Grekland står inför en tom statskassa i sommar, om inga nya nödlån beviljas av eurozonen.

Ett avgörande möte om frågan äger rum i Bryssel om drygt en vecka och tongångarna inför detta är högt uppskruvade – inte minst mellan Aten och Berlin.

Den grekiska frågan är infekterad inför raden av val i stora euroländer som Frankrike och Tyskland under året.

Debattonen är hätsk, och grekiska ministrar har de senaste dagarna fokuserat sin verbala eldgivning på Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble.

– Han föreslog grexit 2012, och 2015. Han säger det inte rakt ut, men det är tydligt för oss att Schäubles plan är grexit (att Grekland kastas ut ur euro-samarbetet).

– Det är mycket oansvarigt, inte bara för det grekiska folket utan för hela Europa, säger Greklands EU-minister Giorgios Katrougalos enligt Reuters.

Och Katrougalos chef, premiärminister Alexis Tsipras, fyller i genom att den gångna helgen gå ut med att han bett Tysklands förbundskansler Angela Merkel att ”uppmana sin finansminister (Wolfgang Schäuble) att sluta med sin permanenta aggressivitet” mot Grekland.

Ökad risk för akuta problem

Tsipras regering har dock inte gett upp hoppet om att få till en uppgörelse till mötet den 20 februari.

På marknaden är man inte lika säker. Där har man åter börjat prissätta en ökad risk för att Grekland ska få akuta betalningsproblem. Räntan på tvååriga grekiska obligationer har på drygt två månader fördubblats till nivåer kring 10 procent. Det kan jämföras med tyska eller svenska tvåårsräntor på -0,8 respektive -0,6 procent.

Blir det inte grönt ljus från eurozonens finansministrar för nya utbetalningar av nödlån till Grekland beräknas den grekiska statskassan vara tom när amorteringar på nästan fyra miljarder euro tornar upp sig i juli.

Eurozonen ger och tar med nästan samma hand – merparten av årets betalningar handlar om obligationer som ECB har köpt på sig.

Skuldnivån anses ohållbar

Internationella valutafonden (IMF) har ännu inte satt ned foten om det blir aktuellt med nya IMF-lån till Grekland, vars statsskuld sedan landets skuld- och tillväxtkris tog fart 2009 har gått upp till 180 procent av landets BNP.

Dagens grekiska skuldnivå anses ohållbar av många bedömare, däribland IMF:s ekonomer, som pressat på för att eurozonen ska gå med på betydande skuldnedskrivningar för Grekland för att få ned skuldnivån till en hanterlig nivå innan det blir aktuellt med mer IMF-stöd.

Tysklands regering, Greklands största långivare, har dock avvisat alla sådana förslag och i stället krävt att Grekland med budgetdisciplin gör en nedskrivning av skulderna onödig.

Konkret kan det i så fall handla om ytterligare åtstramningar och impopulära reformer, som enligt ratinginstitutet Moody’s kan fälla Tsipras regering och leda till en ny våg av osäkerhet med nyval.

(TT)