loadingAllt flera svenska bolag har fått kinesiska ägare de senaste åren. Foto: Goh Chai Hin/AFP via Getty Images
Allt flera svenska bolag har fått kinesiska ägare de senaste åren. Foto: Goh Chai Hin/AFP via Getty Images
Ledare

Ledare: Svenska företag med kinesiska ägare

Carl St Clair Renard

Allt fler svenska företag har de senaste åren fått kinesiska ägare. Enligt Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten (MUST) syftar det kinesiska ägande i Sverige dels till att komma över teknologi, och dels som ett säkerhetspolitiskt hot i sig. 

De kinesiska uppköpen är en del av det kinesiska kommunistpartiets strategi ”Made in China 2025”. I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) förklaras att strategin ”klargör att Kina ska minska sitt beroende av utländsk teknologi och bli en stormakt inom avancerad tillverkning, liknande Tyskland och Japan”.

Enbart de kinesiska uppköpen av Volvo Cars, andelar i Spotify och AB Volvo uppgår till 70 miljarder svenska kronor. Utöver dessa tre bolag listas av FOI totalt 65 bolag som fram till 2019 hade köpts upp av företag med en kinesisk huvudman. I rapporten visas ett antal marknadsekonomiska risker med kinesiska investeringar. 

För det första innebär avsaknaden av reciprocitet att kinesiska marknader – exempelvis energi- och infrastrukturmarknader – inte är öppna för motsvarande europeiska investeringar så som europeiska marknader är för Kina.

För det andra snedvrider Kina konkurrensen, eftersom investerare – såväl statliga som privata – kan få fördelaktiga statliga lån och därmed konkurrera ut andra aktörer som följer marknadsmässiga principer.

För det tredje köper Kina upp europeisk högteknologisk industri, och använder sedan ägandet för att med statens hjälp konkurrera ut de resterande konkurrenterna, det vill säga monopoliserar en hel marknad.

För det fjärde kan Kina med sin kommandoekonomi styra direktinvesteringar för att uppnå geostrategiska målsättningar, genom att dessa investeringar möjliggör politiska påtryckningar på det land där direktinvesteringen skett.

För det femte kan nationell säkerhet eller säkerhet och allmän ordning äventyras genom direktinvesteringar, till exempel om tillgång till stora mängder persondata eller viktiga delar av ett lands kommunikationssystem köps upp.

Parallellt med de utländska investeringarna bedrivs ett omfattande spioneri mot såväl myndigheter som företag. FOI har genom sin rapport ”Kinas industriella spionage” visar hur det ofta bedrivs. Rapporten skriver bland annat att Sveriges industriella bas uppvisar betydande likheter med Tysklands och Sverige har beskrivits som ett land med bristfälligt cyberförsvar. FOI skriver i rapporten att både privata och statsägda kinesiska företag är aktiva inom industriellt spionage. 

Enligt en studie från Utrikespolitiska institutet (UI), som beskriver problemen med att släppa in den kinesiska telekomjätten Huawei på svenska och europeiska 5G-marknaden, är ett av problemen med kinesiska bolag att de är skyldiga enligt lag att bistå Kinas kommunistregim i underrättelseinhämtning.

Vad gäller ägande av svenska bolag har Kina mycket att vinna på det.

– Det är bra för Kina, de får allt, de behöver inte bedriva någon forskning. Allt är klart, säger Adri de Ridder, lektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, till Epoch Times.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAllt flera svenska bolag har fått kinesiska ägare de senaste åren. Foto: Goh Chai Hin/AFP via Getty Images
Allt flera svenska bolag har fått kinesiska ägare de senaste åren. Foto: Goh Chai Hin/AFP via Getty Images
Ledare

Ledare: Svenska företag med kinesiska ägare

Carl St Clair Renard

Allt fler svenska företag har de senaste åren fått kinesiska ägare. Enligt Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten (MUST) syftar det kinesiska ägande i Sverige dels till att komma över teknologi, och dels som ett säkerhetspolitiskt hot i sig. 

De kinesiska uppköpen är en del av det kinesiska kommunistpartiets strategi ”Made in China 2025”. I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) förklaras att strategin ”klargör att Kina ska minska sitt beroende av utländsk teknologi och bli en stormakt inom avancerad tillverkning, liknande Tyskland och Japan”.

Enbart de kinesiska uppköpen av Volvo Cars, andelar i Spotify och AB Volvo uppgår till 70 miljarder svenska kronor. Utöver dessa tre bolag listas av FOI totalt 65 bolag som fram till 2019 hade köpts upp av företag med en kinesisk huvudman. I rapporten visas ett antal marknadsekonomiska risker med kinesiska investeringar. 

För det första innebär avsaknaden av reciprocitet att kinesiska marknader – exempelvis energi- och infrastrukturmarknader – inte är öppna för motsvarande europeiska investeringar så som europeiska marknader är för Kina.

För det andra snedvrider Kina konkurrensen, eftersom investerare – såväl statliga som privata – kan få fördelaktiga statliga lån och därmed konkurrera ut andra aktörer som följer marknadsmässiga principer.

För det tredje köper Kina upp europeisk högteknologisk industri, och använder sedan ägandet för att med statens hjälp konkurrera ut de resterande konkurrenterna, det vill säga monopoliserar en hel marknad.

För det fjärde kan Kina med sin kommandoekonomi styra direktinvesteringar för att uppnå geostrategiska målsättningar, genom att dessa investeringar möjliggör politiska påtryckningar på det land där direktinvesteringen skett.

För det femte kan nationell säkerhet eller säkerhet och allmän ordning äventyras genom direktinvesteringar, till exempel om tillgång till stora mängder persondata eller viktiga delar av ett lands kommunikationssystem köps upp.

Parallellt med de utländska investeringarna bedrivs ett omfattande spioneri mot såväl myndigheter som företag. FOI har genom sin rapport ”Kinas industriella spionage” visar hur det ofta bedrivs. Rapporten skriver bland annat att Sveriges industriella bas uppvisar betydande likheter med Tysklands och Sverige har beskrivits som ett land med bristfälligt cyberförsvar. FOI skriver i rapporten att både privata och statsägda kinesiska företag är aktiva inom industriellt spionage. 

Enligt en studie från Utrikespolitiska institutet (UI), som beskriver problemen med att släppa in den kinesiska telekomjätten Huawei på svenska och europeiska 5G-marknaden, är ett av problemen med kinesiska bolag att de är skyldiga enligt lag att bistå Kinas kommunistregim i underrättelseinhämtning.

Vad gäller ägande av svenska bolag har Kina mycket att vinna på det.

– Det är bra för Kina, de får allt, de behöver inte bedriva någon forskning. Allt är klart, säger Adri de Ridder, lektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, till Epoch Times.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024