loading
Odysseus och hans besättning drabbas av de människoätande laistrygonerna. Bild ur J. C. Andrä: ”Griechische Heldensagen für die Jugend bearbeitet”. Berlin: Verlag von Neufeld & Henius, 1902.
Odysseus och hans besättning drabbas av de människoätande laistrygonerna. Bild ur J. C. Andrä: ”Griechische Heldensagen für die Jugend bearbeitet”. Berlin: Verlag von Neufeld & Henius, 1902.
Litteratur

Odysseus och att hitta sitt sanna jag, del 5: Övervinna rädsla

James Sale

Varje människa hör till en av nio olika personlighetstyper och med varje typ följer även en synd, enligt det flertusenåriga enneagrammet. De nio ”karaktärssynderna” framställs i Odysséen som olika utmaningar som Odysseus behövde övervinna för att hitta hem.

Inom modern psykologi finns det åsikter om att rädsla är ett grundläggande problem för den mänskliga naturen. Rädslan fördunklar vårt omdöme på så många områden i livet, och när det händer kastar vi rationaliteten åt sidan och upphör att vara Homo sapiens – det vill säga kloka, rationella varelser.

Under resans gång har Odysseus mött lättja (lotusätarna), lust (cykloperna) och frosseri (aiolerna) – tre av de så kallade sju dödssynderna. Men som vi påpekade i första delen av artikelserien innehåller enneagrammet nio dödssynder. På denna resa möter Odysseus en av de två synderna som inte hör till de sju, men som ingår i de nio: rädsla. Somliga ser denna synd som mer grundläggande än andra.

Låt oss kort reflektera över varför man talar om nio dödssynder. Detta är ett kontroversiellt ämne. En teori, som förs fram av Richard Rohr i boken ”The Enneagram: A Christian Perspective”, är att man kan hitta idéer som liknar enneagrammets i verk av Evagrios Pontikos, en kristen mystiker som levde i 300-talets Alexandria. Evagrios identifierade åtta ”dödliga tankar” plus en övergripande tanke som han kallade ”egenkärlek”, som tillsammans utgjorde nio synder.

Den kristna eremiten Evagrios Pontikos. Gravyr på papper av Johann Sadeler och Raphael Sadeler efter design av Maerten de Vos, 1500-tal.

Så utöver de sju dödssynderna vrede, högmod, avund, girighet, frosseri, lust och lättja, så finns även rädsla och lögn.

Ett besök hos laistrygonerna

Efter sex dagars rodd, på den sjunde dagen, träffar Odysseus och hans besättning på laistrygonerna, som representerar den sjätte personlighetstypens allra värsta sidor.

Vi påminner oss om att sexornas önskan är att vara stödjande och att själva bli stödda. Som bäst är de engagerade, lojala och självuppoffrande lagspelare; som sämst är de misstänksamma, paranoida och djupt negativa.

När Odysseus och hans män närmar sig laistrygonernas ö ser de ett ”klippigt fort” och ett land där herdarna verkar ovanligt aktiva och produktiva. Odysseus fäller en kommentar om att här kan ”en man som aldrig sover dubbla sin lön”. Det torde få oss att fundera: Vilka män skulle aldrig sova? Vad händer om vi inte sover?

Där finns en fin, utbredd hamn, men inloppet är ”trångt” eller begränsat. Elva av Odysseus tolv skepp passerar igenom, men själv väljer han att förtöja sitt skepp utanför, fri från ”hamnens käftar”. Det visar sig vara ett klokt drag.

Tre spejare skickas i land för att hitta, vad Odysseus hoppas, män som precis som han ”lever på bröd”. Att man lever på bröd är ett tecken på ett mänskligt samhälle, på mänsklig gemenskap. Vi borde oroa oss lite här, för namnet laistrygoner betyder ”att samla råa skinn”, och det är ju inte precis som att baka bröd.

Spejarna träffar den ”kraftiga dottern” till laistrygonernas kung Antiphanes. Enligt Michael Goldberg i boken ”Travels with Odysseus” betyder detta namn ”emot igenkännande” eller ”obeskrivlig”. Den första betydelsen, emot igenkännande, antyder att någon gömmer sig, lurar i djupet för att dölja sitt verkliga jag. Och i den andra, obeskrivlig, får vi en känsla av ”ytterst ondskefull” eller något så ont att man inte ens kan tala om det. Och det visar sig vara sant.

När spejarna kliver in i ett ”storslaget palats” träffar de drottningen, ”enorm som en bergskropp och som fyllde dem alla med skräck”. Hon ropar på sin make Antiphanes som genast sliter en av spejarna i stycken för att sluka honom. Ingen varning – bara rak attack.

De andra två spejarna flyr medan kungen vrålar ut över staden. Hundratals laistrygoner sluter upp och attackerar skeppen i hamnen. De är jättar; de kastar stora stenar på skeppen så att de går i spillror, och spetsar de sjunkande besättningsmännen med spjut som om de vore fiskar, och tar hem dem för att äta dem. Laistrygonerna är liksom cykloperna kannibaler. Alla de elva skeppen med sina besättningar går förlorade.

Lyckligtvis kan Odysseus fly till sitt skepp som inte är ankrat inne i hamnen. Men vilken katastrof, och så mycket värre det var än mötet med cyklopen Polyfemos!

Cykloper och laistrygoner, åttor och sexor

En del kritiker har uppfattat denna episod som en svag repris av den med cykloperna, menar Goldberg – båda innehåller jättar och kannibalmonster som attackerar Odysseus och hans män.

Men Goldberg ser på det annorlunda: Åttor och sexor liknar visserligen varandra men är allt annat än lika, vilket berättelsen om laistrygonerna visar.

Man skulle kunna säga att när man möter fiender i verkliga livet så är sexor och åttor särskilt skrämmande. Såväl nior som sjuor kan gillra dödsfällor för den oförsiktiga, men deras metoder är passivt aggressiva eller indirekt aggressiva. Åttorna och sexorna däremot kan komma rakt emot dig – aggressiv aggression!

Laistrygonerna är avkommor från Gaia och havsguden Poseidon. Ja, Poseidon, den för Odysseus problematiska gud som är far även till cykloperna, och som nu vill hämnas på Odysseus för sin son Polyfemos som blev blind. Detta förklarar delvis varför det är lätt att blanda ihop sexor och åttor – de har en gemensam förfader. Dessutom måste Odysseus återigen kämpa mot det djupa havets väldiga kraft, som kan motsvara hans eget undermedvetna.

När det finns stora likheter mellan personlighetstyper är det lätt att förväxla en typ med en annan. Personens verkliga motiv kan då missförstås, vilket leder till att vi handskas med personen på ett ineffektivt sätt.

Varför inte kämpa mot och överlista laistrygonerna på samma sätt som med cyklopen Polyfemos? Det har att göra med den sjätte personlighetstypens innersta väsen.

För det första är de hyperaktiva. De har ett tvångsmässigt behov av att vara produktiva – de kanske till och med prioriterar bort sömnen. För det andra kan vi se ett samarbete och en struktur – de jobbar som ett team och har en kung. För det tredje: Att ansluta sig till dem är ”förbjudet” och svårt. (Många sexor återfinns i hemliga organisationer!) För det fjärde är deras attack manisk förintelse, på gränsen till paranoid rädsla.

Var och en av dessa fyra punkter står i stark kontrast till cykloperna. Polyfemos verkar nästan rationell när han bestämmer sig för att äta upp Odysseus allra sist för att Odysseus gav honom vin.

En nyckel till att förstå skillnaden mellan de två typerna är att åttorna är kroppsligt självsäkra, det vill säga, de är helt säkra på sina kroppars styrka. Därför kan Polyfemos somna trots alla fiender runtomkring sig. Kroppar är påtagliga.

”Odysseus i Polyfemos grotta”, ca 1635, målning av Jacob Jordaens.

Sexornas självsäkerhet ligger inte i kroppen utan i sinnet, och tankegångar är förstås aldrig säkra. De går runt, runt i cirklar, eftersom logik utan en grundläggande eller självklart sann princip inte kan rättfärdiga sig själv.

Sexan kan aldrig vara säker på om någon är en vän eller fiende, så strategin är att slå först innan den andre gör det. Vi bör också minnas att kungens namn, ”emot igenkännande”, också här visar på en oförmåga att avgöra vad eller vem någon är. För brist på igenkännande betyder att misslyckas att identifiera.

Att hantera rädsla

Goldberg menar att sexorna projicerar sin inre fientlighet på omvärlden. Enligt deras synsätt finns inte någon kamp, för de kan inte och kommer inte att ändra sitt sätt att tänka.

När man har att göra med laistrygonerna måste man tänka på flera saker. Först och främst att etablera en säker ”förankring” utanför deras hamn. Att helt och hållet identifiera sig med deras tankevärld, rädsla, är ödesdigert.

För det andra krävs det mod, som alltid är motgiftet mot rädsla, och i detta fall handlar det om att namnge – eller göra synligt – det som pågår. Omoraliska sexor trivs bland skuggorna och tål inte att man kastar ljus över deras aktiviteter.

Odysseus huvud av marmor från Grekland, 100-talet f.Kr. Sperlongas arkeologiska museum, Italien.

Och slutligen, om en person är rigid i sitt synsätt, inte erkänner dig som du är, inte kan vara flexibel utan allt är svart eller vitt – ge dig av och se dig inte om. Det finns inget att hämta där. Stannar man kvar och kämpar så handlar det inte om mod utan om vårdslöshet.

Om du själv är en sexa måste du göra några viktiga förändringar i ditt synsätt. Först och främst måste du lita på dig själv och inte ge ifrån dig all din auktoritet till andra, vilka de än är. Dessutom, kom ihåg berättelsen om när Jesus mötte en besatt man och frågade demonen om dess namn. Efter att den avslöjat sitt namn befriades mannen. Sexorna måste alltså titta på sina egna rädslor och identifiera dem, för om man stannar i sin ”obeskrivliga” verklighet kan man aldrig fly från sin egen inre terror.

Slutligen bör sexorna träna på att ge komplimanger och erkännanden – återigen, att synliggöra det verkliga och det goda – vilket de tenderar att inte göra.

Med endast ett skepp kvar seglar en bedrövad Odysseus iväg. Och så når han fram till femmornas land där den trollkunniga Kirke bor.

I artikelserien ”Att hitta sitt sanna jag” diskuterar vi nio typer av personligheter och deras svagheter, och visar hur man kan övervinna dem och hitta hem, precis som Odysseus.

James Sale är affärsman, författare och poet, och har skrivit fler än 40 böcker om management och utbildning.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Odysseus och hans besättning drabbas av de människoätande laistrygonerna. Bild ur J. C. Andrä: ”Griechische Heldensagen für die Jugend bearbeitet”. Berlin: Verlag von Neufeld & Henius, 1902.
Odysseus och hans besättning drabbas av de människoätande laistrygonerna. Bild ur J. C. Andrä: ”Griechische Heldensagen für die Jugend bearbeitet”. Berlin: Verlag von Neufeld & Henius, 1902.
Litteratur

Odysseus och att hitta sitt sanna jag, del 5: Övervinna rädsla

James Sale

Varje människa hör till en av nio olika personlighetstyper och med varje typ följer även en synd, enligt det flertusenåriga enneagrammet. De nio ”karaktärssynderna” framställs i Odysséen som olika utmaningar som Odysseus behövde övervinna för att hitta hem.

Inom modern psykologi finns det åsikter om att rädsla är ett grundläggande problem för den mänskliga naturen. Rädslan fördunklar vårt omdöme på så många områden i livet, och när det händer kastar vi rationaliteten åt sidan och upphör att vara Homo sapiens – det vill säga kloka, rationella varelser.

Under resans gång har Odysseus mött lättja (lotusätarna), lust (cykloperna) och frosseri (aiolerna) – tre av de så kallade sju dödssynderna. Men som vi påpekade i första delen av artikelserien innehåller enneagrammet nio dödssynder. På denna resa möter Odysseus en av de två synderna som inte hör till de sju, men som ingår i de nio: rädsla. Somliga ser denna synd som mer grundläggande än andra.

Låt oss kort reflektera över varför man talar om nio dödssynder. Detta är ett kontroversiellt ämne. En teori, som förs fram av Richard Rohr i boken ”The Enneagram: A Christian Perspective”, är att man kan hitta idéer som liknar enneagrammets i verk av Evagrios Pontikos, en kristen mystiker som levde i 300-talets Alexandria. Evagrios identifierade åtta ”dödliga tankar” plus en övergripande tanke som han kallade ”egenkärlek”, som tillsammans utgjorde nio synder.

Den kristna eremiten Evagrios Pontikos. Gravyr på papper av Johann Sadeler och Raphael Sadeler efter design av Maerten de Vos, 1500-tal.

Så utöver de sju dödssynderna vrede, högmod, avund, girighet, frosseri, lust och lättja, så finns även rädsla och lögn.

Ett besök hos laistrygonerna

Efter sex dagars rodd, på den sjunde dagen, träffar Odysseus och hans besättning på laistrygonerna, som representerar den sjätte personlighetstypens allra värsta sidor.

Vi påminner oss om att sexornas önskan är att vara stödjande och att själva bli stödda. Som bäst är de engagerade, lojala och självuppoffrande lagspelare; som sämst är de misstänksamma, paranoida och djupt negativa.

När Odysseus och hans män närmar sig laistrygonernas ö ser de ett ”klippigt fort” och ett land där herdarna verkar ovanligt aktiva och produktiva. Odysseus fäller en kommentar om att här kan ”en man som aldrig sover dubbla sin lön”. Det torde få oss att fundera: Vilka män skulle aldrig sova? Vad händer om vi inte sover?

Där finns en fin, utbredd hamn, men inloppet är ”trångt” eller begränsat. Elva av Odysseus tolv skepp passerar igenom, men själv väljer han att förtöja sitt skepp utanför, fri från ”hamnens käftar”. Det visar sig vara ett klokt drag.

Tre spejare skickas i land för att hitta, vad Odysseus hoppas, män som precis som han ”lever på bröd”. Att man lever på bröd är ett tecken på ett mänskligt samhälle, på mänsklig gemenskap. Vi borde oroa oss lite här, för namnet laistrygoner betyder ”att samla råa skinn”, och det är ju inte precis som att baka bröd.

Spejarna träffar den ”kraftiga dottern” till laistrygonernas kung Antiphanes. Enligt Michael Goldberg i boken ”Travels with Odysseus” betyder detta namn ”emot igenkännande” eller ”obeskrivlig”. Den första betydelsen, emot igenkännande, antyder att någon gömmer sig, lurar i djupet för att dölja sitt verkliga jag. Och i den andra, obeskrivlig, får vi en känsla av ”ytterst ondskefull” eller något så ont att man inte ens kan tala om det. Och det visar sig vara sant.

När spejarna kliver in i ett ”storslaget palats” träffar de drottningen, ”enorm som en bergskropp och som fyllde dem alla med skräck”. Hon ropar på sin make Antiphanes som genast sliter en av spejarna i stycken för att sluka honom. Ingen varning – bara rak attack.

De andra två spejarna flyr medan kungen vrålar ut över staden. Hundratals laistrygoner sluter upp och attackerar skeppen i hamnen. De är jättar; de kastar stora stenar på skeppen så att de går i spillror, och spetsar de sjunkande besättningsmännen med spjut som om de vore fiskar, och tar hem dem för att äta dem. Laistrygonerna är liksom cykloperna kannibaler. Alla de elva skeppen med sina besättningar går förlorade.

Lyckligtvis kan Odysseus fly till sitt skepp som inte är ankrat inne i hamnen. Men vilken katastrof, och så mycket värre det var än mötet med cyklopen Polyfemos!

Cykloper och laistrygoner, åttor och sexor

En del kritiker har uppfattat denna episod som en svag repris av den med cykloperna, menar Goldberg – båda innehåller jättar och kannibalmonster som attackerar Odysseus och hans män.

Men Goldberg ser på det annorlunda: Åttor och sexor liknar visserligen varandra men är allt annat än lika, vilket berättelsen om laistrygonerna visar.

Man skulle kunna säga att när man möter fiender i verkliga livet så är sexor och åttor särskilt skrämmande. Såväl nior som sjuor kan gillra dödsfällor för den oförsiktiga, men deras metoder är passivt aggressiva eller indirekt aggressiva. Åttorna och sexorna däremot kan komma rakt emot dig – aggressiv aggression!

Laistrygonerna är avkommor från Gaia och havsguden Poseidon. Ja, Poseidon, den för Odysseus problematiska gud som är far även till cykloperna, och som nu vill hämnas på Odysseus för sin son Polyfemos som blev blind. Detta förklarar delvis varför det är lätt att blanda ihop sexor och åttor – de har en gemensam förfader. Dessutom måste Odysseus återigen kämpa mot det djupa havets väldiga kraft, som kan motsvara hans eget undermedvetna.

När det finns stora likheter mellan personlighetstyper är det lätt att förväxla en typ med en annan. Personens verkliga motiv kan då missförstås, vilket leder till att vi handskas med personen på ett ineffektivt sätt.

Varför inte kämpa mot och överlista laistrygonerna på samma sätt som med cyklopen Polyfemos? Det har att göra med den sjätte personlighetstypens innersta väsen.

För det första är de hyperaktiva. De har ett tvångsmässigt behov av att vara produktiva – de kanske till och med prioriterar bort sömnen. För det andra kan vi se ett samarbete och en struktur – de jobbar som ett team och har en kung. För det tredje: Att ansluta sig till dem är ”förbjudet” och svårt. (Många sexor återfinns i hemliga organisationer!) För det fjärde är deras attack manisk förintelse, på gränsen till paranoid rädsla.

Var och en av dessa fyra punkter står i stark kontrast till cykloperna. Polyfemos verkar nästan rationell när han bestämmer sig för att äta upp Odysseus allra sist för att Odysseus gav honom vin.

En nyckel till att förstå skillnaden mellan de två typerna är att åttorna är kroppsligt självsäkra, det vill säga, de är helt säkra på sina kroppars styrka. Därför kan Polyfemos somna trots alla fiender runtomkring sig. Kroppar är påtagliga.

”Odysseus i Polyfemos grotta”, ca 1635, målning av Jacob Jordaens.

Sexornas självsäkerhet ligger inte i kroppen utan i sinnet, och tankegångar är förstås aldrig säkra. De går runt, runt i cirklar, eftersom logik utan en grundläggande eller självklart sann princip inte kan rättfärdiga sig själv.

Sexan kan aldrig vara säker på om någon är en vän eller fiende, så strategin är att slå först innan den andre gör det. Vi bör också minnas att kungens namn, ”emot igenkännande”, också här visar på en oförmåga att avgöra vad eller vem någon är. För brist på igenkännande betyder att misslyckas att identifiera.

Att hantera rädsla

Goldberg menar att sexorna projicerar sin inre fientlighet på omvärlden. Enligt deras synsätt finns inte någon kamp, för de kan inte och kommer inte att ändra sitt sätt att tänka.

När man har att göra med laistrygonerna måste man tänka på flera saker. Först och främst att etablera en säker ”förankring” utanför deras hamn. Att helt och hållet identifiera sig med deras tankevärld, rädsla, är ödesdigert.

För det andra krävs det mod, som alltid är motgiftet mot rädsla, och i detta fall handlar det om att namnge – eller göra synligt – det som pågår. Omoraliska sexor trivs bland skuggorna och tål inte att man kastar ljus över deras aktiviteter.

Odysseus huvud av marmor från Grekland, 100-talet f.Kr. Sperlongas arkeologiska museum, Italien.

Och slutligen, om en person är rigid i sitt synsätt, inte erkänner dig som du är, inte kan vara flexibel utan allt är svart eller vitt – ge dig av och se dig inte om. Det finns inget att hämta där. Stannar man kvar och kämpar så handlar det inte om mod utan om vårdslöshet.

Om du själv är en sexa måste du göra några viktiga förändringar i ditt synsätt. Först och främst måste du lita på dig själv och inte ge ifrån dig all din auktoritet till andra, vilka de än är. Dessutom, kom ihåg berättelsen om när Jesus mötte en besatt man och frågade demonen om dess namn. Efter att den avslöjat sitt namn befriades mannen. Sexorna måste alltså titta på sina egna rädslor och identifiera dem, för om man stannar i sin ”obeskrivliga” verklighet kan man aldrig fly från sin egen inre terror.

Slutligen bör sexorna träna på att ge komplimanger och erkännanden – återigen, att synliggöra det verkliga och det goda – vilket de tenderar att inte göra.

Med endast ett skepp kvar seglar en bedrövad Odysseus iväg. Och så når han fram till femmornas land där den trollkunniga Kirke bor.

I artikelserien ”Att hitta sitt sanna jag” diskuterar vi nio typer av personligheter och deras svagheter, och visar hur man kan övervinna dem och hitta hem, precis som Odysseus.

James Sale är affärsman, författare och poet, och har skrivit fler än 40 böcker om management och utbildning.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024