Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna tilldelas årets Nobelpris i kemi. De får priset för den så kallade gensaxen, Crispr, som har revolutionerat möjligheten att klippa och klistra i arvsmassan med stor precision. Vid tiden för upptäckten var Emmanuelle Charpentier verksam vid Umeå universitet.

Tekniken har betytt mycket för att skräddarsy allt från bakterier till större organismer, så att de exempelvis kan fungera som modeller inom läkemedelsforskning.

Pristagarna har upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen Crispr/Cas9, skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Enligt Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, handlar årets Nobelpris i kemi om att skriva om livets kod.

"Många har väntat"

– Årets pris är ett fantastiskt pris, många har väntat på det, säger professor Pernilla Wittung Stafshede från Nobelkommittén.

När Emmanuelle Charpentier studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl som kallas tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, Crispr/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras dna.

Charpentier publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år samarbete med Jennifer Doudna, årets andra pristagare. Tillsammans lyckades de få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

De programmerade sedan om gensaxen i ett experiment, och kunde visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken dna-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.

– Upptäckten gjordes för bara åtta år sedan, men har redan hjälpt mänskligheten stort, säger Pernilla Wittung Stafshede.

"Umeå var en underbar tid"

Sedan forskarna upptäckte gensaxen har användningen av den exploderat inom forskarvärlden. Den har bland annat bidragit till en mängd viktiga grundvetenskapliga upptäckter och forskare har kunnat framställa grödor som kan motstå torka, skadedjur och mögel.

Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya behandlingar mot cancer, och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann.

Pristagaren Emmanuelle Charpentier, som är med på länk på presskonferensen, får en fråga om hon själv har väntat på att upptäckten ska belönas med Nobelpriset:

– Det är många som har sagt till mig att det skulle kunna komma att belönas med Nobelpriset någon dag. Men när Göran K Hansson ringde och jag insåg att det skedde på riktigt, då var det väldigt känslosamt. Jag blev förvånad och tänkte att det inte kunde vara på riktigt, men det är det ju.

– Umeå var en underbar tid i min karriär. Jag kände mig snabbt hemma och det var en tid då jag verkligen ville fokusera på Crispr.

(TT)