loadingBlodgruppen påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, visar forskning. Foto: David Silverman/Getty Images
Blodgruppen påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, visar forskning. Foto: David Silverman/Getty Images
Inrikes

Blodgrupp påverkar risk för hjärtinfarkt

Epoch Times

Personer som inte har blodgrupp 0 löper högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke, jämfört med andra.

Visa mig din blodgrupp och jag ska säga dig vem du är.

Nja, kanske inte riktigt, men forskning visar att det finns en skillnad i risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, beroende på vilken blodgrupp man har.

Forskningen, som nyligen presenterades vid en europeisk hjärtkongress, visar att personer som antingen har A, B eller AB som blodgrupp löper en något större risk än personer med blodgrupp 0 att drabbas.

Riskökningen för den enskilda individen är liten, men på befolkningsnivå blir skillnaden större. Personer med blodgrupp AB löpte störst risk.

Vilken blodgrupp man tillhör bestäms av generna, det vill säga det biologiska arvet.

Forskarna, verksamma vid UMCG, det medicinska universitetet i Groningen, Nederländerna, tror att orsaken är att förekomsten av koagulerande protein i blodet är högre i blodgrupperna A, B och AB, jämfört med blodgrupp 0.

Forskarna är dock tydliga med att de främsta riskfaktorerna inte är ens blodgrupp, utan saker som övervikt, rökning, brist på motion samt ålder, vilket vi faktiskt kan göra något åt till skillnad från blodgruppen.

I den aktuella studien ingick uppgifter från 1,3 miljoner personer.

(TT)

 

 

Blodgrupper

Vilken blodgrupp vi tillhör avgörs av vilka antikroppar vi har i blodet, vilket i sin tur styrs av genetiska faktorer.

1901 upptäckte den österrikiske läkaren Karl Landsteiner att blod från olika personer kunde klumpa ihop sig och fann så småningom fyra olika "typer" av blod, beroende på vilka antigener det innehåller.

Grupperna kallade han för A, B, AB och O (för ohne, "utan" på tyska, men som sedan blev 0, åtminstone i Sverige) för det blod som saknade antigener. En person som har blodgrupp A har A-antigener på de röda blodkropparna, men bildar antikroppar mot B-antigen och vice versa för dem med blodgrupp B. Personer med blodgrupp AB har båda antigenerna.

Upptäckten innebar att blodtransfusioner kunde ges med mycket mindre risk för komplikationer.

Utöver detta används det så kallade Rh-systemet, beroende på om Rh-antigenet finns närvarande eller inte.

I Sverige är A+ den vanligaste blodgruppen.

Källa: Nationalencyklopedin


 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBlodgruppen påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, visar forskning. Foto: David Silverman/Getty Images
Blodgruppen påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, visar forskning. Foto: David Silverman/Getty Images
Inrikes

Blodgrupp påverkar risk för hjärtinfarkt

Epoch Times

Personer som inte har blodgrupp 0 löper högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke, jämfört med andra.

Visa mig din blodgrupp och jag ska säga dig vem du är.

Nja, kanske inte riktigt, men forskning visar att det finns en skillnad i risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, beroende på vilken blodgrupp man har.

Forskningen, som nyligen presenterades vid en europeisk hjärtkongress, visar att personer som antingen har A, B eller AB som blodgrupp löper en något större risk än personer med blodgrupp 0 att drabbas.

Riskökningen för den enskilda individen är liten, men på befolkningsnivå blir skillnaden större. Personer med blodgrupp AB löpte störst risk.

Vilken blodgrupp man tillhör bestäms av generna, det vill säga det biologiska arvet.

Forskarna, verksamma vid UMCG, det medicinska universitetet i Groningen, Nederländerna, tror att orsaken är att förekomsten av koagulerande protein i blodet är högre i blodgrupperna A, B och AB, jämfört med blodgrupp 0.

Forskarna är dock tydliga med att de främsta riskfaktorerna inte är ens blodgrupp, utan saker som övervikt, rökning, brist på motion samt ålder, vilket vi faktiskt kan göra något åt till skillnad från blodgruppen.

I den aktuella studien ingick uppgifter från 1,3 miljoner personer.

(TT)

 

 

Blodgrupper

Vilken blodgrupp vi tillhör avgörs av vilka antikroppar vi har i blodet, vilket i sin tur styrs av genetiska faktorer.

1901 upptäckte den österrikiske läkaren Karl Landsteiner att blod från olika personer kunde klumpa ihop sig och fann så småningom fyra olika "typer" av blod, beroende på vilka antigener det innehåller.

Grupperna kallade han för A, B, AB och O (för ohne, "utan" på tyska, men som sedan blev 0, åtminstone i Sverige) för det blod som saknade antigener. En person som har blodgrupp A har A-antigener på de röda blodkropparna, men bildar antikroppar mot B-antigen och vice versa för dem med blodgrupp B. Personer med blodgrupp AB har båda antigenerna.

Upptäckten innebar att blodtransfusioner kunde ges med mycket mindre risk för komplikationer.

Utöver detta används det så kallade Rh-systemet, beroende på om Rh-antigenet finns närvarande eller inte.

I Sverige är A+ den vanligaste blodgruppen.

Källa: Nationalencyklopedin


 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024