Fotboja på personer som har fått avvisningsbeslut och bedöms vara en säkerhetsrisk. Det är vad Miljöpartiet krävt inför samtalen om åtgärder mot terrorism. Men det finns frågetecken kring hur det skulle fungera - och hur dyrt det skulle bli.

Kristdemokraterna lade nyligen fram ett förslag som är snarlikt Miljöpartiets. Men där de senare bara vill använda fotboja för personer som bedöms vara en säkerhetsrisk vill KD också att fotboja ska kunna vara ett alternativ till att spärras in på ett förvar, om det finns en bedömd risk att personen avviker.

Redan i dag finns möjligheten att frihetsberöva personer som ska avvisas eller utvisas om det bedöms finnas en hög risk att personen avviker. Sådana personer kan låsas in på ett av Migrationsverkets förvar - och i vissa fall även på Kriminalvårdens anstalter.

Beslut om att ta en person i förvar kan fattas av Migrationsverket, polisen eller en domstol.

Svårt i praktiken

Men det finns frågetecknen kring hur fotbojan skulle kunna användas i praktiken i Migrationsverkets verksamhet. I kriminalvården ger fotbojan möjligheten att leva ett normalt liv, trots att man är dömd till ett fängelsestraff.

Att översätta det rakt av till asylprocessen blir väldigt svårt, konstaterar Fredrik Wilhelmsson, enhetschef för verksamhetsskydd på Kriminalvården.

– Det beror på vad man vill uppnå med det här. Missköter man en fotboja inom Kriminalvården, då får man fängelse, säger han till TT.

Konsekvensen om fotbojor införs i Migrationsverkets verksamhet skulle på samma sätt kunna vara att i stället placeras på ett förvar.

Fotbojan är också lätt att ha sönder - för att minska skaderisken om man till exempel skulle fastna i något. I kriminalvården går dock ett larm om bojan skulle brytas, vilket i sin tur fungerar som ett skydd eftersom personen då riskerar påföljder.

– Jag har själv haft en boja i fem månader när vi testade den. Så jag vet precis hur den funkar och inte. Är du stark i fingrarna behöver du inte ens ett verktyg utan kan bara slita av den, säger Fredrik Wilhelmsson,

Stora kostnader

Hur stora kostnaderna blir är också svårt att bedöma. Själva fotbojan är i sammanhanget ingen stor kostnad - runt 10 000 kronor per styck.

Det är all administration och det omfattande IT-systemet som krävs som blir kostnadsdrivande.

– Sen är frågan vad man vill reagera på. Får vi bara information om att en boja klipps skulle det inte kosta så mycket, men det är tveksamt vilket värde det ger. Om personen kan befinna sig var som helst i Sverige med en utryckningstid på 30 minuter, då krävs det nästan en ambulansorganisation som vi behöver bygga upp för hela landet. Det blir gigantiskt, säger han.

(TT)