Dags att minska vårt avfall
Goda exempel kan påverka människor att ändra sina konsumtionsvanor. Deltagarna i projektet Minimeringsmästarna vägde sitt avfall i början och slutet av projektåret. Det blev en ögonöppnare för att minska mängderna avfall. (Bild: Pixabay)


Vi slänger ungefär ett halvt ton avfall per person varje år. Men två tredjedelar av det vi lägger i soppåsen för brännbart kan återvinnas, och av maten vi slänger är en tredjedel ätbar. Bakom de stora avfallsmängderna ligger vår konsumtion, där vi i Sverige står högt på världslistan.

Enligt Avfall Sveriges nya rapport för 2013–2016, behöver vi bli bättre på att sortera vårt avfall. Till underlag ligger kommunernas analyser från soppåsar med våra rest- och matavfall. I genomsnitt slängde ett villahushåll 4,4 kg blandat avfall i soppåsen varje vecka. Ett lägenhetshushåll slängde 4,1 kg i veckan. Två tredjedelar av detta hade kunnat gå till återvinning.

Mycket av det vi slänger är fullt användbart, enligt Statistiska Centralbyrån. Och cirka 30 procent av maten som slängs hade kunnat ätas upp.

Sopberget måste bort

Den totala mängden avfall per svensk år 1980 jämfört med 2013, visar en ökning från 250 kg avfall per person och år till 500 kg per person och år.

Det var en väckarklocka, berättar Hanna Hellström, projektkoordinator för Minimeringsmästarna i Västra Götaland.

Hon säger att det är svårt att arbeta med avfallsminimering, eftersom man går in på folks privata konsumtion. För att komma åt avfallsmängderna behövs det förebyggande åtgärder – konsumtionen behöver förändras.

– Vi lever över våra tillgångar och det är ohållbart. Vi måste tänka på vad vi använder för resurser av jorden, säger hon.

Vi kan bli mer medvetna om vårt avfall

Några kommuner i Västra Götaland ville få folk medvetna om konsumtionens och avfallets betydelse. Projektet Minimeringsmästarna blev en positiv satsning i regionen.

Målet för deltagarna var att minska sina avfall med hälften under 2015. Året delades upp enligt fyra teman: matsvinn, hållbar konsumtion, textil och farligt avfall. Deltagarna fick lära sig mer genom inspirationsträffar och workshops, men fick också utmaningar.

Enligt SCB är två tredjedelar av textilen vi slänger i soporna hel och brukbar. För att minska mängden textilier i soppåsen fick Minimeringsmästarna se hur textilen kunde återanvändas, till exempel genom att sy om till något annat. (Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times)

Enligt SCB är två tredjedelar av textilierna som vi slänger i soporna hela och brukbara. För att minska mängden textilier i soppåsen fick Minimeringsmästarna se hur de kunde återanvändas, till exempel genom att man syr om till något annat. (Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times)

Sporrande utmaningar

Köpstopp på en månad kan vara en utmaning, kanske speciellt för tonåringar, men Hanna berättar att en del faktiskt tyckte att det var skönt. Under månaden fick de förstås handla mat och förbrukningsvaror, men även göra inköp i second hand-affärer.

Under temat hållbar konsumtion fick deltagarna veta hur mycket avfall det blir av till exempel en dator, inräknat produktionen. Det kan bli en motivation till att minska köpandet, menar Hanna. Vi handlar alldeles för mycket i Sverige.

– Om alla skulle konsumera som vi gör i Sverige så skulle det gå åt 4,2 jordklot.

Deltagarna fick också väga sitt matsvinn under två veckor för att få bättre koll på vad de slängde, och för att föreslå förbättringar.

I hemmet infördes dessutom restmatdagar.

– Någon familj döpte det till festdagar, det var ju jättekul när barnen fick välja ur alla byttor. Det blev till något positivt. Och så slipper man laga ny mat varje dag.

Mycket mat missar munnen

Minimeringen gav mersmak

Projektet avslutades vid årets slut 2015.

– Som examen pratade vi om hållbar jul och hur folk hade fixat julen. De hade köpt fler upplevelser, köpt färre presenter och gjort eget pyssel.

Hanna säger att resultatet var över förväntan. Målet med avfallsminskningen uppfylldes, och projektet har fått stor spridning genom olika medier. Dessutom fortsätter deltagarna att dela erfarenheter. En del började även tänka på sin energiförbrukning.

– Det var en så positiv atmosfär kring projektet – alla var så entusiastiska!

Hanna Hellström hjälper hushåll i Västra Götaland att blir mer medvetna om hur man kan konsumera mer hållbart. Målet är att minska avfallet.

Hanna Hellström hjälper hushåll i Västra Götaland att blir mer medvetna om hur man kan konsumera mer hållbart. Målet är att minska avfallet. (Foto: privat)

Tips för att minska konsumtionen och avfallet

För den som vill bli mer medveten om sin konsumtion och minska på avfallet ger Hanna fyra tips:

– Tänk till innan du köper något. Går det att hitta som second hand? När du ska köpa något, välj hellre bättre kvalité, som håller längre. Det minskar förstås kostnaderna om man köper färre saker och saker som håller bättre.

– Dela prylar med andra eller låna, till exempel ett verktyg som du inte använder så ofta.

– Maten är ett viktigt område. Planera inköpen efter vad du tror kommer att gå åt. Se till att ta hand om resterna.

– Om man väger sina avfall, till exempel under en eller två veckor varje år, får man ett mått på mängderna. Då ser man hur mycket förpackningar väger och hur mycket mat man kastar.

Klimatpiloterna har landat

Minimeringsmästarna
Under 2015 deltog ett 30-tal hushåll i Minimeringsmästarna, som var ett samarbete mellan sex kommuner i Västra Götaland. Målet var att minska sina avfall med hälften, men också att sprida sina nya kunskaper och erfarenheter till andra, bland annat via sociala medier.

Förhoppningen med projektet är också att goda exempel genom projektet ska sprida sig i Sverige.

En ny omgång Minimeringsmästare startar våren 2017, med nya hushåll.

 

Den svenska soppåsen
Avfall Sveriges rapport för 2013–2016

Ett villahushåll består i genomsnitt av 2,7 personer och mängden mat- och restavfall per vecka var 7,2 kg, varav 2,8 kg var mat.

Det resterande avfallet på 4,4 kg bestod av 1 kg mat- och trädgårdsavfall, 1,5 kg förpackningar och returpapper, 1,7 kg brännbart och icke brännbart avfall, och 0,02 kg farligt avfall.

Ett lägenhetshushåll på i genomsnitt 2 personer, där man sorterade ut matavfallet, kastade 5,2 kg per vecka, varav 1,1 kg var mat.

Det resterande avfallet på 4,1 kg bestod av 1,2 kg mat- och trädgårdsavfall, 1,5 kg förpackningar och returpapper, 1,4 kg brännbart och icke brännbart avfall, och 0,02 kg farligt avfall.

EU-krav

EU har krav på medlemsländerna att minska avfallsmängderna. I Sverige är det Naturvårdsverket som bär ansvaret. I deras plan för att förebygga mer avfall finns fyra fokusområden. Dessa är utvalda antingen för att de ger mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, från att varan produceras till att den blir avfall. Områdena som vi behöver fokusera mer på är mat, elektronik, textil och bygg- och rivningsavfall.

Källa: Avfall Sverige, Naturvårdsverket