Kom ihåg bästa kassen när du ska handla
"A bag is for life not just for Christmas". En kasse inte bara till jul, utan för ett helt liv. Londons julhandel. (Foto: Dan Kitwood /Getty Images)


EU vill att vi minskar användandet av plastkassar. Men vilket material ska jag välja om jag vill vara snällare mot miljön – bomull? Papper? Det bästa man kan göra är hur som helst att använda samma kasse om och om igen, menar Konsumentföreningen i Stockholm.

– Det är kassens material och hur många gånger den används, som har störst inverkan på kassens totala miljöpåverkan. Många tror att bomullskassen är mest miljövänlig. Den är slitstark men det krävs mycket resurser för att tillverka den, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm i ett pressmeddelande.

När Konsumentföreningen Stockholm granskade olika kassars miljöpåverkan såg de att bomullskassen med sitt miljömässigt sett goda rykte, behöver användas flera hundra gånger innan den är jämförbar med livsmedelshandelns plastkasse av sockerrör.

Plastpartiklar kan finnas i luften vi andas tror forskare

Enligt undersökningen har en papperskasse, tillverkad i Sverige av svensk skog en jämförbar miljöpåverkan med en tunn plastkasse gjord av sockerrör. Flergångskassar behöver användas många gånger innan den miljöpåverkan de orsakar är jämförbar med den tunna plastkassens.

Bästa kassen används många gånger

Rapportens slutsats är att det bästa är att använda kassen många gånger, oavsett vilket materialet är.

Hemma hos många av oss finns det säkert ett flertal kassar av olika material, som kan användas igen. Men hur ska man komma ihåg att ta med sig påsarna till affären?

I många mataffärer finns stadiga flergångskassar, som man alltid kan ha på plats i bilen. Men de kan glömmas hemma, eller kännas otympliga när man ska ut och handla.

Konsumentföreningen Stockholm rekommenderar en hopvikbar polyesterkasse gjord av till exempel återvunna PET-flaskor. Efter 10-40 gångers användning är kassens miljöpåverkan jämförbar med den tunna plastkassens.

– Den är så smidig att ha med sig, man kan ha den i en liten handväska, i en ryggsäck eller en ficka, säger Louise Ungerth till Epoch Times.

Materialet spelar roll för miljön

Vid både tillverkning och nedbrytning av kassen spelar materialet roll för miljön.

I Sverige använder vi ungefär 1,3 miljarder plastkassar per år, och cirka 60 miljoner kassar i andra material, enligt Konsumentföreningen Stockholm. Det blir i genomsnitt drygt 130 plastpåsar respektive 6 andra påsar, per person och år.

Mer plast än fisk i haven år 2050 spår ny rapport

– Generellt är det positivt ur klimatsynpunkt att ersätta så mycket fossila råvaror som möjligt med bioråvaror (förnyelsebara råvaror) som till exempel den plastkasse som består av 85 % sockerrör, säger Anna Jönsson, kommunikationschef för Svensk Dagligvaruhandel.

Hos flera affärskedjor inom detaljhandeln används plastkassar gjorda av ostronskal och återvunnen plast, för att minska miljöpåverkan.

plastkassar

Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, rekommenderar en hopvikbar kasse i återvunnet material eftersom den är lätt att ta med sig. (Foto: Erik Svensson)

Mängden plastkassar ska minskas

När kassen inte används mer kan den återvinnas eller brännas, men de påsar som istället hamnar i naturen kan göra stor skada på miljön. Problemet med plast i naturen är så stort att Europaparlamentet 2014 utfärdade ett direktiv för att minska användningen av plastkassar. Målet är högst 90 tunna och 40 tjocka plastpåsar per person och år.

– Plastavfall är ett globalt miljöproblem, särskilt när det gäller nedskräpning av den marina miljön. I Sverige är emellertid antalet plastbärkassar från dagligvaruhandeln inte ett stort miljöproblem, säger Anna Jönsson.

Sedan många år har dagligvaruhandeln tagit betalt för bärkassarna för att kunderna inte ska ta fler än de behöver. Det är en av flera åtgärder för att minska påverkan på miljön, en annan är att erbjuda flergångskassar.

Detaljhandeln kan erbjuda alternativ

Om man vill minska den totala mängden plast i omlopp är det enklare att minska användningen av plastkassar än att till exempel minska på plastförpackningarna, menar Louise Ungerth.

Hon jämför dagligvaruhandeln, där man brukar ta betalt för kassarna, med detaljhandeln, där man ofta per automatik får en kasse i handen. Här tycker hon att man kan göra förändringar.

I en del svenska affärer har hon sett de hopvikbara polyesterkassarna, och hon skulle önska att fler butiker erbjöd dem, gärna med sin logga på. I andra länder verkar de vara vanligare.

Kinas miljökatastrof

Användning av plastpåsar
På Europaparlamentets direktiv ska användning av tunna plastpåsar minska i EU-länderna. Högst 90 tunna och 40 tjocka bärkassar per person och år, innan 2020 respektive 2025, eller förbud mot att ge bort plastkassar gratis, innan 2019.

Inom EU används i genomsnitt 198 engångsplastpåsar per person och år.
Naturvårdsverket lämnar ett förslag till regeringen senast 15 mars 2016 på hur minskningen ska genomföras i Sverige.

För att miljöpåverkan ska vara jämförbar med en tunn plastkasse tillverkad av sockerrör behöver andra kassar användas flera gånger, enligt Konsumentföreningen Stockholm:

  • Tjockare plastpåsar, som i klädaffärerna: cirka 5-10 gånger
  • Papperskasse gjord i Sverige, av svensk skog: 1 gång
  • Bomullskasse: cirka 130-400 gånger
  • Kasse i non woven polypropen: cirka 10-30 gånger
  • Kasse i woven polypropen, mer slitstark: cirka 50 gånger
  • Polyesterkasse, gjord av till exempel återvunna PET-flaskor: 10-40 gånger