loading





Regissören Doris Liu, vars film "In the Name of Confucius" visades på flera platser i Sverige i veckan. Bilden är från panelsamtalet efter visningen i Stockholm den 19 februari, 2019. Foto: Susanne W Lamm / Epoch Times
Regissören Doris Liu, vars film "In the Name of Confucius" visades på flera platser i Sverige i veckan. Bilden är från panelsamtalet efter visningen i Stockholm den 19 februari, 2019. Foto: Susanne W Lamm / Epoch Times
Inrikes

Ny film avslöjar Kinas utlandspropaganda mot västerländska studenter

Aron Lamm

Den här veckan har dokumentärfilmen ”In the Name of Confucius”, om Kinesiska kommunistpartiets kontroversiella utbildningssatsningar i utlandet, visats i flera svenska städer, med åtföljande panelsamtal med filmens regissör, Doris Liu.

Epoch Times följer utveckling kring Konfuciusinstituten (KI) och Konfuciusklassrummen i Sverige, men den här specifika fronten i den kinesiska kommunistregimens utlandspropaganda finns över hela världen. Kontroverserna kring dem handlar om allt från direkt spionage eller försök att nästla sig in i värdlandets olika system, till att man agerar taltratt för den kinesiska kommunistregimen och förbjuder lärarna att diskutera känsliga frågor. Att så många lärosäten låter sig dras med kan troligen delvis förklaras med naivitet, men också med att Kina lockar med omfattande ekonomiska incitament, som gratis läromedel och direkta bidrag.

Den knappt timslånga kanadensiska filmen har en dubbel dramatisk kärna: Dels omröstningen i Torontos skoldistrikt om huruvida man ska tillåta det KI som den skandaldrabbade och avgående ordföranden slutit avtal om, dels historien om Sonia Zhao, en lärare på ett KI på McMaster-universitetet i Hamilton i Kanada, som drev en rättsprocess eftersom KI uttalat diskriminerar Falun Gong-utövare. Falun Gong är en andlig metod vars utövare förföljs svårt av Kinesiska kommunistpartiet, både inom och utom Kina.

Filmen går dessutom, med hjälp av intervjuer med olika experter, igenom den bakgrund som behövs för att förstå vad Konfuciusinstituten egentligen är: en arm av den kinesiska regimen som på olika sätt används för att infiltrera och påverka västerlandet via ”mjuk makt”. Enligt den kinesiska regimens egna ord är KI ”en viktig del av Kinas utlandspropaganda”.

Ändå lämnas en tittare som inte är bekant med hur den kinesiska regimen fungerar och opererar med en hel del frågor, vilka kunde luftas i panelsamtalen efteråt.

Enhetsfront

Vid visningen i Stockholm deltog förutom regissören Doris Liu även Kinaexperten Manyan Ng, som gav en fördjupad bild av KI:s rötter i Kinesiska kommunistpartiets ”enhetsfront”. Ända sedan partiets barndom på 20-talet har enhetsfronten varit ett mycket effektivt vapen. Det går ut på att man identifierar frågor där man kan göra till synes gemensam sak med olika grupper och individer, och på så vis infiltrera, påverka, omstörta eller omvända dem. Chefen för Hanban, KI:s moderorganisation, har tidigare arbetat för avdelningen för enhetsfronten inom partiet, påpekade han.

– Det är ett väldigt långsiktigt tänkande.

Kinaexperten Manyan Ng talar under ett panelsamtal i samband med visning av filmen "In the Name of Confucius" i Stockholm, 19 februari 2019. Foto: Susanne W Lamm / Epoch Times

Kinesiska kommunistpartiets märkliga blandning av extrem sofistikering och till synes grovhuggen klumpighet i sitt propagandaarbete förbryllar ofta västerlänningar. En fråga som diskuterades var just också varför Konfuciusinstituten agerar på sätt som de uppenbart borde förstå kommer att alienera västerlänningar. Till exempel förekommer hyllningar till Ordförande Mao i läroböckerna, och man förbjuder sina lärare att fritt diskutera känsliga ämnen som Taiwan, Tibet, demokrati eller Falun Gong.

– Min uppfattning är att den kinesiska regimen inte riktigt förstår de universella värden eller regler som alla andra respekterar, så när de interagerar med väst förstår de till en början inte att det de exporterar är kontroversiellt, sade Doris Liu.

– Bara när omvärlden reagerar förändrar man stegvis sin strategi. Därför såg jag under min research mer propaganda i materialet än jag gör nu.

Även den diskriminerande anställningspolicyn mot Falun Gong-utövare har försvunnit från vissa av KI:s moderorganisation Hanbans hemsidor på olika språk, för att ibland dyka upp igen, berättade Liu.

– Man förändrar sin strategi, men målen förändras aldrig.

Motgångar för KI

Konfuciusinstituten har åkt på en hel del motgångar på senare år världen över. I USA har man på lagstiftningsnivå börjat agera mot Kinas framstötar på utbildningsområdet, delvis direkt med udden mot KI, vilket ökat trenden av att lärosäten och skolor avslutar sina samarbeten med Hanban. Även inom EU har man börjat reagera.

Men KI är bara en liten del av Kinas propagandakrig. Doris Liu påpekade att när det gäller att exempelvis föra ut regimens budskap via västerländska medier, endera i form av bilagor i vanliga tidningar eller genom att skapandet av engelskspråkiga direkta kanaler för partimedier som CCTV, ligger man just nu på offensiven.

Ett annat koncept som tycks vara skapat delvis som ett svar på kontroverserna kring KI, är de så kallade China Cultural Centers. Ett par dussin finns redan runt om i världen, berättade Doris Liu, och det påpekades att ett finns i Kungsträdgården i Stockholm. De har, till skillnad från KI, inga kopplingar till inhemska institutioner, där det ju alltid finns personer som kan oroas av de direkta kopplingarna till en kommunistdiktatur.

– De är ännu svårare att urskilja än KI eftersom de är helt fristående, sade Doris Liu.

Frågan väcktes också om vad som kan göras för att bemöta den här strategin från Kina. Panelisterna betonade att det är viktigt att fortsätta att informera, både allmänhet, politiker och andra beslutsfattare. Manyan Ng sade att ett viktigt första steg är att man måste förstå Kinesiska kommunistpartiet, vad det egentligen är, och vad det är ute efter. Han drog en parallell till den kinesiska klassikern ”Färden till västern” där Kung Markatta utsätts för en demon som maskerat sig till en vacker, trevlig kvinna. Men Kung Markatta kunde se igenom ytan och därmed besegra demonen.

– Försök lära av Kung Markatta. Kinesiska kommunistpartiet har varit duktiga på att framstå som trevligt och vackert och inbjudande. Man måste se vad som finns under ytan, sade Manyan Ng.

För närvarande finns det två KI i Sverige, i Luleå och Borlänge.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading





Regissören Doris Liu, vars film "In the Name of Confucius" visades på flera platser i Sverige i veckan. Bilden är från panelsamtalet efter visningen i Stockholm den 19 februari, 2019. Foto: Susanne W Lamm / Epoch Times
Regissören Doris Liu, vars film "In the Name of Confucius" visades på flera platser i Sverige i veckan. Bilden är från panelsamtalet efter visningen i Stockholm den 19 februari, 2019. Foto: Susanne W Lamm / Epoch Times
Inrikes

Ny film avslöjar Kinas utlandspropaganda mot västerländska studenter

Aron Lamm

Den här veckan har dokumentärfilmen ”In the Name of Confucius”, om Kinesiska kommunistpartiets kontroversiella utbildningssatsningar i utlandet, visats i flera svenska städer, med åtföljande panelsamtal med filmens regissör, Doris Liu.

Epoch Times följer utveckling kring Konfuciusinstituten (KI) och Konfuciusklassrummen i Sverige, men den här specifika fronten i den kinesiska kommunistregimens utlandspropaganda finns över hela världen. Kontroverserna kring dem handlar om allt från direkt spionage eller försök att nästla sig in i värdlandets olika system, till att man agerar taltratt för den kinesiska kommunistregimen och förbjuder lärarna att diskutera känsliga frågor. Att så många lärosäten låter sig dras med kan troligen delvis förklaras med naivitet, men också med att Kina lockar med omfattande ekonomiska incitament, som gratis läromedel och direkta bidrag.

Den knappt timslånga kanadensiska filmen har en dubbel dramatisk kärna: Dels omröstningen i Torontos skoldistrikt om huruvida man ska tillåta det KI som den skandaldrabbade och avgående ordföranden slutit avtal om, dels historien om Sonia Zhao, en lärare på ett KI på McMaster-universitetet i Hamilton i Kanada, som drev en rättsprocess eftersom KI uttalat diskriminerar Falun Gong-utövare. Falun Gong är en andlig metod vars utövare förföljs svårt av Kinesiska kommunistpartiet, både inom och utom Kina.

Filmen går dessutom, med hjälp av intervjuer med olika experter, igenom den bakgrund som behövs för att förstå vad Konfuciusinstituten egentligen är: en arm av den kinesiska regimen som på olika sätt används för att infiltrera och påverka västerlandet via ”mjuk makt”. Enligt den kinesiska regimens egna ord är KI ”en viktig del av Kinas utlandspropaganda”.

Ändå lämnas en tittare som inte är bekant med hur den kinesiska regimen fungerar och opererar med en hel del frågor, vilka kunde luftas i panelsamtalen efteråt.

Enhetsfront

Vid visningen i Stockholm deltog förutom regissören Doris Liu även Kinaexperten Manyan Ng, som gav en fördjupad bild av KI:s rötter i Kinesiska kommunistpartiets ”enhetsfront”. Ända sedan partiets barndom på 20-talet har enhetsfronten varit ett mycket effektivt vapen. Det går ut på att man identifierar frågor där man kan göra till synes gemensam sak med olika grupper och individer, och på så vis infiltrera, påverka, omstörta eller omvända dem. Chefen för Hanban, KI:s moderorganisation, har tidigare arbetat för avdelningen för enhetsfronten inom partiet, påpekade han.

– Det är ett väldigt långsiktigt tänkande.

Kinaexperten Manyan Ng talar under ett panelsamtal i samband med visning av filmen "In the Name of Confucius" i Stockholm, 19 februari 2019. Foto: Susanne W Lamm / Epoch Times

Kinesiska kommunistpartiets märkliga blandning av extrem sofistikering och till synes grovhuggen klumpighet i sitt propagandaarbete förbryllar ofta västerlänningar. En fråga som diskuterades var just också varför Konfuciusinstituten agerar på sätt som de uppenbart borde förstå kommer att alienera västerlänningar. Till exempel förekommer hyllningar till Ordförande Mao i läroböckerna, och man förbjuder sina lärare att fritt diskutera känsliga ämnen som Taiwan, Tibet, demokrati eller Falun Gong.

– Min uppfattning är att den kinesiska regimen inte riktigt förstår de universella värden eller regler som alla andra respekterar, så när de interagerar med väst förstår de till en början inte att det de exporterar är kontroversiellt, sade Doris Liu.

– Bara när omvärlden reagerar förändrar man stegvis sin strategi. Därför såg jag under min research mer propaganda i materialet än jag gör nu.

Även den diskriminerande anställningspolicyn mot Falun Gong-utövare har försvunnit från vissa av KI:s moderorganisation Hanbans hemsidor på olika språk, för att ibland dyka upp igen, berättade Liu.

– Man förändrar sin strategi, men målen förändras aldrig.

Motgångar för KI

Konfuciusinstituten har åkt på en hel del motgångar på senare år världen över. I USA har man på lagstiftningsnivå börjat agera mot Kinas framstötar på utbildningsområdet, delvis direkt med udden mot KI, vilket ökat trenden av att lärosäten och skolor avslutar sina samarbeten med Hanban. Även inom EU har man börjat reagera.

Men KI är bara en liten del av Kinas propagandakrig. Doris Liu påpekade att när det gäller att exempelvis föra ut regimens budskap via västerländska medier, endera i form av bilagor i vanliga tidningar eller genom att skapandet av engelskspråkiga direkta kanaler för partimedier som CCTV, ligger man just nu på offensiven.

Ett annat koncept som tycks vara skapat delvis som ett svar på kontroverserna kring KI, är de så kallade China Cultural Centers. Ett par dussin finns redan runt om i världen, berättade Doris Liu, och det påpekades att ett finns i Kungsträdgården i Stockholm. De har, till skillnad från KI, inga kopplingar till inhemska institutioner, där det ju alltid finns personer som kan oroas av de direkta kopplingarna till en kommunistdiktatur.

– De är ännu svårare att urskilja än KI eftersom de är helt fristående, sade Doris Liu.

Frågan väcktes också om vad som kan göras för att bemöta den här strategin från Kina. Panelisterna betonade att det är viktigt att fortsätta att informera, både allmänhet, politiker och andra beslutsfattare. Manyan Ng sade att ett viktigt första steg är att man måste förstå Kinesiska kommunistpartiet, vad det egentligen är, och vad det är ute efter. Han drog en parallell till den kinesiska klassikern ”Färden till västern” där Kung Markatta utsätts för en demon som maskerat sig till en vacker, trevlig kvinna. Men Kung Markatta kunde se igenom ytan och därmed besegra demonen.

– Försök lära av Kung Markatta. Kinesiska kommunistpartiet har varit duktiga på att framstå som trevligt och vackert och inbjudande. Man måste se vad som finns under ytan, sade Manyan Ng.

För närvarande finns det två KI i Sverige, i Luleå och Borlänge.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024