loading


Både president Donald Trump och president Barack Obama har haft sina duster med pressen. Foto: Win McNamee/Getty Images; Nicholas Kamm/AFP/Getty Images
Både president Donald Trump och president Barack Obama har haft sina duster med pressen. Foto: Win McNamee/Getty Images; Nicholas Kamm/AFP/Getty Images
Opinion

Var Obama verkligen en medievänligare president än Trump?

Jack Phillips

Medan president Donald Trumps krig mot de stora medierna fortsätter att rasa upprörs tyckare över hans förakt för pressen. De verkar totalt ha glömt att president Obama hade sina egna, om än mindre uppmärksammade, strider som hotade pressfriheten i USA.

Förra veckan rapporterade nyhetsbyrån Associated Press (AP) att Obamaadministrationen under sitt sista år använde 36,2 miljoner dollar för att i domstol försvara beslut om att vägra lämna ut information enligt den amerikanska lagen om informationsfrihet, Freedom of Information Act (FOIA).

Med det slog Obamaadministrationen sitt eget rekord från året innan för antal gånger man meddelat journalister och medborgare att de efterfrågade dokumenten tydligen inte kunde hittas, trots ihärdigt letande.

Antalet FOIA-stämningar från New York Times (NYT), AP, Center for Public Integrity och andra har strömmat in de senaste fyra åren, visar en studie av Transactional Records Access Clearinghouse på Syracuse University.

Under sitt första år förklarade Obama i praktiken krig mot Fox News och andra konservativa nyhetsförmedlare. Vita husets kommunikationschef Anita Dunn konstaterade 2009 att Vita huset tänkte "behandla [Fox News] på samma sätt som vi behandlar en motståndare".

Låter det bekant? För några månader sedan skapade Trumps rådgivare Steve Bannon rubriker när han sade till NYT att stora medier var ”oppositionspartiet”, att de ”borde skämmas, känna sig förödmjukade, hålla tyst och bara lyssna ett tag”. CNN och andra nyhetsbyråer reagerade med indignation, som om de senaste åtta åren aldrig hade hänt.

Trumps chefsstrateg Steve Bannon och stabschefen Reince Priebus. Foto: Mike Theiler/AFP/Getty Images

Obama gick aldrig så långt som att utesluta journalister från presskonferenser, så som Trump har gjort. Förra månaden blev till exempel CNN, Politico, LA Times, BuzzFeed och NYT utestängda från ett samtal som pressekreteraren Sean Spicer hade med pressen.

Men Obamaadministrationen försökte neka Fox News medverkan vid olika tillställningar, vilket mötte motstånd från andra nyhetsmedier, däribland journalister från NYT och CNN. Försöket misslyckades, tack vare att pressen höll enad front mot administrationen.

Dagen efter att Obama svors in som president, den 21 januari 2009, gick han ut med att hans administration skulle bli ”den mest öppna administrationen i historien”. Men enligt AP slutade det istället med rekord i avslag på FOIA-förfrågningar.

Vad gäller det storslagna målet att ha det ”mest öppna” presidentskapet i historien är de flesta experter, och inte bara från konservativa medier, överens om att Obama misslyckades.

”Det här är den mest slutna och kontrollbesatta administration jag någonsin bevakat", sade David Sanger korrespondent på NYT, i en rapport från Committee to Projekt Journalists (CPJ). Den tidigare chefredaktören på Washington Post, Leonard Downie Jr, skrev i en specialrapport för CPJ: ”Administrationens krig mot läckor och andra försök att kontrollera information är den mest aggressiva jag sett sedan Nixons administration”.

Han konstaterade att Obamaadministrationen åtalat fler läckor under den spionlag som skapades 1917 av president Woodrow Wilson än alla andra presidenter tillsammans.

Om man tittar lite närmare på skillnaderna mellan Obamas administration och Trumps administration fram tills nu kan man se följande: Trump skäller ut pressen offentligt, vilket verkar vara en del av en bredare strategi för att hålla sig väl med sin väljarbas, som ofta föraktar eller åtminstone saknar förtroende för media.

Obamas krig fördes däremot i hemlighet: Enligt AP censurerade han eller nekade helt 77 procent av FOIA-förfrågningarna under sitt sista år. Året innan var det ungefär detsamma.

USA:s dåvarande president Barack Obama skriver under en uppdatering av Freedom of Information Act (FOIA) 2016. Foto: Brendan Smialowski/AFP/Getty Images

Och AP har gott om skäl att vara missnöjda. Enligt AP:s vd Gary Pruitt beslagtog justitiedepartementet tusentals telefonlistor från personal på AP år 2013. Pruitt kommenterade att Obama agerade ”domare, jury och bödel" för att komma över listorna.

Under sju år jagade Obama också efter journalisten James Risen på NYT för att få honom att avslöja sina källor. Fox News-journalisten med det snarlika namnet James Rosen fick sin privata mejl övervakad för att få fram bevis för att han var del i en konspiration, vilket skulle gett skäl till att genom en hemlig fullmakt övervaka honom.

Trump använder sig av twitter för att föra ut sina bombastiska anklagelser och kommentarer om inrikespolitiska frågor, kändisar och medias behandling av honom. Trump och hans representanter säger att twitteranvändandet gör att han får ut sitt budskap direkt till folket, utan att behöva ha media som mellanhand.

I ett numera klassiskt Trump-tweet sade han att de som förmedlar ”falska nyheter” är ”fiender till det amerikanska folket”. Journalisterna jämförde honom med diktatorer som Josef Stalin och Mao Zedong.

Men Obamas vi-mot-dem-tänkande stod inte Trumps efter, även om han aldrig var lika direkt.

Tidigare i år sade Obama till NBC News Lester Holt, att det debattklimat som republikanska ledare skapat tillsammans med profiler som den konservative radioprataren Rush Limbaugh hade varit "mycket skadligt för landet". 

Enligt rapporten från CPJ försökte även Obama på subtila sätt styra medias budskap med hjälp av sociala medier när han blev president. Istället för att interagera med journalister fokuserade den nya administrationen på att fylla sina egna webbsidor och konton på sociala medier med innehåll: "Det som såg ut som öppenhet var i själva verket ett sätt att kontrollera budskapet." 

Detta blev uppenbart när Obama stängde evenemang i Vita huset för alla utom den officiella fotografen, som dokumenterade den förre presidentens administration på Instagram. Ironiskt nog fick Obama ett pris för "transparens" som togs emot bakom stängda dörrar, utan inbjuden press.

En del av de stora medierna ignorerade Obamaadministrationens avkylande verkan på pressfriheten, medan andra talade högt om det. Nu odlas dock en omfattande nostalgi kring Obama-åren.

Trumps verbala angrepp har gett journalisterna mod att stå upp mot honom, men många av dem valde att tiga under Obamas tid. Kanske kan det visa sig vara för sent nu.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna, och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikt.

 

 

 

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Både president Donald Trump och president Barack Obama har haft sina duster med pressen. Foto: Win McNamee/Getty Images; Nicholas Kamm/AFP/Getty Images
Både president Donald Trump och president Barack Obama har haft sina duster med pressen. Foto: Win McNamee/Getty Images; Nicholas Kamm/AFP/Getty Images
Opinion

Var Obama verkligen en medievänligare president än Trump?

Jack Phillips

Medan president Donald Trumps krig mot de stora medierna fortsätter att rasa upprörs tyckare över hans förakt för pressen. De verkar totalt ha glömt att president Obama hade sina egna, om än mindre uppmärksammade, strider som hotade pressfriheten i USA.

Förra veckan rapporterade nyhetsbyrån Associated Press (AP) att Obamaadministrationen under sitt sista år använde 36,2 miljoner dollar för att i domstol försvara beslut om att vägra lämna ut information enligt den amerikanska lagen om informationsfrihet, Freedom of Information Act (FOIA).

Med det slog Obamaadministrationen sitt eget rekord från året innan för antal gånger man meddelat journalister och medborgare att de efterfrågade dokumenten tydligen inte kunde hittas, trots ihärdigt letande.

Antalet FOIA-stämningar från New York Times (NYT), AP, Center for Public Integrity och andra har strömmat in de senaste fyra åren, visar en studie av Transactional Records Access Clearinghouse på Syracuse University.

Under sitt första år förklarade Obama i praktiken krig mot Fox News och andra konservativa nyhetsförmedlare. Vita husets kommunikationschef Anita Dunn konstaterade 2009 att Vita huset tänkte "behandla [Fox News] på samma sätt som vi behandlar en motståndare".

Låter det bekant? För några månader sedan skapade Trumps rådgivare Steve Bannon rubriker när han sade till NYT att stora medier var ”oppositionspartiet”, att de ”borde skämmas, känna sig förödmjukade, hålla tyst och bara lyssna ett tag”. CNN och andra nyhetsbyråer reagerade med indignation, som om de senaste åtta åren aldrig hade hänt.

Trumps chefsstrateg Steve Bannon och stabschefen Reince Priebus. Foto: Mike Theiler/AFP/Getty Images

Obama gick aldrig så långt som att utesluta journalister från presskonferenser, så som Trump har gjort. Förra månaden blev till exempel CNN, Politico, LA Times, BuzzFeed och NYT utestängda från ett samtal som pressekreteraren Sean Spicer hade med pressen.

Men Obamaadministrationen försökte neka Fox News medverkan vid olika tillställningar, vilket mötte motstånd från andra nyhetsmedier, däribland journalister från NYT och CNN. Försöket misslyckades, tack vare att pressen höll enad front mot administrationen.

Dagen efter att Obama svors in som president, den 21 januari 2009, gick han ut med att hans administration skulle bli ”den mest öppna administrationen i historien”. Men enligt AP slutade det istället med rekord i avslag på FOIA-förfrågningar.

Vad gäller det storslagna målet att ha det ”mest öppna” presidentskapet i historien är de flesta experter, och inte bara från konservativa medier, överens om att Obama misslyckades.

”Det här är den mest slutna och kontrollbesatta administration jag någonsin bevakat", sade David Sanger korrespondent på NYT, i en rapport från Committee to Projekt Journalists (CPJ). Den tidigare chefredaktören på Washington Post, Leonard Downie Jr, skrev i en specialrapport för CPJ: ”Administrationens krig mot läckor och andra försök att kontrollera information är den mest aggressiva jag sett sedan Nixons administration”.

Han konstaterade att Obamaadministrationen åtalat fler läckor under den spionlag som skapades 1917 av president Woodrow Wilson än alla andra presidenter tillsammans.

Om man tittar lite närmare på skillnaderna mellan Obamas administration och Trumps administration fram tills nu kan man se följande: Trump skäller ut pressen offentligt, vilket verkar vara en del av en bredare strategi för att hålla sig väl med sin väljarbas, som ofta föraktar eller åtminstone saknar förtroende för media.

Obamas krig fördes däremot i hemlighet: Enligt AP censurerade han eller nekade helt 77 procent av FOIA-förfrågningarna under sitt sista år. Året innan var det ungefär detsamma.

USA:s dåvarande president Barack Obama skriver under en uppdatering av Freedom of Information Act (FOIA) 2016. Foto: Brendan Smialowski/AFP/Getty Images

Och AP har gott om skäl att vara missnöjda. Enligt AP:s vd Gary Pruitt beslagtog justitiedepartementet tusentals telefonlistor från personal på AP år 2013. Pruitt kommenterade att Obama agerade ”domare, jury och bödel" för att komma över listorna.

Under sju år jagade Obama också efter journalisten James Risen på NYT för att få honom att avslöja sina källor. Fox News-journalisten med det snarlika namnet James Rosen fick sin privata mejl övervakad för att få fram bevis för att han var del i en konspiration, vilket skulle gett skäl till att genom en hemlig fullmakt övervaka honom.

Trump använder sig av twitter för att föra ut sina bombastiska anklagelser och kommentarer om inrikespolitiska frågor, kändisar och medias behandling av honom. Trump och hans representanter säger att twitteranvändandet gör att han får ut sitt budskap direkt till folket, utan att behöva ha media som mellanhand.

I ett numera klassiskt Trump-tweet sade han att de som förmedlar ”falska nyheter” är ”fiender till det amerikanska folket”. Journalisterna jämförde honom med diktatorer som Josef Stalin och Mao Zedong.

Men Obamas vi-mot-dem-tänkande stod inte Trumps efter, även om han aldrig var lika direkt.

Tidigare i år sade Obama till NBC News Lester Holt, att det debattklimat som republikanska ledare skapat tillsammans med profiler som den konservative radioprataren Rush Limbaugh hade varit "mycket skadligt för landet". 

Enligt rapporten från CPJ försökte även Obama på subtila sätt styra medias budskap med hjälp av sociala medier när han blev president. Istället för att interagera med journalister fokuserade den nya administrationen på att fylla sina egna webbsidor och konton på sociala medier med innehåll: "Det som såg ut som öppenhet var i själva verket ett sätt att kontrollera budskapet." 

Detta blev uppenbart när Obama stängde evenemang i Vita huset för alla utom den officiella fotografen, som dokumenterade den förre presidentens administration på Instagram. Ironiskt nog fick Obama ett pris för "transparens" som togs emot bakom stängda dörrar, utan inbjuden press.

En del av de stora medierna ignorerade Obamaadministrationens avkylande verkan på pressfriheten, medan andra talade högt om det. Nu odlas dock en omfattande nostalgi kring Obama-åren.

Trumps verbala angrepp har gett journalisterna mod att stå upp mot honom, men många av dem valde att tiga under Obamas tid. Kanske kan det visa sig vara för sent nu.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna, och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikt.

 

 

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024