Lotfullah Najafizada är chef för Afghanistans största nyhetskanal, Tolonews. Han är bara 33 år gammal, men har hunnit uppleva mycket som journalist i sitt krigsdrabbade land. Epoch Times talade med honom om landets framtid.

USA:s president Joe Biden har meddelat att amerikanska trupper kommer dras tillbaka från landet med början den 11 september. Det här är självklart en nyhet som sätter landet på nyhetsagendan igen. Frågor väcks inte bara om huruvida landet kommer att återfalla i fullt inbördeskrig, utan även om andra länder kommer att försöka gå in och fylla det vakuum som USA och de internationella styrkorna lämnar. Najafizada ser dock optimistiskt på framtiden.

– Jag tror att afghanerna vill se ett partnerskap, där USA och afghanska ledare säger att det nu börjar ett nytt kapitel i relationen. Vi vet inte hur det nya kapitlet kommer att se ut. Det har inte förklarats så bra för oss. Men jag tror att det afghanska folket vill se ett partnerskap, inte bara med USA, utan med alla. Vi har sett vad det kostar att vi isolerar oss, och det priset är väldigt högt.

Vikten av samarbete

Najafizada är baserad i huvudstaden Kabul och kommer från en journalistfamilj. Men han menar att hela landet måste enas, annars kommer särskilt den yngre generationen att drabbas och isoleras från resten av världen.

– Vi måste samarbeta om det ska gå, med alla på den globala scenen. Afghanerna är tämligen fast beslutna att göra det, tror jag. Vi kämpar för oss själva och för hela världens säkerhet, i ett av världens svåraste områden, säger han.

De terrorister som nu ger sig på afghanerna kommer inte att nöja sig med detta, utan söker tillfällen att angripa människor utanför landets gränser, tror Najafizada.

– De här människorna är Indiens fiender, Kinas fiender, Rysslands fiender, USA:s fiender, västs fiender, Irans fiender, säger han.

På frågan om den nya situationen i Afghanistan kommer att leda till en återgång till intrigerna under kalla kriget, fast där Kina spelar Sovjetunionens roll, säger Najafizada att han inte ser att något annat land kommer att gå in i den stödjande roll som den amerikanska administrationen i dag har för landet.

– Jag tror inte att Kina är särskilt aggressivt när det gäller deras Afghanistanpolitik. Nu lämnar [de amerikanska] trupperna, men stödet kommer att fortsätta fram till 2024.

Oro över situationen i Xinjiang

USA och Kina är de två stora globala maktspelarna, och de har konkurrerande intressen, men Najafizada tror inte att Afghanistan ligger högt upp på listan över dessa. Han tror inte heller att någon annan aktör i regionen varken har råd eller intresse av att försöka få mer kontroll över Afghanistan.

När de amerikanska trupperna lämnar Afghanistan i september måste de andra regionala aktörerna bestämma sig för om de vill "hantera ett inbördeskrig hos grannen eller vara med och skapa fred", som Najafizada uttrycker det.

Kina har dock gjort vissa utspel gällande Afghanistan på senare tid. Regimens engelskspråkiga TV-nyheter CGTN rapporterade att Kinas utrikesminister Wang Yi nyligen talade med sin afghanska motsvarighet Mohammad Haneef Atmar. Wang ska då ha uttryckt Pekings vilja att hjälpa Afghanistan med sitt antiterroristarbete.

Najafizada tror dock inte att vi kommer att få se kinesisk trupp i Afghanistan i en nära framtid. Samarbetet länderna emellan är inte starkt, och afghanerna är också oroade över det som sker med de muslimska uigurerna i Xinjiang.

– Som muslimer och som människor är vi inte glada för det här. Jag tycker att afghanerna har varit ganska frispråkiga om det, gällande alla de här rapporterna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i den där delen av Kina, som ju för övrigt gränsar till Afghanistan, säger han.

Bekämpar många terrorrörelser

Den nuvarande konflikten i Afghanistan är förstås först och främst en fråga för det afghanska folket. Men de här utdragna problemen är av regional karaktär, vilket innebär att landet behöver stöd på både regional och global nivå för att kunna lösa dem, enligt Najafizada.

– Det är många internationella terroristorganisationer som vi bekämpar, inte bara för vår egen del, utan för alla delar av världssamfundet.

Det är viktigt att ingen någonsin ska kunna använda sig av afghanskt territorium för att planera en attack liknande den som utfördes den 11 september 2001, enligt Najafizada. Ingen ska behöva känna sig hotad av afghanerna, säger han.

Afghanistans position är sådan att man oundvikligen hamnar i de regionala stormakternas konflikter. Man delar gräns med Pakistan, inklusive den omstridda Gilgit-Baltistan-regionen, som Pakistan kontrollerar, men som Indien gör anspråk på. Genom den regionen bygger dessutom Kina sin pakistanska ekonomiska korridor. Utöver det delar man gräns med Iran och de tre centralasiatiska länderna Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan, förutom den tidigare nämnda korta gränsen mot Kinas västliga region Xinjiang.

Alla de här länderna som Afghanistan delar gräns med har en viss påverkan på situationen i landet, menar Najafizada. På frågan om iranska proxygrupper kan vara verksamma inom Afghanistans gränser säger han:

– Jag tror att alla länder i regionen, inklusive Iran och Pakistan har rätt stort inflytande. Man kan inte utesluta det. Jag vet inte hur mycket, och jag kan inte presentera några bevis för proxygrupper, varken i regeringen eller annorstädes i samhället, men vi är ju grannar. Vi har band till alla de här länderna.

"Betalat ett enormt pris"

Olika folkgrupper i Afghanistan delar språk, religion och andra likheter med länderna runt omkring det. Och eftersom de här regionala aktörerna har inflytande över situationen i Afghanistan bör det utnyttjas i försöken att få till fred, menar Najafizada.

– De vet att de kommer att tjäna mer på fred än på krig. Särskilt nu när de internationella trupperna lämnar. Så det här är ett fönster för allihop; för Iran, Pakistan, Indien, Ryssland och Kina. För alla dessa stora spelare inpå oss, säger han.

Vad tycker då Najafizada om Afghanistans berättelse om sig självt? Landet är härjat av krig, beroende av bistånd och riskerar nu ytterligare instabilitet efter att de internationella trupperna lämnar.

– Den afghanska berättelsen är att landet måste finna lösningar på sina problem, tror jag, säger han, och tillägger att det afghanska folket är väldigt "tåligt", och att man demonstrerat detta under de senaste 40 åren av konflikter.

– Vi har inte splittrats som nation. Vi har betalat ett enormt pris. Makter har kommit och gått, övergett oss och lagt sig i och invaderat oss. Men den afghanska nationen som helhet tycker jag har varit tämligen ihärdig.

Najafizada säger att han talar utifrån sin position som någon som växt upp och lever i Kabul, och har sett allt som hänt där.

– Jag är rätt så optimistisk. Det betyder inte att det inte kommer att bli svårt. Jag kommenterar inte hur Afghanistans historia kommer att bedöma den amerikanska interventionen, eller hur världen kommer att se de senaste 20 åren ur ett västligt perspektiv, det är en fråga för väst. Men den afghanska frågan har gått mycket upp och ner. Jag tror att det här året kommer att bli väldigt avgörande. Förhoppningsvis kan vi få till ett politiskt avtal med talibanerna, vilket kommer vara positivt. Om det inte sker kommer det nog tyvärr bli mer blodspillan och stridigheter.

Vill ha ett demokratiskt Afghanistan

Kriget måste ta slut säger Najafizada. Det har hållit på för länge.

– Det här är väldigt frustrerande. Det är väldigt svårt för människorna. De senaste två-tre generationerna har inte sett något annat än våld och blodsutgjutelse.

Han har själv upplevt kriget på nära håll. Ett av hans tidigaste minnen är från 90-talet, då en raket landade på hans familjs hem i Kabul. När han växte upp levde han på flykt undan strider i flera olika afghanska städer. Najafizada säger att han drömmer om ett demokratiskt Afghanistan.

– Vi kämpar för att Afghanistan ska bli ett demokratiskt land, en väldigt konstruktiv spelare på den globala arenan med vänskapliga förbindelser med resten av världen. Blomstrande på hemmaplan, med lika rättigheter för flickor, barn, kvinnor och minoriteter, säger han.

– Det här är det Afghanistan som vi ser framför oss och arbetar outtröttligt för att uppnå. Vi har kommit långt under de här 20 åren. Vi kommer att fortsätta med det. Det är därför jag är här, och det är därför vi gör det vi gör.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.