Efter att Geoffrey Hinton – vanligen kallad AI:s gudfader – i veckan lämnade sin tjänst vid Google, i avsikt att varna för AI (artificiell intelligens), har debatten om AI ånyo hamnat i fokus.
Stora företag som Google, IBM, Microsoft och Alibaba är drivande i utvecklingen av AI, eftersom man ser stor potential för ökad produktivitet, innovation och ekonomisk tillväxt inom fältet. Men samtidigt har AI-tekniken väckt debatt om de potentiella konsekvenserna av automatisering av många arbetstillfällen.
Det uppskattas att hälften av alla arbeten kommer att påverkas av AI-utvecklingen. Till exempel har IBM aviserat att antalet administrativa roller inom företaget ska minska med 30 procent de närmaste fem åren, och i stället ska AI göra jobbet. Det blir allt tydligare att utvecklingen inte bara har teknologiska dimensioner – utan även sociala och politiska.
Kan konkurrens mellan företag som Microsoft, Open AI eller Alibaba leda till en sorts AI-kapplöpning, där enskilda aktörer – i sin iver att framställa världens mest omnipotenta AI-system – frångår etiska kriterier? Och vad händer när människan skapar en superintelligens, som går bortom allt mänskligt förstånd och kontroll?
Även om AI-teknologin alltjämt är i barnstadiet, är det lätt att se hur dessa verktyg skulle kunna missbrukas.
I Affärsvärlden ser man dock positivt på AI-trenden, och i en krönika från i början av maj uppmanar man svenskar att ”omfamna AI och se fram mot lägre skatt och lägre blodtryck”. Liksom hur den industriella revolutionen frigjorde människor från de mest mödosamma arbetsuppgifterna på 1800-talet, kan AI göra detsamma – och kanske kortas arbetsveckan till fyra dagar – menar man.
Det är tydligt att AI kan effektivisera en del områden, och vissa stater ser säkert också fördelen i att ha AI-kameror med utrustning för ansiktsigenkänning i varje gatuhörn. I dag planerar bland annat Eskilstuna och Katrineholm att sätta upp AI-kameror i sina städer, med det uttalade syftet att förebygga brand, brott eller spontant insjuknande på gatan.
I Jönköping ska AI-företaget Xsense Vision installera AI-kameror med avsikt att förbättra trafikflödet, och tanken är att sensorerna, som kommer att vara placerade i varje rondell och korsning, ska assistera självstyrande bilar.
Likaså har medlemmar av den nuvarande regeringen uttryckt stöd för EU-lagen ”Chat Control”, vilken (om den antas) kommer att ge EU rätten att tvinga nätleverantörer att avkryptera privata meddelanden på sociala medier, varpå AI-algoritmer går igenom stora mängder persondata i jakt på suspekt material. I detta fall barnpornografi.
Emellertid är AI:s implikationer mer långtgående, och vissa understryker att aktörer med dolda syften kan använda AI-system för diverse dåliga ändamål. Till exempel har forskare vid Texasuniversitetet framställt en AI-avkodare som med hjälp av magnetresonanstomografi kan översätta hjärnvågor till text – med en felmarginal på cirka tre procent.
Även om AI-teknologin alltjämt är i barnstadiet, är det lätt att se hur dessa verktyg skulle kunna missbrukas.
Kontakta journalisten: [email protected]
