Nu klubbas en lag som ger polisen möjligheten att lösa brott med data från släktforskningsdatabaser. Men metoden får inte användas på oidentifierade döda – ett misstag anser chefen för polisens grupp för kalla mordfall i region syd.

– Om det är viktigt att identifiera gärningspersoner, så är det självklart ännu viktigare att identifiera en avliden, säger kommissarie Bo Lundqvist till Sydsvenskan.

I polisens region syd, där han jobbar med kalla fall, finns tre mördade personer vars identitet är okänd.

Riksdagen röstar under onsdagen om en lagändring som från och med den 1 juli ger polisen möjlighet att använda sig av dna-baserad släktforskning vid mord och grova våldtäktsbrott.

Metoden testades i ett pilotprojekt för några år sedan för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping. Men Integritetsskyddsmyndigheten ansåg att förfarandet stred mot lagen och efter pilotprojektet blev det stopp.

Trots den kommande lagändringen kommer metoden alltså inte att få användas på oidentifierade lik.

– Jag tog själv upp det med justitieministern i november och då fick jag svaret att man kommer att ta den frågan i särskild ordning. Risken är nu att det kommer att ta flera år att komma vidare, säger Lundqvist till Sydsvenskan.