillverkare av övervakningsutrustning, med investeringar på 1,7 miljarder dollar. Hikvision har kritiserats i väst för att ha tillverkat utrustning som använts för att övervaka muslimska uigurer i nordöstra delen av Xinjiang.

Föga förvånande är bolag som investeringsrådgivare och fondförvaltare den enskilt största gruppen som investerat i de här kinesiska företagen, med 13,5 miljarder i investeringar. De följs av statliga fonder och pensionsfonder med värden på 466 miljoner dollar, och hedgefonder med investeringar på 406 miljoner dollar. Andra grupper av investerare med stora innehav är försäkringsbolag.

Bland investeringsrådgivare är passiva förvaltare som BlackRock och Vanguard dominerande, med mer än två miljarder dollar vardera i tillgångar i bolagen. Den största delen av tillgångarna i amerikanska pensions- eller investeringsfonder kommer från California Public Employees Retirement Systems, som bedöms ha omkring 400 miljoner dollar investerade i flera statligt kontrollerade företag som China Mobile, China Telecom och China Unicom.

Framledes kommer banker och börsmäklare behöva uppdatera sina varningslistor för klienternas räkning. Investeringsbolag kommer att förbjudas att köpa nya andelar i dessa företag. De får dock en viss tid på sig att göra sig av med sina befintliga innehav.

Relativt sett utgör de här investeringarna en väldigt liten andel av amerikanska fonder. Till exempel har BlackRock, vars fonder är värda 2,4 miljarder dollar i de 16 företag Epoch Times har undersökt, 7500 miljarder dollar i tillgångar totalt. I absoluta tal är emellertid 15 miljarder dollar i amerikanskt kapital ett enormt belopp. 

Ett antal obetalda förfallna skulder i statligt ägda företag den senaste tiden har gjort att kreditvärdigheten i kinesiska lokala och provinsiella regeringar har ifrågasatts, liksom deras skyddsmekanismer mot betalningsinställelser. Bland de större betalningsinställelserna märks de som gjorts av företagen Tsinghua Unigroup ocn Huachen Automotive Group. Dessa båda orsakade utförsäljningar av kinesiska obligationer i mitten av november.

Så här långt har skuldsmittan begränsats till vissa sektorer och provinser. Det kan dock vara en tidsfråga innan det blir större spridning och nationella storföretag drabbas. Att förbjuda amerikanska investerare från att involvera sig i kinesiska företags kapitalmarknad skär av en viktig finansieringskälla för bolag som har likviditetsbrist.

– Även om myndigheter vill ha disciplin på marknaden för mer riskfyllda företag kan de [Kina] inte vet hur mycket kreditrisk som krävs för en bredare spridning. Ingen kan veta säkert var gränsen går, med tanke på att det inte finns någon tidigare motsvarighet till denna risk i Kinas finansiella system, skrev Rhodium Group i ett kundmeddelande nyligen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024