Affärsmannen George Karimi, som suttit 12 år i fängelse, varav 5 i Sverige, efter en mycket kritiserad rättsprocess i Kina, får inget skadestånd för tiden i svenskt fängelse, enligt en dom i tingsrätten. Nu överklagar han till Svea hovrätt.

Affärsmannen George Karimi stämde svenska staten för att bland annat ha hållit honom olagligt frihetsberövad i Sverige i strid med europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. På måndagen meddelade Stockholms tingsrätt att "Tingsrätten anser inte att den åberopade bevisningen medför att domen på ett ”iögonfallande sätt framstår som felaktig”. George Karimi ska betala svenska statens rättegångskostnader på 120 000 kr plus skadeståndsränta.

– Jag förväntade mig att få skadestånd från svenska staten. Men det ser ut som att Sveriges ekonomiska förhållanden med Kina är viktigare än mänskliga rättigheter, säger George Karimi om domen.

– Jag ska kämpa och är beredd att gå hela vägen till Europadomstolen. Jag kommer att överklaga och vi får se vad som händer i Svea hovrätt.

Tingsrätten menar att den kinesiska rättegången inte var flagrant orättvis, det vill säga att det rör sig om en så kallad skådespelsprocess där utgången varit bestämd på förhand. Därför anses det inte finnas något förbud mot att domen verkställdes i Sverige. Karimis advokat, Lars Carlén, håller inte med.

 – Det finns så många exempel, väldigt många delar och det George utsattes för. Varje del för sig är kanske inte tillräckligt orättvist men sätter man samman alla små, små delar blir det ett helt täcke av små fel. Sammantaget med det här täcket skapar det en orättvisa som är flagrant menar vi. Därför överklagar vi till hovrätten. Vinner vi inte den går vi vidare till högsta domstolen och vinner vi inte i HD, då kan vi överklaga till Europadomstolen, säger han.

Sattes på Kumla

George Karimi satt mer än 12 år i fängelse, varav 7 år i Kina och över 5 år i Sverige. Motsvarande straff i Sverige för det som han dömdes för i Kina skulle ligga på 2 år och 8 månader. I Sverige satt han på anstalten Kumla, med högsta säkerhetsklass för tungt kriminella våldsverkare. Han avskars under flera månader möjlighet att kommunicera med omvärlden. Efter att Karimis advokat sagt till kriminalvården att han skulle kontakta media, förflyttades Karimi från Kumla till Storboda med säkerhetsklass 2. Karimi avslutade sin fängelsetid på Asptuna en öppen anstalt och frigavs 19 november 2015.

Lars Carlén menar att de över fem år som Karimi frihetsberövades i Sverige inte var proportionerligt och kunde ha kortats ner. Även nåd hade varit ett möjligt sätt att korta ner tiden utan att behöva göra sig osams med Kina. Karimi ansökte om nåd två gånger under hans tid som frihetsberövad men fick avslag båda gångerna.

Tingrätten menar att Sverige har haft möjlighet att bevilja nåd eller besluta om straffnedskrivning. Men ett starkt skäl mot det är att det kan påverka möjligheterna att få framtida personer, dömda utomlands överförda till Sverige. Lars Carlén är kritisk.

– De hade möjligheten att ge nåd, men de gjorde inte det. Vi menar till och med att de hade en skyldighet att göra något åt det. Att det här inte var rättvist. Tingsrätten menar att staten har en möjlighet om de så önskar att göra vad de vill, ungefär, säger han.

Olovlig övervakning

Den svenska brottmålsadvokaten Jan Södergren som läst Karimis kinesiska domar och UD- dokument, anser att att den kinesiska domen inte borde ha verkställts efter Karimi förflyttades till Sverige oavsett hur svåra de diplomatiska konsekvenserna skulle ha blivit. Han kallar den kinesiska domen för "en karikatyr", vilket Epoch Times tidigare har rapporterat om. 

George Karimi blev första svensk att dömas till livstids fängelse i Kina och blev även första svensk att förflyttas från ett kinesiskt fängelse till ett svenskt. Epoch Times har tidigare skrivit även om Karimis fängelsetid i Kina.

JK har tidigare dömt ut skadestånd till Karimi för olovlig övervakning från svenska statens sida.

Karimis fall är prejudicerande, och det finns inget tidigare likande fall i Europadomstolen.