loading








En 1800-talsgravyr av Messinasundet, platsen som kopplas till den antika myten om Skylla och Karybdis. Denna episod i "Odysséen" är aktuell än idag.
En 1800-talsgravyr av Messinasundet, platsen som kopplas till den antika myten om Skylla och Karybdis. Denna episod i "Odysséen" är aktuell än idag.
Litteratur

Skylla och Karybdis: En enkel och aktuell myt

James Sale

Många anser att Homeros "Odysséen" är en av världens främsta diktverk, kanske till och med det bästa. I väst har ordet "odyssé" blivit synonymt med en episk resa, och mer precist resan hem: bokstavligen, men också symboliskt, då Odysseus till slut lyckas återförenas med Penelope, sin egen själ, eller anima.

Typiskt för västerländsk kultur är resan eller den raka vägen, medan öst karaktäriseras av en labyrint eller ändlösa cykler.

Hur som helst är "Odyséen" full av märkliga och förbryllande karaktärer och händelser, vilka alla kan kasta ljus på vår samtida situation och det mänskliga tillståndet som det förstås generellt. En av mina favoriter, en favorit även för många barn, finns i bok 12, där Odysseus och hans män ställs inför det hotfulla sundet mellan Skylla och Karybdis. De måste genom passagen med sin båt, men på klippan ovanför till vänster finns det sexhövdade monstret Skylla, och nedanför till höger finns den livsfarliga strömvirveln Karybdis.

Odysseuss skepp passerar mellan det sexhövdade monstret Skylla och strömvirvlen Karybdis. Del av en fresk av Allessandro Allori, ca 1575.

Att de måste hålla kursen mitt emellan dessa krafter – eller väldigt nära mitten, vilket vi ska återkomma till – har blivit ett ordspråk, för vi talar om att "vara mellan Skylla och Karybdis", en förarglig position att befinna sig i.

Odysseus vet (eftersom den häxliknande gudinnan Kirke har berättat det för honom) att medan Skylla kan attackera, och med sina sex huvuden (var och ett med tre rader av vassa tänder) döda sex män i besättningen, utgör Karybdis ett ännu dödligare hot. Att dras ned i strömvirveln, som suger i sig vattnet tre gånger om dagen och spyr ut det igen, skulle vara ödesdigert för hela skeppet och besättningen.

“Odysseus mellan Skylla och Karybdis”. Gravyren förställer Odysseus som med skräck tittar ned på strömvirveln Karybdis, med havsmonstret Skylla som slingrar sig runt klippan till vänster. Efter en akvarell av Fuseli, som var illustration i Alexander Popes engelska översättning av Homeros "Odysséen" 1806. 

Odysseus måste alltså hålla kursen mitt i sundet, och felmarginalen måste hållas något närmare Skylla till vänster, eftersom Karybdis till höger betyder total förintelse. Vad spännande! Och denna obehagliga situation är helt klart en symbol för livet själv.

Yin och yang 

På sätt och vis kan vi jämföra "Skylla och Karybdis-effekten" med den kinesiska filosofin om yin och yang. Yin och yang är ett koncept som är så rikt och djupt att det vore en förolämpning att försöka sammanfatta det med några få meningar. Men i huvudsak har varje aspekt i livet en yin- och en yangdimension. Yin anses ofta vara den negativa aspekten, den feminina, mjukare kraften som balanserar upp yang, som är den positiva, maskulina och hårdare kraften som interagerar med yin för att skapa liv, rörelse och allting annat.

Poängen är emellertid att för mycket yin eller för mycket yang alltid leder till en korrigering, ibland så våldsam och destruktiv som när naturen återbalanserar sig själv. För att lyckas måste vi alla hålla yin och yang i balans, precis som Odysseus måste hålla kursen på den smala vägen mellan Skylla och Karybdis.

Höger och vänster hjärnhalva

Det finns ytterligare en viktig sak i detta. Jag tror inte att det är en slump att Skylla befinner sig långt uppe till vänster om oss och Karybdis nere till höger. (Odysseus återvänder till Grekland via sundet mellan Italien och Sicilien, så att Skylla är norr och Karybdis söder).

Victor Frankenstein blir äcklad av sin egen skapelse. Stålgravyr av Theodor von Holst från titelplanschen till 1831 års reviderade utgåva av “Frankenstein” av Mary Shelley.

Grekerna visste intuitivt det vi har vetenskapliga belägg för, nämligen att Skylla är en symbol för vår vänstra hjärnhalva och Karybdis för den högra. Så den vänstra som befinner sig ovanför oss, är där logik och kalkylering äger rum; den högra är där känslor och fantasi blomstrar. Vi gör ibland misstaget att bli för logiska, för torra, för precisa, för kritiska: tre vassa tandrader sliter oss i stycken och det slutar med att vi bekämpar Frankensteins moster som vi har byggt ihop i laboratoriet med hjälp av våra tänkande hjärnor.

Om vi förlitar oss bara på känslor kommer vi att virvla runt, runt i vårt eget helvete."Yttersta domen", helvetet av Fra Angelico 1431.

Om det är tillräckligt illa, så är Karybdis ännu värre – mycket värre – för här faller vi ned i den känslomässiga virveln som suger livet ur oss. Vi upplever, som Homeros uttryckte det, "hela havet...koka i turbulens" och vi är så fångade i det att vi inte kan stå emot när vi virvlar runt, runt i ett emotionellt helvete.

Låter det bekant? Varför är det då så svårt att hålla kursen mitt emellan? Odysseus gjorde det ganska bra. Han och hans män höll utkik och var beväpnade för att stå emot Skylla men när Karybdis plötsligt började vråla och rycka i båten blev de distraherade, och medan de fascinerade stirrade på den stora strömvirveln slog Skylla till och sex män dog. Har du varit med om det? Att du är helt logisk, och så tappar du plötsligt fattningen av en emotionell lockelse?

När jag satt och reflekterade över Batman-filmen med Michael Keaton och Jack Nicholson slogs jag av ytterligare ett sätt att applicera denna myt. Jag minns den underbara sekvensen när Joker ersätter Boss Grissom och ironiskt nog uttrycker en rörande hyllning till sin tidigare chef (som han själv har dödat). Grimsson var måhända en gangster, säger han, en mördare, en utpressare, men "å andra sidan hade han en utomordentlig sångröst!"

Det är ironi, men det finns en djup observation här. Nämligen att jokern (och detta är överraskande för en skurk) undviker det som vi som människor gillar att göra, det vill säga att placera människor i olika fack, som det ena eller det andra. Vi gillar, kort sagt, att undvika tvetydighet kring hur vi känner eller tänker om dem, eller om situationen generellt.

I denna kontext är naturligtvis att segla – och hålla kursen – mellan Skylla och Karybdis att leva på tvetydighetens kant.

Brexit, president Trump och beslut

Jag är britt. Är Brexit bra eller dåligt? Personligen gillar jag Brexit och jag har hela tiden stött Storbritanniens utträde ur EU. Men med tanke på det måste också jag fråga mig själv, vad är dåligt med det om så många av mina landsmän ogillar, eller till och med avskyr det? Hur ser det ut från andra sidan? Att undersöka detta är inte nödvändigtvis att ändra ståndpunkt (det har jag inte gjort), men det håller mig på rätt kurs, och jag undviker de två ondskorna på var sida: sinnets förakt (Skylla) och känslornas trångsynthet (Karybdis).

En del av er har säkert funderat över president Trump. Är president Trump bra eller dålig? Det är en sådan förenklad, svart-vit frågeställning som folk i allmänhet, och även media för den delen, försöker svara på. Men hur du en svarar på den frågan – överväg den andra sidans argument. Gör det, inte för att ändra på dina tankar eller din passion, men för att åtminstone förstå varför andra ser på saken annorlunda. Är du alltför logisk? Alltför emotionell? Var finns balanspunkten, från vilken du verkligen kan se saker tydligt för vad de är?

Ett balanserat sinne

Detta är ett sinnestillstånd som den stora amerikanska författaren F Scott Fitzgerald sammanfattade med en mening (fritt översatt): "Testet för en briljant intelligens är förmågan att hålla två motsatta idéer i sinnet samtidigt och fortfarande behålla förmågan att fungera (1)". Med andra ord, att styra framgångsrikt mellan Skylla och Karybdis.

Porträtt av John Keats (vänster) och F Scott Fitzgerald (höger).

Och den stora engelska poeten John Keats förklarade detta ännu djupsinnigare med sitt koncept "negativ förmåga". Han skrev till sina bröder George och Thomas 1817 (fritt översatt): "Med ens slog det mig vilken egenskap som formade en Presterande Man, särskilt i litteraturen, och som Shakespeare besatt så enormt – jag menar Negativ Förmåga, det vill säga, när en man kan vara i osäkerhet, mysterier, tvivel, utan att irriterande sträcka sig efter fakta och skäl (2)".

I en värld som blir alltmer polariserad, där människor snabbt bildar sig åsikter baserat på slogan och jargong, är berättelsen om Skylla och Karybdis är påminnelse om vad det betyder att vara en hjälte eller hjältinna på denna livets resa: det betyder att hålla kursen på mittlinjen mellan intellekt och känsla, och inte bli för distraherad åt någotdera.

I artikelserien ”Myterna visar oss vägen hem” tittar James Sale på varför myter är avgörande för att förstå vår plats i universum, och kanske till och med för vår överlevnad.

Den brittiska affärsmannen James Sale är grundare till företaget Motivational Maos som är verksamt i 14 länder. Sale har skrivit över 40 böcker som givits ut på stora internationella förlag som Macmillan, Pearsons och Routledge om ledarskap, utbildning och poesi. Som poet vann han första pris i The Society of Classical Poets tävling 2017.

Fotnoter:

1. Originalcitat från F Scott Fitzgerald: "The test of a first-rate intelligence is the ability to hold two opposed ideas in the mind at the same time and still retain the ability to function.”

2. Originalcitat från John Keats: “At once it struck me what quality went to form a Man of Achievement, especially in Literature, and which Shakespeare possessed so enormously—I mean Negative Capability, that is, when a man is capable of being in uncertainties, mysteries, doubts, without any irritable reaching after fact and reason.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mest lästa

Rekommenderat

loading








En 1800-talsgravyr av Messinasundet, platsen som kopplas till den antika myten om Skylla och Karybdis. Denna episod i "Odysséen" är aktuell än idag.
En 1800-talsgravyr av Messinasundet, platsen som kopplas till den antika myten om Skylla och Karybdis. Denna episod i "Odysséen" är aktuell än idag.
Litteratur

Skylla och Karybdis: En enkel och aktuell myt

James Sale

Många anser att Homeros "Odysséen" är en av världens främsta diktverk, kanske till och med det bästa. I väst har ordet "odyssé" blivit synonymt med en episk resa, och mer precist resan hem: bokstavligen, men också symboliskt, då Odysseus till slut lyckas återförenas med Penelope, sin egen själ, eller anima.

Typiskt för västerländsk kultur är resan eller den raka vägen, medan öst karaktäriseras av en labyrint eller ändlösa cykler.

Hur som helst är "Odyséen" full av märkliga och förbryllande karaktärer och händelser, vilka alla kan kasta ljus på vår samtida situation och det mänskliga tillståndet som det förstås generellt. En av mina favoriter, en favorit även för många barn, finns i bok 12, där Odysseus och hans män ställs inför det hotfulla sundet mellan Skylla och Karybdis. De måste genom passagen med sin båt, men på klippan ovanför till vänster finns det sexhövdade monstret Skylla, och nedanför till höger finns den livsfarliga strömvirveln Karybdis.

Odysseuss skepp passerar mellan det sexhövdade monstret Skylla och strömvirvlen Karybdis. Del av en fresk av Allessandro Allori, ca 1575.

Att de måste hålla kursen mitt emellan dessa krafter – eller väldigt nära mitten, vilket vi ska återkomma till – har blivit ett ordspråk, för vi talar om att "vara mellan Skylla och Karybdis", en förarglig position att befinna sig i.

Odysseus vet (eftersom den häxliknande gudinnan Kirke har berättat det för honom) att medan Skylla kan attackera, och med sina sex huvuden (var och ett med tre rader av vassa tänder) döda sex män i besättningen, utgör Karybdis ett ännu dödligare hot. Att dras ned i strömvirveln, som suger i sig vattnet tre gånger om dagen och spyr ut det igen, skulle vara ödesdigert för hela skeppet och besättningen.

“Odysseus mellan Skylla och Karybdis”. Gravyren förställer Odysseus som med skräck tittar ned på strömvirveln Karybdis, med havsmonstret Skylla som slingrar sig runt klippan till vänster. Efter en akvarell av Fuseli, som var illustration i Alexander Popes engelska översättning av Homeros "Odysséen" 1806. 

Odysseus måste alltså hålla kursen mitt i sundet, och felmarginalen måste hållas något närmare Skylla till vänster, eftersom Karybdis till höger betyder total förintelse. Vad spännande! Och denna obehagliga situation är helt klart en symbol för livet själv.

Yin och yang 

På sätt och vis kan vi jämföra "Skylla och Karybdis-effekten" med den kinesiska filosofin om yin och yang. Yin och yang är ett koncept som är så rikt och djupt att det vore en förolämpning att försöka sammanfatta det med några få meningar. Men i huvudsak har varje aspekt i livet en yin- och en yangdimension. Yin anses ofta vara den negativa aspekten, den feminina, mjukare kraften som balanserar upp yang, som är den positiva, maskulina och hårdare kraften som interagerar med yin för att skapa liv, rörelse och allting annat.

Poängen är emellertid att för mycket yin eller för mycket yang alltid leder till en korrigering, ibland så våldsam och destruktiv som när naturen återbalanserar sig själv. För att lyckas måste vi alla hålla yin och yang i balans, precis som Odysseus måste hålla kursen på den smala vägen mellan Skylla och Karybdis.

Höger och vänster hjärnhalva

Det finns ytterligare en viktig sak i detta. Jag tror inte att det är en slump att Skylla befinner sig långt uppe till vänster om oss och Karybdis nere till höger. (Odysseus återvänder till Grekland via sundet mellan Italien och Sicilien, så att Skylla är norr och Karybdis söder).

Victor Frankenstein blir äcklad av sin egen skapelse. Stålgravyr av Theodor von Holst från titelplanschen till 1831 års reviderade utgåva av “Frankenstein” av Mary Shelley.

Grekerna visste intuitivt det vi har vetenskapliga belägg för, nämligen att Skylla är en symbol för vår vänstra hjärnhalva och Karybdis för den högra. Så den vänstra som befinner sig ovanför oss, är där logik och kalkylering äger rum; den högra är där känslor och fantasi blomstrar. Vi gör ibland misstaget att bli för logiska, för torra, för precisa, för kritiska: tre vassa tandrader sliter oss i stycken och det slutar med att vi bekämpar Frankensteins moster som vi har byggt ihop i laboratoriet med hjälp av våra tänkande hjärnor.

Om vi förlitar oss bara på känslor kommer vi att virvla runt, runt i vårt eget helvete."Yttersta domen", helvetet av Fra Angelico 1431.

Om det är tillräckligt illa, så är Karybdis ännu värre – mycket värre – för här faller vi ned i den känslomässiga virveln som suger livet ur oss. Vi upplever, som Homeros uttryckte det, "hela havet...koka i turbulens" och vi är så fångade i det att vi inte kan stå emot när vi virvlar runt, runt i ett emotionellt helvete.

Låter det bekant? Varför är det då så svårt att hålla kursen mitt emellan? Odysseus gjorde det ganska bra. Han och hans män höll utkik och var beväpnade för att stå emot Skylla men när Karybdis plötsligt började vråla och rycka i båten blev de distraherade, och medan de fascinerade stirrade på den stora strömvirveln slog Skylla till och sex män dog. Har du varit med om det? Att du är helt logisk, och så tappar du plötsligt fattningen av en emotionell lockelse?

När jag satt och reflekterade över Batman-filmen med Michael Keaton och Jack Nicholson slogs jag av ytterligare ett sätt att applicera denna myt. Jag minns den underbara sekvensen när Joker ersätter Boss Grissom och ironiskt nog uttrycker en rörande hyllning till sin tidigare chef (som han själv har dödat). Grimsson var måhända en gangster, säger han, en mördare, en utpressare, men "å andra sidan hade han en utomordentlig sångröst!"

Det är ironi, men det finns en djup observation här. Nämligen att jokern (och detta är överraskande för en skurk) undviker det som vi som människor gillar att göra, det vill säga att placera människor i olika fack, som det ena eller det andra. Vi gillar, kort sagt, att undvika tvetydighet kring hur vi känner eller tänker om dem, eller om situationen generellt.

I denna kontext är naturligtvis att segla – och hålla kursen – mellan Skylla och Karybdis att leva på tvetydighetens kant.

Brexit, president Trump och beslut

Jag är britt. Är Brexit bra eller dåligt? Personligen gillar jag Brexit och jag har hela tiden stött Storbritanniens utträde ur EU. Men med tanke på det måste också jag fråga mig själv, vad är dåligt med det om så många av mina landsmän ogillar, eller till och med avskyr det? Hur ser det ut från andra sidan? Att undersöka detta är inte nödvändigtvis att ändra ståndpunkt (det har jag inte gjort), men det håller mig på rätt kurs, och jag undviker de två ondskorna på var sida: sinnets förakt (Skylla) och känslornas trångsynthet (Karybdis).

En del av er har säkert funderat över president Trump. Är president Trump bra eller dålig? Det är en sådan förenklad, svart-vit frågeställning som folk i allmänhet, och även media för den delen, försöker svara på. Men hur du en svarar på den frågan – överväg den andra sidans argument. Gör det, inte för att ändra på dina tankar eller din passion, men för att åtminstone förstå varför andra ser på saken annorlunda. Är du alltför logisk? Alltför emotionell? Var finns balanspunkten, från vilken du verkligen kan se saker tydligt för vad de är?

Ett balanserat sinne

Detta är ett sinnestillstånd som den stora amerikanska författaren F Scott Fitzgerald sammanfattade med en mening (fritt översatt): "Testet för en briljant intelligens är förmågan att hålla två motsatta idéer i sinnet samtidigt och fortfarande behålla förmågan att fungera (1)". Med andra ord, att styra framgångsrikt mellan Skylla och Karybdis.

Porträtt av John Keats (vänster) och F Scott Fitzgerald (höger).

Och den stora engelska poeten John Keats förklarade detta ännu djupsinnigare med sitt koncept "negativ förmåga". Han skrev till sina bröder George och Thomas 1817 (fritt översatt): "Med ens slog det mig vilken egenskap som formade en Presterande Man, särskilt i litteraturen, och som Shakespeare besatt så enormt – jag menar Negativ Förmåga, det vill säga, när en man kan vara i osäkerhet, mysterier, tvivel, utan att irriterande sträcka sig efter fakta och skäl (2)".

I en värld som blir alltmer polariserad, där människor snabbt bildar sig åsikter baserat på slogan och jargong, är berättelsen om Skylla och Karybdis är påminnelse om vad det betyder att vara en hjälte eller hjältinna på denna livets resa: det betyder att hålla kursen på mittlinjen mellan intellekt och känsla, och inte bli för distraherad åt någotdera.

I artikelserien ”Myterna visar oss vägen hem” tittar James Sale på varför myter är avgörande för att förstå vår plats i universum, och kanske till och med för vår överlevnad.

Den brittiska affärsmannen James Sale är grundare till företaget Motivational Maos som är verksamt i 14 länder. Sale har skrivit över 40 böcker som givits ut på stora internationella förlag som Macmillan, Pearsons och Routledge om ledarskap, utbildning och poesi. Som poet vann han första pris i The Society of Classical Poets tävling 2017.

Fotnoter:

1. Originalcitat från F Scott Fitzgerald: "The test of a first-rate intelligence is the ability to hold two opposed ideas in the mind at the same time and still retain the ability to function.”

2. Originalcitat från John Keats: “At once it struck me what quality went to form a Man of Achievement, especially in Literature, and which Shakespeare possessed so enormously—I mean Negative Capability, that is, when a man is capable of being in uncertainties, mysteries, doubts, without any irritable reaching after fact and reason.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024