loadingRegeringen har i sin budgetproposition för de närmaste åren avsatt mellan 45 och 75 miljoner kronor årligen för att stödja läsfrämjande aktiviteter. Men vems ansvar är det egentligen att läsa för våra barn? Foto: Roman Samborskyi/Shutterstock
Regeringen har i sin budgetproposition för de närmaste åren avsatt mellan 45 och 75 miljoner kronor årligen för att stödja läsfrämjande aktiviteter. Men vems ansvar är det egentligen att läsa för våra barn? Foto: Roman Samborskyi/Shutterstock
Litteratur

Ledare: Varför läser vi inte för våra barn?

Anton Nilsson

År 1972 genomförde Walter Mischel det väl citerade ”marshmallowexperimentet”.Experimentet handlade i grunden om att undersöka barns strategier gällande självkontroll, men har främst använts för att visa vikten av vad man kallar ”fördröjd tillfredsställelse”.

I testet satt ett barn i taget i ett rum tillsammans med en ledare. Ledaren lade fram en marshmallow på bordet och berättade för barnet att det kan äta godbiten nu eller vänta tills ledaren kommit tillbaka från ett ärende. Om barnet kunde vänta skulle det få två marshmallows när ledaren återvänt.

I genomsnitt kunde en fyraåring inte hålla sig längre än tre minuter innan den åt upp godbiten, men en tredjedel av försökspersonerna kunde hålla sig tills ledaren kom tillbaka. Det gjordes sedan uppföljningar med samma försökspersoner såväl ett decennium som trettio år senare. Experimentet visade att den grupp barn som kunde hålla sig längst i högre grad lyckades i livet. Både när det gällde framgång i skolan, i relationer och i stresshantering. Studien trettio år senare visade att de som gjort dåligt ifrån sig vid fyra års ålder i större utsträckning hamnade i problem med fetma och droger.

Den här typen av test kan naturligtvis tolkas på många olika sätt men det visar en stark koppling mellan förmågan att skjuta fram lycka och att klara sig bra i livet. Det har gjorts flera test på samma tema med liknande resultat men justdetta experiment är det som främst brukar citeras.

Det är också just detta som hela vårt skolsystem bygger på. All utbildning handlar om att arbeta hårt nu för att om ett antal år kunna skörda frukten av sitt slit.

Det är förståeligt att elever i grundskolan har stora svårigheter med just detta, men det är också en ypperlig fostran.

En av de absolut viktigaste förmågorna för att lyckas i skolan och senare utbildning är just läsförmågan. I regeringens skrivelse ”Barns och ungas läsning” beskrivs det tydligt att den frivilliga läsningen stadigt minskar bland ungdomar (16–25 år). Det har den gjort länge och trenden fortsätter nedåt.

Även internationellt ligger vi lågt. Den frivilliga läsningen är, enligt skrivelsen, påfallande lägre i Sverige än i andra länder. Men det finns en annan utmärkande trend, som kanske är ännu viktigare för vuxna och kanske främst unga vuxna att ta till sig. Antalet föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med sina barn är också klart lägre i Sverige än i andra länder och högläsningen för barn minskar också stadigt.

I skrivelsen nämns ett antal olika insatser som regeringen ämnar göra och ett antal miljoner som varje år ska läggas på dessa insatser. Det kommer säkerligen hjälpa en del, men i ärlighetens namn tycker jag att skrivelsen kunde avslutats med det faktum att den nedåtgående trenden i läsvilja hos ungdomar stämmer överens med den nedåtgående trenden i de vuxnas engagemang att läsa för sina barn.

För barnen kommer att härma oss och om vi, som deras föräldrar, inte anser att läsning är speciellt viktigt kommer inte barnen heller att tycka det. Och om vi anser det viktigt är det vår plikt att agera på våra ideal och läsa, både själva och tillsammans med våra barn. För det är inte regeringens ansvar att uppfostra våra barn: det ansvaret ligger på oss; föräldrar, far- och morföräldrar och släktingar.

Jag började med att beskriva marshmallowexperimentet och jag tänker avsluta där. För ju äldre vi blir desto viktigare blir just denna princip med fördröjd tillfredställelse och när vi blir föräldrar handlar den inte längre om oss.

Den fördröjda tillfredsställelsen av att läsa med sina barn är att se dem lyckas i livet.

Saken är väl den att det inte bara är barnen som rycks med i den teknologiska utvecklingen. Att ha en god läsvana, vilket är en grund för att läsningen ska vara rolig och tillfredsställande, kräver kontinuerligt underhåll. Det är klart lättare att se en film, eller att sitta vid datorn om man är trött, men vilka vanor behöver vi skänka våra barn? Är det möjligt att byta ut sin egen skärmtid mot en bok eller tidning i syfte att vara en förebild för kommande generation? Kanske är det på detta sätt vi presterar bra i vårt eget marshmallowexperiment.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRegeringen har i sin budgetproposition för de närmaste åren avsatt mellan 45 och 75 miljoner kronor årligen för att stödja läsfrämjande aktiviteter. Men vems ansvar är det egentligen att läsa för våra barn? Foto: Roman Samborskyi/Shutterstock
Regeringen har i sin budgetproposition för de närmaste åren avsatt mellan 45 och 75 miljoner kronor årligen för att stödja läsfrämjande aktiviteter. Men vems ansvar är det egentligen att läsa för våra barn? Foto: Roman Samborskyi/Shutterstock
Litteratur

Ledare: Varför läser vi inte för våra barn?

Anton Nilsson

År 1972 genomförde Walter Mischel det väl citerade ”marshmallowexperimentet”.Experimentet handlade i grunden om att undersöka barns strategier gällande självkontroll, men har främst använts för att visa vikten av vad man kallar ”fördröjd tillfredsställelse”.

I testet satt ett barn i taget i ett rum tillsammans med en ledare. Ledaren lade fram en marshmallow på bordet och berättade för barnet att det kan äta godbiten nu eller vänta tills ledaren kommit tillbaka från ett ärende. Om barnet kunde vänta skulle det få två marshmallows när ledaren återvänt.

I genomsnitt kunde en fyraåring inte hålla sig längre än tre minuter innan den åt upp godbiten, men en tredjedel av försökspersonerna kunde hålla sig tills ledaren kom tillbaka. Det gjordes sedan uppföljningar med samma försökspersoner såväl ett decennium som trettio år senare. Experimentet visade att den grupp barn som kunde hålla sig längst i högre grad lyckades i livet. Både när det gällde framgång i skolan, i relationer och i stresshantering. Studien trettio år senare visade att de som gjort dåligt ifrån sig vid fyra års ålder i större utsträckning hamnade i problem med fetma och droger.

Den här typen av test kan naturligtvis tolkas på många olika sätt men det visar en stark koppling mellan förmågan att skjuta fram lycka och att klara sig bra i livet. Det har gjorts flera test på samma tema med liknande resultat men justdetta experiment är det som främst brukar citeras.

Det är också just detta som hela vårt skolsystem bygger på. All utbildning handlar om att arbeta hårt nu för att om ett antal år kunna skörda frukten av sitt slit.

Det är förståeligt att elever i grundskolan har stora svårigheter med just detta, men det är också en ypperlig fostran.

En av de absolut viktigaste förmågorna för att lyckas i skolan och senare utbildning är just läsförmågan. I regeringens skrivelse ”Barns och ungas läsning” beskrivs det tydligt att den frivilliga läsningen stadigt minskar bland ungdomar (16–25 år). Det har den gjort länge och trenden fortsätter nedåt.

Även internationellt ligger vi lågt. Den frivilliga läsningen är, enligt skrivelsen, påfallande lägre i Sverige än i andra länder. Men det finns en annan utmärkande trend, som kanske är ännu viktigare för vuxna och kanske främst unga vuxna att ta till sig. Antalet föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med sina barn är också klart lägre i Sverige än i andra länder och högläsningen för barn minskar också stadigt.

I skrivelsen nämns ett antal olika insatser som regeringen ämnar göra och ett antal miljoner som varje år ska läggas på dessa insatser. Det kommer säkerligen hjälpa en del, men i ärlighetens namn tycker jag att skrivelsen kunde avslutats med det faktum att den nedåtgående trenden i läsvilja hos ungdomar stämmer överens med den nedåtgående trenden i de vuxnas engagemang att läsa för sina barn.

För barnen kommer att härma oss och om vi, som deras föräldrar, inte anser att läsning är speciellt viktigt kommer inte barnen heller att tycka det. Och om vi anser det viktigt är det vår plikt att agera på våra ideal och läsa, både själva och tillsammans med våra barn. För det är inte regeringens ansvar att uppfostra våra barn: det ansvaret ligger på oss; föräldrar, far- och morföräldrar och släktingar.

Jag började med att beskriva marshmallowexperimentet och jag tänker avsluta där. För ju äldre vi blir desto viktigare blir just denna princip med fördröjd tillfredställelse och när vi blir föräldrar handlar den inte längre om oss.

Den fördröjda tillfredsställelsen av att läsa med sina barn är att se dem lyckas i livet.

Saken är väl den att det inte bara är barnen som rycks med i den teknologiska utvecklingen. Att ha en god läsvana, vilket är en grund för att läsningen ska vara rolig och tillfredsställande, kräver kontinuerligt underhåll. Det är klart lättare att se en film, eller att sitta vid datorn om man är trött, men vilka vanor behöver vi skänka våra barn? Är det möjligt att byta ut sin egen skärmtid mot en bok eller tidning i syfte att vara en förebild för kommande generation? Kanske är det på detta sätt vi presterar bra i vårt eget marshmallowexperiment.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024