Hertig Zhou var yngre bror till kung Wu. I den kinesiska historien är han känd som en bra förebild i sonlig vördnad och välvilja.
Ända sedan han var barn hade Hertig Zhou strikt övat sig i att vara en god människa och visa vördnad för sina föräldrar. Han var dessutom mycket begåvad. Han skiljde sig från sina bröder genom sitt vördnadsfulla sätt mot föräldrarna och vilja att förbättra sig som människa.
Två gånger hjälpte han sin bror kung Wu, genom att bege sig österut för att erövra Shangdynastin. Tack vare broderns hjälp kunde kungen besegra Shangdynastin.
För att hjälpa högadeln och Shangdynastins anhängare införde kung Wu den generösa och välvilliga politik som hertig Zhou rekommenderat: ”Säkerhet för de som är på sin plats och inget dödande”. De frisläppte Shanginvånarna och adelsmännen som var fängslade, och öppnade spannmålsmagasinen för att lindra svälten hos folket.
Blev förebild för kommande generationer
Hertig Zhou införde också musik och ceremonier, han föreslog att ”dygd ska vara vägledande och straff ska ha tillsynskrav” och ”respektera dygd och skydda människor”. På så sätt blev politiken och styrelseskicket i Zhoudynastin öppen och välskött. Detta antogs också som förebild för politiker i senare generationer.
När kung Wu dog övertog sonen, kronprins Cheng, Zhoudynastins tron. Eftersom kung Cheng var för ung blev hertig Zhou hans förmyndare och styrde Zhoudynastin i 6 år. När kung Cheng hade uppnått åldern som krävdes för makttillträde, lämnade hertig Zhou tillbaka makten till honom. Han gav den unge kungen några goda råd, som att inte hänge sig åt ett sensuellt och behagfullt liv eller hänge sig åt lek och jakt.
Sättet som hertig Zhou använde för att rekrytera talangfulla och meriterade personer för arbetet, blev en förebild för politiska efterföljare. För att inte missa någon vis man kunde hertig Zhou lägga undan vad han än höll på med, för att möta de visa männen. Han kunde till exempel sluta tvätta håret eller äta mat för att omedelbart träffa talangfulla människor som tittade in för att uttrycka förslag om hur ett land ska styras.
Zhou-riter
Under sina sista år arbetade hertig Zhou fortfarande mycket hårt med att introducera musik och ceremonier, och förbättra olika institutioner och regelverk. Hertigen utvecklade en rad omfattande Zhou-riter, där han inrättade detaljerade krav på allt från nationell politik till individens dagliga beteende. De innehöll också flera rättsliga institutioner såsom patriark-system, paketsystem och viktiga nationella angelägenheter. Bland de mindre aspekterna på individnivå, fanns bröllop och begravning, och aktiviteter som krävde uppoffring med mera.
Senare sammanställde konfucianskt lärda en särskild bok om Zhou-riter. Under de följande nästan två tusen åren, var Zhoudynastins centrala andliga tankar kring välvilja, rättfärdighet, anständighet, visdom och förtroende, norm för det kinesiska folkets moraliska uppförande.
Zhou-riterna som infördes av hertig Zhou har gått i arv från generation till generation. De betraktats som en av den kinesiska kulturens skatter, särskilt institutionen äktenskapet, som än idag har stort inflytande på det kinesiska folket.
Den längsta dynastin
När Shang-dynastins era var slut tog Zhoudynastin över, och blev den dynasti som varade längst i Kinas historia, från år 1122 till 221 f. Kr. Efter 900 år efterträddes den av Qin-dynastin.
Kinesiska historiker delar in Zhoudynastin i två perioder; Västra Zhou 1040–771 f.Kr. och Östra Zhou 770–481 f.Kr. Östra Zhou är indelad i perioderna Vår- och höstperioden 770–403 f.Kr och De stridande staternas period 403–221 f.Kr. Men det är kung Wen, kung Wu, Jiang Ziya och hertig Zhou från västra Zhou som är de mest kända personerna, som har haft stor betydelse i Kinas historia.
Zhoudynastin är den traditionella kinesiska kulturens storhetstid. De kinesiska, etiska och filosofiska systemen konfucianismen och taoismen utvecklades under den här perioden, och de har haft stark påverkan på Kinas senare generationer.
