Oftast lär man sig inte nya saker i ett enda svep, utan stegvis. Den som lär sig spela piano ägnar exempelvis oräkneliga timmar åt att träna skalor. Men visste du att även professionella pianister övar skalor regelbundet? Varför skulle det vara annorlunda när man lär sig teckna?

Historiskt sett var lärlingens första uppgift att kopiera mästarteckningar. Denna övning är besläktad med Bargue-plåtarna, som dagens ateljéer och akademier använder. Vissa låter emellertid sina elever börja med antikritning och så var fallet för mig när jag studerade på Atelier Lack och senare Atelier LeSueur.

Oavsett projekt så är det huvudsakliga målet att undervisa eleven i att se korrekt. Processen avgränsar vad eleven konfronteras med så att den kan lära sig att se ett steg i taget. Antikritning och Bargue-plåtar lär dig att se form, valör och kanter, utan att störas av färg.

Det finns emellertid mer man kan göra.

Låt oss ta en titt på processen att se och rita av en gipsavgjutning eller Bargue-plåt genom att plocka isär den i grupper av separata steg.

Steg 1 är alltid placering. Du måste placera objektet på rätt ställe på pappret. Du måste också placera objektets varje aspekt korrekt på pappret, relativt till varje annan aspekt.

Steg 2 är att hitta form. Du måste rita objektets form eller former korrekt i ovannämnda placering.

Steg 3 är att hitta valörer. Du måste bestämma objektets valöromfång på och jämföra det med dina materials omfång. Sedan måste du noggrant reproducera objektets valörer inom dina materials omfång – med korrekt placeringar och former.

Steg 4 är att hitta kanter.

Och så vidare.

I kombination är stegen jag just redogjorde för det som i andra sammanhang kallas för utförande, inte övning. Är detta dåligt? Konsthistorien verkar säga att det inte är det. Men du kan bli bättre på det om du avsiktligt fortsätter att öva på utförandet, utöver din vanliga träning. 

Anta att du ska göra en antikritning. Att dela upp processen i olika steg är ett sätt, men när du går från ett steg till nästa så upphör du inte med att göra de tidigare stegen. Istället lägger du till nästa steg till processen. Men du gör inte steg 4 före du gör steg 3.

Problemet är att tiden du ägnar åt de tidigare stegen gradvis blir kortare när du går framåt . Till exempel, när du jobbar med kanter är du också medveten om deras former. Men eftersom du redan har bestämt formerna i steg 1 och 2 handlar det nu främst om att upprätthålla dem.

Detta för mig tillbaka till min tidigare artikel ”Konsten att börja”. Att påbörja en teckning ger mer träning än vad utförandet gör. Att börja om gång på gång är ett försök att hålla kvar elevens öga att lära sig steg 1 och steg 2 utan att oroa sig för steg 3 och 4. Detta betyder att det kommer att göras fler påbörjade teckningar, och därför kommer lärandet att vara kontinuerligt.

Det finns ytterligare en form av noggrannhetsträning, och det är att konsekvent ägna mer tid åt ännu mindre delar. Med detta menar jag inte delar av en figur eller ett ansikte. Jag menar delar av processen. Dessa mindre delar är barnsligt elementära. Och ändå får vi inte glömma skalövning. Skalor tränar man inte för nöjes skull, det handlar enbart om att öva upp sin skicklighet. Att öva på speciella delar bidrar till att ytterligare skilja övning från utförande eftersom delarna är abstrakta, och var och en av dem får begränsat med tid.

Jag låter mina elever träna på en serie progressiva projekt baserade på informationen ovan.

Vilka är dessa projekt? Ta en titt på bilden nedan.

Detta är ett exempel på centreringsövningar som testar och tränar dina ögons förmåga att avgöra placering. I detta fall ombeds du att hitta ett centrum, relativt till de fyra sidorna av en rektangel.

Rita först en rektangel. Använd en linjal för att försäkra dig om att linjerna är raka och att hörnen har de rätta vinklarna.

Rita sedan, enbart med hjälp av ögat, en prick precis i mitten av rektangeln. När du känner dig säker bekräftar du mittpositionen med linjalen genom att dra ett kors genom rektangeln enligt bilden ovan till höger. Rektangelns centrum är i mitten där linjerna möts.

Det var allt. Du bör göra den här övningen upprepade gånger tills du klarar att placera pricken i mitten fler gånger än du inte klarar det. Om du har studerat teckning så finns en stor chans att du redan är ganska bra på detta. För att göra övningen svårare kan du försöka hitta mitten i större fyrkanter. Du kan också rotera fyrkanterna 45 grader. Du kan även leta efter tredjedelar, både horisontellt och vertikalt. Jag rekommenderar att regelbundet göra några av dessa övningar för att hålla ditt öga välstämt.*

Jag diskuterar denna fråga i flera artiklar. Dessutom har jag gett ut boken ”An Accurate Eye: Learn to Draw Better bu Learning to See Better. I den här boken presenterar jag över två dussin övningar som kan hjälpa dig att träna ditt öga, över och bortom de vanliga studierna vid ateljéer, akademier eller hemma.

Det är förresten inte bara elever som kan dra nytta av att medvetet träna på delar. Även utbildade konstnärer, liksom pianisten som övar skalor.

*Här är en PDF med rektanglar i slumpvisa storlekar som en av mina distanselever satt ihop. Tack Wayne!

Den här artikeln publicerades ursprungligen på SightSize.com och är översatt från engelska. "Sight-size" är en traditionell metod för realistiskt måleri. 

Darren R Rousar är en ateljé-utbildad konstnär och lärare som skriver böcker som lär människor hur man tecknar och målar. Han gör detta genom att först lära dem att se. Hans senaste bok är ”The Sight-Size Cast”. Varannan vecka publicerar han artiklar på SightSize.com.