loadingFinansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med utredare Dennis Dioukarev. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med utredare Dennis Dioukarev. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi & Näringsliv

Förslag: Matbutiker ska tvingas ta kontanter

Johanna Ekström och Anna Hansson/TT

Matbutiker och apotek ska ha en skyldighet att ta emot kontanter, föreslår regeringens utredare. Ett förslag som Svensk Handel ser med viss oro på.

Betalningsmetoderna har digitaliserats så snabbt att alla i Sverige inte hängt med. Kontanter kan också vara avgörande i kris- eller krigstid.

Det är bakgrunden till den kontantutredning som regeringen tillsatte i januari och som nu föreslår att det ska införas en lag om kontantplikt.

Den nya lagen föreslås gälla för livsmedelsbutiker och apotek som omsätter mer än 3 miljoner kronor. Men den ska också omfatta så kallade offentligrättsliga avgifter, som bland annat tandvård, bilbesiktning och avgifter för körkort och pass.

Drivmedel undantas

Enligt förslaget ska apoteken och matbutikerna vara tvungna att ta emot kontanter mellan 06 och 22. Alla mediciner på tillståndspliktiga apotek ska omfattas.

– Om förslagen genomförs kommer vi att framtidssäkra svenskarnas möjligheter att kunna införskaffa livsmedel och medicin med sedlar och mynt, säger utredaren Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för SD.

Drivmedel föreslås inte omfattas av kontantplikt. Orsaken till det är enligt Dioukarev att många stationer är obemannade och ligger avskilt, samt att samhället "går mot en elektrifiering".

Svensk Handel skriver i en kommentar att det är "fullt rimligt" att livsmedelsbutiker och apotek tar ett större samhällsansvar.

"Behövs förändring"

Branschorganisationen är dock oroad över de risker och de högre kostnader som kontanthantering kan innebära – och vill därför att staten tar ett större ansvar.

"Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft, måste staten också öka sitt ansvar för att upprätthålla och delvis finansiera kontanthanteringen i framtiden", säger Bengt Nilervall, expert på betalfrågor på Svensk Handel i en kommentar.

Enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är kontantfrågan ett hett debatterat och angeläget ämne. Han vill dock inte slå fast att det blir ny lagstiftning.

– Att det behövs någon typ av förändring ligger i den bedömning som regeringen gjorde när vi tillsatte utredningen. Sedan vilken typ av omfattning får vi analysera.

Som det ser ut idag tar i princip alla större livsmedelsföretag och apotek emot kontanter.

 

Kontantutredningen

Utredaren har sett över tillgången till kontanter och vilka möjligheter som finns att betala med sedlar. Utredningen tillsattes i ljuset av att samhället digitaliserats i snabb takt, samtidigt som det finns grupper som har svårt att betala digitalt, hantera koder eller se siffror på en skärm. Kontanter kan också vara viktigt i kris eller krig.

Utredningen har gett förslag på insatser som kan stödja möjligheterna att betala med kontanter och skapa förutsättningar för att man även framåt ska kunna fortsätta betala med kontanter för livsnödvändiga varor som mat och bensin.

Utredaren har också tittat på var, och för vilka tjänster och produkter, kontanter har en särskild betydelse om krisen eller kriget kommer.

(TT)

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFinansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med utredare Dennis Dioukarev. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med utredare Dennis Dioukarev. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi & Näringsliv

Förslag: Matbutiker ska tvingas ta kontanter

Johanna Ekström och Anna Hansson/TT

Matbutiker och apotek ska ha en skyldighet att ta emot kontanter, föreslår regeringens utredare. Ett förslag som Svensk Handel ser med viss oro på.

Betalningsmetoderna har digitaliserats så snabbt att alla i Sverige inte hängt med. Kontanter kan också vara avgörande i kris- eller krigstid.

Det är bakgrunden till den kontantutredning som regeringen tillsatte i januari och som nu föreslår att det ska införas en lag om kontantplikt.

Den nya lagen föreslås gälla för livsmedelsbutiker och apotek som omsätter mer än 3 miljoner kronor. Men den ska också omfatta så kallade offentligrättsliga avgifter, som bland annat tandvård, bilbesiktning och avgifter för körkort och pass.

Drivmedel undantas

Enligt förslaget ska apoteken och matbutikerna vara tvungna att ta emot kontanter mellan 06 och 22. Alla mediciner på tillståndspliktiga apotek ska omfattas.

– Om förslagen genomförs kommer vi att framtidssäkra svenskarnas möjligheter att kunna införskaffa livsmedel och medicin med sedlar och mynt, säger utredaren Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för SD.

Drivmedel föreslås inte omfattas av kontantplikt. Orsaken till det är enligt Dioukarev att många stationer är obemannade och ligger avskilt, samt att samhället "går mot en elektrifiering".

Svensk Handel skriver i en kommentar att det är "fullt rimligt" att livsmedelsbutiker och apotek tar ett större samhällsansvar.

"Behövs förändring"

Branschorganisationen är dock oroad över de risker och de högre kostnader som kontanthantering kan innebära – och vill därför att staten tar ett större ansvar.

"Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft, måste staten också öka sitt ansvar för att upprätthålla och delvis finansiera kontanthanteringen i framtiden", säger Bengt Nilervall, expert på betalfrågor på Svensk Handel i en kommentar.

Enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är kontantfrågan ett hett debatterat och angeläget ämne. Han vill dock inte slå fast att det blir ny lagstiftning.

– Att det behövs någon typ av förändring ligger i den bedömning som regeringen gjorde när vi tillsatte utredningen. Sedan vilken typ av omfattning får vi analysera.

Som det ser ut idag tar i princip alla större livsmedelsföretag och apotek emot kontanter.

 

Kontantutredningen

Utredaren har sett över tillgången till kontanter och vilka möjligheter som finns att betala med sedlar. Utredningen tillsattes i ljuset av att samhället digitaliserats i snabb takt, samtidigt som det finns grupper som har svårt att betala digitalt, hantera koder eller se siffror på en skärm. Kontanter kan också vara viktigt i kris eller krig.

Utredningen har gett förslag på insatser som kan stödja möjligheterna att betala med kontanter och skapa förutsättningar för att man även framåt ska kunna fortsätta betala med kontanter för livsnödvändiga varor som mat och bensin.

Utredaren har också tittat på var, och för vilka tjänster och produkter, kontanter har en särskild betydelse om krisen eller kriget kommer.

(TT)

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024