loading
Rysslands president Vladimir Putin (nummer två från vänster), nye premiärministern Michail Misjustin (till vänster), förste vice premiärminister Andrej Belousov (nummer två från höger) och andra vice premiärminister Viktoria Abramtjenko. Foto: Dmitry Astakhov/AP/TT
Rysslands president Vladimir Putin (nummer två från vänster), nye premiärministern Michail Misjustin (till vänster), förste vice premiärminister Andrej Belousov (nummer två från höger) och andra vice premiärminister Viktoria Abramtjenko. Foto: Dmitry Astakhov/AP/TT
Utrikes

Ny rysk regering utsedd av Putin

Epoch Times

Rysslands president Vladimir Putin har utsett en ny regering, sedan han oväntat upplöst den gamla och utlovat författningsändringar för att förändra maktbalansen.

Men de tyngsta namnen blir kvar på sina poster.

– Jag önskar er uppriktigt framgång, säger Putin i ett tv-sänt möte med den nya regeringen.

Bland topposterna inom den ryska regeringen sker dock knappt någon förändring. Nära allierade med presidenten – som utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Sergej Sjoigu och finansminister Anton Siluanov – behåller sina uppdrag under nye premiärministern Michail Misjustin. Även energiminister Aleksandr Novak sitter kvar.

Putins rådgivare

Bland de nytillträdda märks Putins ekonomiska rådgivare sedan 2013, Andrej Belousov, som blir vice premiärminister, och guvernören Maksim Resjetnikov som blir ekonomiminister. Maksut Shadaev, som fram till nu varit vice ordförande för statliga teleoperatören Rostelevom, blir telekomminister.

I förra veckan nominerade president Vladimir Putin överraskande Misjustin som ny premiärminister i samband med att han presenterade planer på förändringar i landets styre. Kort därpå meddelade sittande premiärministern Dmitrij Medvedev att hela regeringen skulle avgå, för att ge Putin utrymme att införa sina reformer.

Konstitutionella förändringar

Det handlar bland annat om konstitutionella förändringar som reducerar presidentämbetets makt och ökar inflytandet för parlamentet, som föreslås få makten att välja både premiärminister och regering.

Bedömare har tolkat planerna som att Putin förbereder sig för att lämna presidentskapet – enligt nuvarande lagstiftning har han inte rätt att kandidera på nytt inför valet 2024 – och hitta en ny styrande roll.

(TT-AFP-Reuters)

Rysslands politiska system

(TT)

Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten med regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger den allra mesta makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Presidenten utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Duman har 450 valda ledamöter medan federationsrådets 170 senatorer består av två från varje administrativ landsdel.

I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut eftersom staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.

Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.

Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och för dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.

Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).

Källor: Landguiden/UI och Nationalencyklopedin

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Rysslands president Vladimir Putin (nummer två från vänster), nye premiärministern Michail Misjustin (till vänster), förste vice premiärminister Andrej Belousov (nummer två från höger) och andra vice premiärminister Viktoria Abramtjenko. Foto: Dmitry Astakhov/AP/TT
Rysslands president Vladimir Putin (nummer två från vänster), nye premiärministern Michail Misjustin (till vänster), förste vice premiärminister Andrej Belousov (nummer två från höger) och andra vice premiärminister Viktoria Abramtjenko. Foto: Dmitry Astakhov/AP/TT
Utrikes

Ny rysk regering utsedd av Putin

Epoch Times

Rysslands president Vladimir Putin har utsett en ny regering, sedan han oväntat upplöst den gamla och utlovat författningsändringar för att förändra maktbalansen.

Men de tyngsta namnen blir kvar på sina poster.

– Jag önskar er uppriktigt framgång, säger Putin i ett tv-sänt möte med den nya regeringen.

Bland topposterna inom den ryska regeringen sker dock knappt någon förändring. Nära allierade med presidenten – som utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Sergej Sjoigu och finansminister Anton Siluanov – behåller sina uppdrag under nye premiärministern Michail Misjustin. Även energiminister Aleksandr Novak sitter kvar.

Putins rådgivare

Bland de nytillträdda märks Putins ekonomiska rådgivare sedan 2013, Andrej Belousov, som blir vice premiärminister, och guvernören Maksim Resjetnikov som blir ekonomiminister. Maksut Shadaev, som fram till nu varit vice ordförande för statliga teleoperatören Rostelevom, blir telekomminister.

I förra veckan nominerade president Vladimir Putin överraskande Misjustin som ny premiärminister i samband med att han presenterade planer på förändringar i landets styre. Kort därpå meddelade sittande premiärministern Dmitrij Medvedev att hela regeringen skulle avgå, för att ge Putin utrymme att införa sina reformer.

Konstitutionella förändringar

Det handlar bland annat om konstitutionella förändringar som reducerar presidentämbetets makt och ökar inflytandet för parlamentet, som föreslås få makten att välja både premiärminister och regering.

Bedömare har tolkat planerna som att Putin förbereder sig för att lämna presidentskapet – enligt nuvarande lagstiftning har han inte rätt att kandidera på nytt inför valet 2024 – och hitta en ny styrande roll.

(TT-AFP-Reuters)

Rysslands politiska system

(TT)

Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten med regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger den allra mesta makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Presidenten utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Duman har 450 valda ledamöter medan federationsrådets 170 senatorer består av två från varje administrativ landsdel.

I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut eftersom staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.

Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.

Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och för dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.

Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).

Källor: Landguiden/UI och Nationalencyklopedin

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024