En fotograf har för första gången delat bilder av protesterna på Himmelska fridens torg för att hedra offren på 30-årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg.

Alla de 2000 bilderna har hållits gömda under de senaste trettio åren fram tills nu.

Liu Jian, som tog bilderna, hoppas att det kinesiska folket inte ska glömma betydelsen av massakern på Himmelska fridens torg, och att kommande generationer ska få kunskap om sin historia genom hans bilder.

– Himmelska fridens torg finns fortfarande kvar. Människor som upplevde massakern lever fortfarande. Men den unga kinesen känner inte till det, säger Liu till den kinesiska upplagan av Epoch Times.

Liu berättar att när han frågade sin tonårsdotter om saken tidigare i år hade hon ingen aning om protesten och massakern som inträffade den 4 juni 1989. Han fick liknande svar från andra ungdomar.

– Jag blev helt chockad. Det är en sådan stor sak, men människor känner inte till det längre, och det var ändå bara 30 år sedan, säger Liu.

Liu bestämde sig för att publicera sina bilder i hopp om att andra ska få vetskap om händelsens historiska betydelse, och att de som har glömt ska minnas igen.

Vid den tiden var Liu en 19-årig universitetsstudent. Som professionell fotograf tog han 60 rullar film av studenternas protester och medborgarnas stöd. Han framkallade filmen själv.

Liu gjorde dock inga papperskopior utan behöll bara den framkallade filmen. Men alldeles nyligen framkallade han och delade dem exklusivt med kinesiska Epoch Times och NTD Television – en USA-baserad ocensurerad kinesisk media.

Trots att kameror inte var ovanliga i Kina 1989 försvann de flesta av bilderna från incidenten efter att fotograferna skickat dem till fotoaffärer för framkallning, berättar Liu, eftersom den kinesiska regimen tvingade dem att överlämna alla filmrullar med bilder av protesterna och massakern.

Han säger att 80 procent av bilderna som fångade protesterna på Himmelska fridens torg förstördes av den kinesiska regimen, vilket gör hans bilder ännu mer värdefulla.

Smärtsamma minnen

Liu började ta bilder av protesten den 16 april, 1989, när studenterna målade ett porträtt av Hu Yaobang, det kinesiska kommunistpartiets (KKP) förre ledare.

Hu hade drivit på en serie ekonomiska och politiska reformer under 1980-talet, men tvingades avgå 1987 på grund av att de flesta av KKPs äldre tjänstemän inte stöttade hans policies. Hu dog 15 april 1989 och studenter som stöttade demokrati och reformer sörjde honom på Himmelska fridens torg. Detta blev början till protesterna.

Liu började sedan dokumentera händelserna genom att fotografera. Olikt de flesta reportrar stannade Liu med de protesterande studenterna på Himmelska fridens torg och på Pekings gator, och medborgare som stöttade studenterna.

– När poliserna inte var där var det studenterna som upprätthåll ordningen och höll gatorna städade. Inga stölder eller brott. Medborgarna stöttade studenterna och kom till och med med mat, dryck och varma kläder till dem, säger Liu.

Studenterna organiserade en stor parad längs Chang´an Avenue 27 april, 1989. Även andra medborgare, som affärsmän på trehjulingar och motorcyklar, anslöt sig till följet.

– På den tiden var det en statussymbol för en affärsman att ha en trehjuling. Den natten var det hundratals trehjulingar och motorcyklar som deltog i paraden på gatorna [för att stötta studenterna]. Det var mycket uppmuntrande, säger Liu.

Liu fortsatte att ta bilder på studenterna och medborgarna fram till den 4 juni. Efter att militären började skjuta på de protesterande natten den 3 juni tog han bilder på en mängd döda kroppar på Water Resources Hospital, som ligger mindre än 4 km från Himmelska fridens torg.

– Morgonen den 4 juni gick jag in på det här lilla sjukhuset. Kropparna jag fotograferade hade skottskador. I ett annat rum såg jag kroppar med skottskador i huvudet. Det var hemskt och jag kunde inte ta fler bilder, säger Liu.

Liu som aldrig hade sett en död kropp förut var chockad över att se så många.

– Det var en mardröm. Vem kan föreställa sig att en regering kan skjuta ner studenter som bara föreslår att Kina ska bli en demokrati? Studenterna ville bara göra Kina till ett bättre land. Men till och med fältarmén gick in i Peking och [slog ner på studenterna], säger Liu.

Liu minns att han hörde pistolskott utanför sjukhuset så han skyndade sig därifrån och sprang hem.

– Bilderna på sjukhuset var de sista jag tog eftersom Peking kontrollerades av militären från den dagen [4 juni]. Jag gömde mig och vågade inte ta fler bilder, säger Liu.

Döljer det förflutna

Liu framkallade alla 60 filmrullar hemma efter massakern på Himmelska fridens torg, gömde dem och försökte glömma dem. Han berättade att om den kinesiska regimen hittade hans bilder så skulle han straffas, även hans familj. Straffen kunde vara böter, fängelse och att bli av med jobbet.

– [KKP] låter dig inte ta hela ansvaret, även om du gjorde det själv – hela familjen och alla släktingar kommer också att bli straffade på grund av dig, säger Liu.

Han säger att själva massakern har allt annat än glömts av det kinesiska folket – inklusive honom själv, men:

– Vi, det kinesiska folket, glömde protesten på Himmelska fridens torg, vi blev hjärntvättade av KKP till att glömma den. Det är en tragedi.

Under årtiondena sedan tragedin har Liu drivit ett eget företag för att tjäna pengar. Partiet uppmuntrar sådana personliga strävanden så att människor inte fokuserar på sociala frågor och politik, säger han.

– [KKP uppmuntrar dig att njuta av] all sorts mat, och nöjen. Människor bryr sig inte om politik. De reser hellre, söker rikedom och ett bekvämt liv, säger Liu.

Hopp

Liu säger att han är glad över att ha bilder som dokumenterar ett avgörande ögonblick i Kinas historia.

– Jag tycker att det är min skyldighet att publicera de här bilderna så att barnen och andra människor får veta vad studenterna gjorde, hur samhället reagerade på den tiden och vad militärerna gjorde, säger Liu.

Efter massakern var det många professorer och lärare som såg Deng Xiaopings, KKPs dåvarande ledares, tal där han sade att:

"[Det är värt att] döda 200 000 människor i utbyte mot 20 års stabilitet".

Nu har 30 år gått.

– Jag vill berätta för människor: Snälla, glöm inte det här! säger Liu.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.