loading
Riksbankschefen Stefan Ingves fortsätter varna för stora risker med den höga och stigande skuldsättningen bland hushåll. Foto: TT-arkivbild.
Riksbankschefen Stefan Ingves fortsätter varna för stora risker med den höga och stigande skuldsättningen bland hushåll. Foto: TT-arkivbild.
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken: Bolånen ett allvarligt hot

Epoch Times

Hushållens höga och ökande skuldsättning, i första hand bolån, är ett allvarligt hot mot den svenska finansiella stabiliteten, varnar Riksbanken. Situationen har förvärrats sedan i höstas enligt riksbankschefen Stefan Ingves, som ser behov av åtgärder.

– Vi har en skuldnivå som aldrig varit så här hög tidigare och den fortsätter vara på väg upp, säger Ingves.

Det som blåser upp bostadspriserna är det låga ränteläget. Det amorteringskrav Finansinspektionen (FI) införde i fjol har bara haft en marginellt dämpande effekt, enligt Riksbanken.

Lappa och laga

EU-kommissionen, som så sent som i måndags varnade för att Sverige kan stå inför ett stökigt boprisras, radade upp skattereformer som de ser som nödvändiga för att stabilisera utvecklingen.

Ingves önskelista för att åtgärda obalanserna i systemet är snarlik. Han talar precis som EU om ett behov av sänkta ränteavdrag, ändrade uppskovsregler för reavinstbeskattning och möjligheten att införa en ny fastighetsskatt.

– Ju mindre man gör på skatteområdet eller diverse olika frågor som har med utbudet av bostäder att göra desto mer handlar det om att lappa och laga inom finanssektorområdet, säger Ingves.

När det gäller lagandet och lappandet tror Ingves inte att det skuldkvotstak som FI väntas föreslå 2018 räcker särskilt långt. Han räknar upp flera tänkbara verktyg att ta till ovanpå det, som exempelvis skärpta amorteringskrav, ett sänkt bolånetak och regler som tvingar på hushållen en andel av bolånet till fast ränta. Höjt så kallat riskviktsgolv för bankernas bolån är en annan tänkbar åtgärd.

Nöjda med valutareserven

Ingves passar i samband med stabilitetsrapporten på att såga regeringens förslag om att drygt halvera Riksbankens valutareserv med 257 miljarder kronor till årsskiftet.

– Det är en åtgärd som vi inte tycker är särskilt lämplig. Vi är nöjda med den valutareserv som vi har.

Reserven ska bland annat täcka likviditetsstöd i utländsk valuta till banker i krislägen. Skulle detta genomföras kan Riksbanken på egen hand börja köpa upp utländsk valuta eller ta lån i eget namn, utan att gå via Riksgälden enligt Ingves.

Förslaget om sänkt valutareserv är på remiss och finansminister Magdalena Andersson (S) hoppas kunna genomföra reformerna till årsskiftet.

(TT)

Hushållens skuldberg i siffror

Hushållens skulder är i dagsläget uppe på 180 procent av deras disponibla inkomster. Lägger man till hushållens låneexponering via medlemskap i belånade bostadsrättsföreningar ökar andelen till 200 procent.

Rensar man bort hushåll som inte har bolån ökar andelen ytterligare till 340 procent. Samtidigt finns det nästan 270 000 hushåll som ligger på en skuldnivå på 600 procent av disponibel inkomst eller högre.

Till saken hör att två tredjedelar av bolånen är tagna med rörlig ränta, vilket skapar stor känslighet för snabba ränteförändringar bland hushållen om det ekonomiska läget skulle förändras radikalt.

Källa: Riksbanken

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Riksbankschefen Stefan Ingves fortsätter varna för stora risker med den höga och stigande skuldsättningen bland hushåll. Foto: TT-arkivbild.
Riksbankschefen Stefan Ingves fortsätter varna för stora risker med den höga och stigande skuldsättningen bland hushåll. Foto: TT-arkivbild.
Ekonomi & Näringsliv

Riksbanken: Bolånen ett allvarligt hot

Epoch Times

Hushållens höga och ökande skuldsättning, i första hand bolån, är ett allvarligt hot mot den svenska finansiella stabiliteten, varnar Riksbanken. Situationen har förvärrats sedan i höstas enligt riksbankschefen Stefan Ingves, som ser behov av åtgärder.

– Vi har en skuldnivå som aldrig varit så här hög tidigare och den fortsätter vara på väg upp, säger Ingves.

Det som blåser upp bostadspriserna är det låga ränteläget. Det amorteringskrav Finansinspektionen (FI) införde i fjol har bara haft en marginellt dämpande effekt, enligt Riksbanken.

Lappa och laga

EU-kommissionen, som så sent som i måndags varnade för att Sverige kan stå inför ett stökigt boprisras, radade upp skattereformer som de ser som nödvändiga för att stabilisera utvecklingen.

Ingves önskelista för att åtgärda obalanserna i systemet är snarlik. Han talar precis som EU om ett behov av sänkta ränteavdrag, ändrade uppskovsregler för reavinstbeskattning och möjligheten att införa en ny fastighetsskatt.

– Ju mindre man gör på skatteområdet eller diverse olika frågor som har med utbudet av bostäder att göra desto mer handlar det om att lappa och laga inom finanssektorområdet, säger Ingves.

När det gäller lagandet och lappandet tror Ingves inte att det skuldkvotstak som FI väntas föreslå 2018 räcker särskilt långt. Han räknar upp flera tänkbara verktyg att ta till ovanpå det, som exempelvis skärpta amorteringskrav, ett sänkt bolånetak och regler som tvingar på hushållen en andel av bolånet till fast ränta. Höjt så kallat riskviktsgolv för bankernas bolån är en annan tänkbar åtgärd.

Nöjda med valutareserven

Ingves passar i samband med stabilitetsrapporten på att såga regeringens förslag om att drygt halvera Riksbankens valutareserv med 257 miljarder kronor till årsskiftet.

– Det är en åtgärd som vi inte tycker är särskilt lämplig. Vi är nöjda med den valutareserv som vi har.

Reserven ska bland annat täcka likviditetsstöd i utländsk valuta till banker i krislägen. Skulle detta genomföras kan Riksbanken på egen hand börja köpa upp utländsk valuta eller ta lån i eget namn, utan att gå via Riksgälden enligt Ingves.

Förslaget om sänkt valutareserv är på remiss och finansminister Magdalena Andersson (S) hoppas kunna genomföra reformerna till årsskiftet.

(TT)

Hushållens skuldberg i siffror

Hushållens skulder är i dagsläget uppe på 180 procent av deras disponibla inkomster. Lägger man till hushållens låneexponering via medlemskap i belånade bostadsrättsföreningar ökar andelen till 200 procent.

Rensar man bort hushåll som inte har bolån ökar andelen ytterligare till 340 procent. Samtidigt finns det nästan 270 000 hushåll som ligger på en skuldnivå på 600 procent av disponibel inkomst eller högre.

Till saken hör att två tredjedelar av bolånen är tagna med rörlig ränta, vilket skapar stor känslighet för snabba ränteförändringar bland hushållen om det ekonomiska läget skulle förändras radikalt.

Källa: Riksbanken

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024