14 demokratiaktivister i Hongkong döms för brott mot Pekings strikta så kallade säkerhetslag. De riskerar nu livstid i fängelse.

De dömda ingår i en grupp om totalt 47 personer som åtalades 2021 enligt den strikta så kallade säkerhetslagen. Kinas kommuniststyre lät införa lagen i Hongkong 2020, till följd av de stora demokratiprotester som hade hållits.

De har bland annat anklagats för att ha arrangerat ett inofficiellt primärval vid sidan av den politiska process som numera helt styrs av Peking.

31 av de åtalade har sedan tidigare erkänt sig skyldiga till anklagelserna om samhällsomstörtande verksamhet. Resterande 16 fick sina domar upplästa på torsdagen, varav två frias.

De som döms riskerar livstids fängelse. De som tidigare erkänt har större chans att få lindrigare straff och deras domar kommer därför senare.

Fallet är det största i sitt slag sedan Kina antog säkerhetslagen, vars uttalade syfte enligt kommunistpartiet är att "upprätta nationell säkerhet". Enligt regimkritiker och observatörer är syftet snarare att krossa oliktänkande.

Det inofficiella primärvalet i juli 2020 valde ut prodemokratiska kandidater som sedan skulle ställa upp i det officiella valet. Men det sistnämnda valet sköts upp, med hänvisning till risk för smittspridning under pandemin.

Hongkongs vallagar har senare omarbetats och drastiskt minskat allmänhetens möjlighet att rösta in kandidater i den lagstiftande församlingen som inte är lojala med Peking.

Bland de dömda och åtalade i målet finns demokratiskt valda politiker, fackliga ledare och akademiker. Flera har framträtt som frontfigurer inom proteströrelserna.