Regeringens förslag om fritidskort får kritik. Lagen är otydlig och det är förvirrande att kalla fritidskortet för just ett kort, enligt Lagrådet.

Lagrådet har granskat regeringens lagförslag om ett fritidskort, det vill säga ersättning för barns fritidsaktiviteter. Man avstyrker inte förslaget men lämnar en hel del synpunkter.

Lagrådet skriver att det har varit svårt att granska förslaget eftersom det är "rudimentärt" och saknar förordningstext.

Dessutom anser man att ordet "fritidskort" bör skrotas, då det inte finns något faktiskt kort, utan handlar om en ersättning.

"Det framstår för Lagrådet snarast som förvirrande att kalla stödet för fritidskort."

I stället föreslås det kanske mindre klatschiga, men enligt Lagrådet tydligare, ”stöd för vissa avgifter för barns fritidsaktiviteter”.

Lagrådet vill ha en tydligare beskrivning av hur systemet med fritidskortet ska fungera. Riksdagen måste ju veta vad den beslutar om och kunna bedöma om det regeringen vill "ligger inom ramen för regeringens kompetens" samt om förslaget uppfyller uttalade syften.

Fritidskortet, som ger ersättning till barns aktiviteter på 500–2 000 kronor om året, har försenats kraftigt. Men det är tänkt att börja gälla den 1 september i år. Det har ifrågasatts hur effektivt kortet kommer vara och förslaget har fått kritik för att det finns risker att det ska missbrukas.