Mänskligheten har ännu inte lyckats komma på hur man får utdöda arter att återuppstå, men ett fynd i norra Ryssland väcker nu hopp hos forskare.
I takt med att många arter nu försvinner från jorden för gott, allt från 1000 till 10 000 gånger den normala hastigheten, så hoppas vissa forskare på goda nyheter från kloningsfronten. Även om de fortfarande inte har kommit på om det ens är en möjlighet längre fram, så har sibiriska forskare nyligen gjort en upptäckt som skulle kunna förändra allt vi vet om förhistoriskt dna från djur, och skulle kunna innebära ett hopp för framtida kloningsförsök.
I augusti 2018 hittade forskare ett mumifierat föl i Batagaikakratern i Yakutia i norra Ryssland. Fölet, som tillhör en utdöd hästart, beräknas vara ungefär 42 000 år gammalt, men trots denna imponerande ålder bär det på en hemlighet.
Liquid Blood Found In Remains Of 42,000-Year-Old Mummified Foalhttps://t.co/fmNUf1w28W pic.twitter.com/oXH5CF2C8N
— IFLScience (@IFLScience) 17 april 2019
Fölet var bara några veckor gammalt när det dog och blev begravt i mjuk lera, som sedan frös medan fölet fortfarande var helt intakt. Gravplatsen var i en sådan "gynnsam miljö" att hästen var nästan helt perfekt bevarad inifrån och ut. Nu har forskare kunnat studera allt från dess hår till dess inre organ, vilka var i perfekt skick. Den viktigaste upptäckten var dock att det fortfarande innehöll flytande blod och urin.
Det fanns så mycket blod kvar i hästen att forskare kunde fylla flera provflaskor från hjärtkärlen och kallade det sedan för "världens äldsta blod". Blodet sparades för att testa DNA-kloning av arten.
Liquid blood and urine were found inside a prehistoric 42,000-year-old foal -- and were tested in the hope of cloning the extinct species https://t.co/gPewbPbGSB pic.twitter.com/LmToHNn1oU
— CNN International (@cnni) 18 april 2019
Enligt Siberian Times är det yttersta målet att upptäcka ett sätt att klona det urgamla DNAt, vilket kan göra det möjligt för dem att klona arten med hjälp av en nu levande hästart. Efter det kan de förhoppningsvis lära sig att klona andra förhistoriska och utdöda djur, inklusive mammutar.
Det finns fortfarande några hinder förstås. Forskare har hittills utfört tjugo försök att klona DNAt, men har ännu inte lyckats. Det handlar också om huruvida de kan hitta lika livsdugligt DNA från andra djur de vill klona, även om de kommer på hur de kan nå sina mål med det här fölet.
Fyndet har dock redan fått stora följder. Organen i fölet var alla fortfarande i ett så gott skick att de passade för forskning. Det har gett forskare tillgång till en mängd information om den upptäckta arten. Det här kan leda till ytterligare upptäckter om evolutionen och jorden själv, särskilt om de med hjälp av hästens organ kan få reda på mer om vad den åt, hur den växte eller de atmosfäriska förhållanden den levde i.