Nu är julfesten över
Nu är glada julen slut, slut, slut. Henrik Montgomery/TT-arkivbild


Trettondagen – varför firar vi egentligen? Eller snarare, varför firar vi inte? Trettonhelgen innebär slutet på julfestligheterna, men är en lite bortglömd helg som fallit ur traditionerna, enligt folklivsforskare.

Trettondagen innebär slutet på julfestligheterna, förr i tiden var det ett enda långt party från julafton till nu, berättar Mats Nilsson, docent i etnologi vid Göteborgs universitet.

– Enligt den kristna traditionen var det nu de tre vise männen kom till Jesus i krubban. Men det är slutet, efter tolv juldagar. Förr i tiden var det fest under hela den perioden, man gick runt och festade i gårdarna. Då bodde man på landet, och det här var en slags semesterperiod.

Få firar trettondagen

I dag är det rätt få som firar trettondagen på något särskilt sätt, förklarar han. Helgen har glömts av när vi alltmer har släppt de kyrkliga traditionerna.

– Den har fallit ur. Men egentligen är det nu som den ortodoxa kyrkan firar jul, det är lite olika mellan de kyrkliga traditionerna.

Men för de flesta är även nu trettondagen slutet på julen. Och många är lediga, precis som förr, även om det inte är party och fest varje dag som i gamla tider.

– Men här på Hönö (i Göteborgs skärgård) där jag bor finns traditionen att gå under stjärnan kvar under trettonhelgen. Förr i världen var det ungdomar, eller ogifta unga vuxna, som gick runt i gårdarna och samlade ihop pengar för att kunna festa.

"Får stjärnan komma in?"

De tiggde helt enkelt ihop pengar för att kunna ordna kalas.

– De kunde också vara på annandagen, men också på trettondagen. De knackar på och frågar om stjärnan får komma in. Så är de utklädda, och spelar upp ett litet minispel på fem minuter om kung Herodes. Så sjunger de en liten visa.

Seden lever kvar på vissa håll, men nu avser inte tiggeriet festande för ungdomarna.

– De som går runt här på Hönö ger pengarna till Sjöräddningen.

Sedan har funnits på fler håll än just på Hönö, berättar han, även om det inte är känt exakt hur spridd traditionen att gå under stjärnan varit.

– Men det skulle förvåna mig om den inte varit spridd över fler delar av landet än Västsverige.

Bal för de borgerliga

Många förknippar nog också trettonhelgen med trettondagsbal.

– Det är en borgerlig sed som kom in under 1900-talet, det är inte helt omöjligt att det har varit brittiska influenser. Fast detta har inga folkliga rötter, det är borgerskapets baler.

Men trettondagen innebär fortfarande ett slut på julen, konstaterar han. Tjugondag Knut har inte riktigt knipit åt sig den positionen, trots att det heter "på tjugondag Knut ska granen ut".

– Det är ingen som håller på det. Nu är julen slut, säger Mats Nilsson.

(Johanna Cederblad/TT)