Johan Öberg driver unikt rättsfall mot Boliden
Advokat Johan Öberg. (Foto: Privat)


Advokat Johan Öberg företräder flera hundra barn och vuxna i Chile som tros ha skadats av giftigt gruvslam från svenska gruvbolaget Boliden. Boliden säger sig ha sålt avfallet, och lägger all skuld på det chilenska företag som ”köpte” slammet men samtidigt fick 10 miljoner kronor av Boliden.

När advokat Polly Higgins förra veckan vann Polarbröds hållbarhetspris Utstickarpriset, gav hon vinsten på drygt 36 000 kronor till Johan Öberg, som tillsammans med advokaten Göran Starkebo och Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, driver målet mot Boliden Mineral AB.

Öberg tog sig an fallet 2011 och har sedan dess jobbat runt 2000 timmar utan ersättning. För om inte han gjorde det, vem skulle då göra det? säger han.

”Jordens advokat” Polly Higgins gav vinstpengar till gruvnäringens offer

2013 lämnade han in en stämningsansökan mot Boliden för de drabbade i Chiles räkning, och i mars nästa år börjar rättegångens huvudförhandlingar.

– Det är en kamp mot klockan, verkligen. Jag måste försöka hinna med annat också, men jag jobbar väldigt, väldigt mycket med det här just nu, faktiskt. Så just nu är jag en smula utmattad, säger han och skrattar.

Tröttheten märks dock inte när han entusiastiskt börjar berätta om det kanske mest speciella rättsfall han har tagit på sig under sin karriär.

Öberg har specialiserat sig på miljömål. Bland annat har han drivit fallet med det planerade kalkbrottet i Ojnareskogen på Gotland. Han tar alltid miljöns sida när han jobbar. ”Man vill ju göra någonting som gör skillnad”, säger han.

Så när en amerikansk frivilligorganisation hörde av sig och sade att det fanns 800 människor som blivit förgiftade i Chile av ett svenskt bolag, och de behövde hjälp, var det väldigt svårt att säga nej.

En intressant fråga i fallet är huruvida domstolen ska tillämpa svensk eller chilensk lag. Kanske blir det så att en svensk domstol kommer att tillämpa chilenska lagar.

”De åkte på kartong ned för den, och vätskan i sanden gjorde den formbar som modellera.”

De skadelidande bor i utkanten av staden Arica, på platsen där gruvbolaget Boliden lämnade 20 000 ton giftigt gruvslam 1984. Det innehöll bland annat arsenik, bly och kvicksilver.

Den svarta avfallshögen blev en lekplats för barnen i området. De åkte på kartong ned för den, och vätskan i sanden gjorde den formbar som modellera. Ett stort område är kontaminerat med arsenik och tungmetaller från den här högen, berättar Öberg som reste till Arica 2012.

– Det är till och med så att husgrunder har byggts med det här materialet på många ställen.

Den svarta avfallshögen flyttades senare någon kilometer bort från bebyggelsen. (Foto: Skärmdump)

Den svarta avfallshögen flyttades senare någon kilometer bort från bebyggelsen. (Foto: Skärmdump)

På 90-talet började de boende i området drabbas av neurologiska problem, cancer, missfall, hudåkommor och andningsproblem. Många föds också med fysiska och mentala handikapp. Uppemot 6000 personer tror man har blivit påverkade genom åren. Sedan Öberg började jobba med fallet har flera av dem gått bort.

En del av målet rör huruvida det finns ett samband mellan avfallshögen från Boliden och de höga värdena av arsenik som målets klienter har i sig. Boliden tvivlar på att det är avfallet från Rönnskär som orsakat skadorna på befolkningen.

– Det här var en stor anläggning i Chile, som inte enbart bestod av material från Boliden, säger Bolidens kommunikationschef Klas Nilsson.

Enligt Johan Öberg innehöll Boliden-avfallet 17,5 procent arsenik, medan det övriga av Promels material i området som Boliden hänvisar till innehåller 0,2 procent arsenik, och dessutom låg under vatten tills dess att allt material flyttades mellan 1985 och 1988.

”Har du någonsin sålt någonting och ändå tvingats betala en massa pengar?”

–Johan Öberg, advokat

En annan del av fallet handlar om huruvida Boliden har varit vårdslösa. Boliden ser sig inte som ansvariga, eftersom de sålde slammet till Promel som uppgav att de skulle utvinna mineraler och metaller ur det. Promel mottog också 10 miljoner svenska kronor, vilket var en mycket stor summa pengar i Chile på den tiden. De lät högen ligga.

På den tiden styrdes Chile av diktatorn Pinochet och hans militärjunta. Landet hade ingen speciell miljömyndighet. Bolidens dåvarande miljöchef Rolf Svedberg ansåg att Promel ”verkade veta vad de gav sig in på”, och att det var okej att göra affärer med Chile eftersom Boliden inte var de enda: ”Sverige gjorde ju affärer med Chile”, säger han i dokumentärfilmen ”Blybarnen” som handlar om de drabbade i Arica.

Att Boliden hävdar att de sålde avfallet är ”fånigt”, säger Johan Öberg:

– Har du någonsin sålt någonting och ändå tvingats betala en massa pengar? De har lassat iväg en massa skit från sin egen bakgård, och så har de betalat 10 miljoner spänn för att bli av med det och slippa se det igen, säger Öberg.

Affären ägde rum bara några år innan baselkonventionen, den internationella lagstiftningen som förbjuder export av giftigt avfall till fattiga länder, började gälla 1989. Öberg tror att Boliden passade på att göra sig av med avfallet innan lagen trädde i kraft.

Gruvslammet som Boliden sålde till Chile hade legat vid smältverket i Rönnskär i flera decennier. Enligt filmen uppfattade Naturvårdsverket Rönnskär som den största föroreningskällan i Sverige på 70- och 80-talet.

Flygbild över Rönnskär, Boliden, 2012. (Foto: Boliden)

Flygbild över Rönnskär, Boliden, 2012. (Foto: Boliden)

När svenska miljölagar blev hårdare krävde Naturvårdsverket att Boliden skulle ta fram förslag för en säkrare deponering av avfallet. Det var i samband med detta som Boliden hittade lösningen att ”sälja” avfallet till Chile.

Svedberg har senare gått ut och sagt att han ångrar sin medverkan till affären. Han anser att Boliden ska ta på sig ansvaret för skadorna i Arica.

Klas Nilsson vill inte kommentera Svedbergs uttalande, utan hänvisar till ett pressmeddelande där Boliden i princip avsäger sig ansvaret för gruvslammet i Arica och lägger all skuld på Promel.

När Johan Öberg besökte Arica 2012 träffade han ortsbon Jocelyn som vid tillfället var 16-17 år. Många flickor i Chile skaffar barn i den åldern, och Jocelyn var höggravid. Hon oroade sig inte så mycket för förlossningen, som många förstagångsföderskor gör.

– Det var inte det som gnagde, utan det var om barnet skulle vara friskt eller inte. Det gjorde verkligen intryck på mig. Att vara 16 år och ska föda barn, och det första man tänker på är om barnet ska vara missbildat eller födas med mentala handikapp. För det föds ju så väldigt många missbildade i området.

”Låt bli att säga att ni har ett ansvar direkt för det här, men säg att ni anser att ni har ett moraliskt ansvar att reda upp det ni ställde till med för 30 år sedan.”

– Johan Öberg, advokat

Födseln gick bra och barnet verkar, än så länge, friskt, berättar Öberg.

De boende i Arica är fattiga. Det finns inte heller några sociala skyddsnät som i Sverige, så många av dem kan inte få den sjukvård som de behöver. I stämningsansökan kräver Arica-borna 120 miljoner i skadestånd från Boliden. Men det är inte bara pengarna som är viktiga, säger Öberg, utan även upprättelse.

Boliden gör en vinst på runt 4 miljarder om året, så 120 miljoner är inte så mycket pengar, säger Öberg.

– Därför är det tråkigt att Boliden inte har förstått att det finns en framkomlig väg som går ut på att göra upp med de drabbade. Låt bli att säga att ni har ett ansvar direkt för det här, men säg att ni anser att ni har ett moraliskt ansvar att reda upp det ni ställde till med för 30 år sedan, säger Johan Öberg.

Om hållbarhet: Människans industri måste härma naturen

Som svar på det säger Klas Nilsson att det är viktigt att hålla sig till ansvarsfrågan, inte hur mycket pengar Boliden förfogar över.

– Det är en principiellt viktig fråga. Det är viktigt att det utreds noggrant och sakligt så att vi får reda på vad som de facto har hänt. Bolidens verksamhet och försäljning, att det skedde på ett korrekt sätt, säger Klas Nilsson.