Världens hittills äldsta dna-spår av pest har hittats i en gravkammare utanför Falköping.
Forskarna anser att fyndet gör det möjligt att kartlägga historiens första pandemi.
En internationell forskargrupp från Danmark, Frankrike och Sverige har analyserat skelett hittade i en gånggrift, en gravkammare, vid Frälsegården utanför Falköping. Bland andra deltog arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren från Göteborgs universitet i arbetet.
4 900 år gamla bönder
Skeletten som analyserades var efter bönder som levde där för omkring 4 900 år sedan.
– Vi har hittat de äldsta kända spåren av pest, säger Kristian Kristiansen, seniorprofessor vid Göteborgs universitet, till TT.
Han säger att alla senare pestspår är varianter av den som nu upptäckts.
Forskarnas hypotes är att den första pesten kan ha uppkommit i Tripoljekulturen, som bland annat låg i nuvarande Ukraina, för cirka 5 700 år sedan.
– Där fanns stora bosättningar med 10 000 till 15 000 människor. Vi tror att många dog av pesten och bosättningarna övergavs, säger Kristiansen.
Spriddes av de som lämnade
Forskarna tror att pesten har spritts västerut och österut av mindre grupper av människor som lämnade området. Vid den tiden uppfanns även hjulet och vagnen, vilket underlättade resandet.
Hittills är det två skelett från gravkammaren utanför Falköping som undersökts.
– Det finns ju fler än 50 individer i gånggriften. Nästa steg är att vi ska undersöka dem för att se hur många av dem som hade pesten. Därefter ska vi titta på andra gånggrifter i Danmark och Nordtyskland, säger Kristian Kristiansen.
Han säger att en förhoppning är att det hittas skelett från Tripolje som kan analyseras för att se om hypotesen stämmer.
– Problemet är att de inte begravde sina döda.
Forskargruppens resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell.
(Fredrik Gunér/TT)
